Vårda din K10:a – det är den värd

3:12-reglerna bestämmer hur utdelning och kapitalvinst beskattas hos ägare till fåmansföretag. Ha därför koll på dessa - samt på K10-bilagan som avgör hur hög eller låg skatten blir.

Reglerna är komplicerade och avsikten med dem är att bestämma hur utdelning och/eller kapitalvinst ska fördelas mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst hos ägarna. Fördelningen sker i din K10:a som därför är ett av dina viktigaste dokument när du som företagare ska planera din ekonomi.

K10-bilagan gäller gränsbeloppet

3:12-reglerna är ofta av avgörande betydelse för hur mycket pengar en fåmansföretagare har kvar i plånboken efter skatt. Detta gäller både för utdelningar och för kapitalvinster. Det är därför av stor vikt att ha koll på 3:12-reglerna och inte minst på sin K10-bilaga. På K10-bilagan beräknas det så kallade gränsbeloppet, viket är det högsta belopp en delägare i ett fåmansföretag kan ta ut i form av lågbeskattad utdelning eller kapitalvinst. Utdelning eller kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas endast med 20 procent skatt i inkomstslaget kapital.

Den del av utdelningen eller kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet beskattas däremot i inkomstslaget tjänst, det vill säga som lön, med en maximal marginalskatt på cirka 57 procent (beroende på hur hög kommunal inkomstskatt som gäller). Det finns numera ett tak för beskattning av utdelning respektive kapitalvinst i inkomstslaget tjänst på 90 inkomstbasbelopp (IBB) respektive 100 IBB. Takregeln omfattar både delägaren och närstående. Utdelning och kapitalvinst utöver dessa 90 IBB respektive 100 IBB beskattas i inkomstslaget kapital med 30 procent skatt.

Gränsbeloppet beräknas per den ­1 januari varje år – antingen schablonmässigt med 2,75 IBB per år (den så kallade förenklingsregeln) eller baserat på löneunderlaget i företaget (den så kallade huvudregeln). Är det flera delägare i ett fåmansföretag så fördelas gränsbeloppet på delägarna utifrån deras ägarandelar.

Löneunderlaget kan användas vid beräkningen

För 2012 uppgår det schablonmässiga gränsbeloppet till 143 275 kronor. Den schablonmässiga beräkningen brukar vara mest fördelaktig om bolagets lönesumma är låg, men en beräkning bör alltid göras av löneunderlaget inför varje årsskifte för att säkerställa vilken beräkningsmetod som ger det högsta gränsbeloppet. Viktigt att betänka är att en beräkning baserad på löneunderlaget ställer krav på att delägaren själv eller någon närstående tagit ut lön av en viss storlek – dock maximalt 10 IBB (546 000 kronor för 2012). Genom att alltid beräkna löneunderlaget i god tid inför årsskiftet har delägaren möjlighet att ta ut den extra lön som behövs för att uppfylla det så kallade lönekravet och på så sätt få använda löneunderlaget vid beräkningen av gränsbeloppet.

Ett icke uppfyllt lönekrav ett år kan nämligen inte repareras genom ett extra löneuttag i januari året därpå. Är flera närstående verksamma i företaget kan dessa löneväxla sinsemellan från år till år eftersom det räcker att en i närståendekretsen uppfyller lönekravet. På så sätt begränsas belastningen på företagets likviditet i form av löneutbetalningar.

Endast kontanta löner får räknas med

När det gäller löneunderlaget är det också viktigt att känna till att det endast är kontanta löner som får räknas med. Även ägarens kontanta lön räknas in i löneunderlaget. Värt att överväga – i syfte att öka löneunderlaget – är att omvandla till exempel bilförmån till lön genom ett så kallat nettolöneavdrag. Detta är kostnadsneutralt för både företaget och ägaren. Löneunderlaget beräknas per kalenderår och senast den 31 december måste lönen vara utbetald för att få räknas med. Detta gäller även om företaget har brutet räkenskapsår. Det är även bra att ha klart för sig att taxeringsåret 2013 avser inkomståret 2012 och det löneunderlag som gränsbeloppet den 1 januari 2012 baseras på utgörs av löner utbetalda under 2011.

Beträffande hur gränsbelopp baserade på löneunderlaget räknas fram så kan man lite förenklat säga att ägaren till ett fåmansföretag får tillgodoräkna sig 25 procent i gränsbelopp på löner upp till cirka 3 miljoner kronor och på löner därutöver får ägaren tillgodoräkna sig 50 procent. Även lönesummor i dotterbolag får under vissa förutsättningar räknas in, men ska proportioneras efter ägarandel och får bara innefatta löner utbetalda under den del av året som dotterbolaget ägts av företaget. Reglerna är således förmånliga för ägare till löneintensiva företag/koncerner.

Outnyttjade gränsbelopp kan oavsett vilken metod de beräknats enligt sparas till senare år. Sparade gränsbelopp uppräknas dessutom årligen med ett par procent.

Viktigt att upprätta K10-bilagan varje år

För att inte missa värdefulla gränsbelopp är det oerhört viktigt att upprätta K10-bilaga varje år och att lämna in denna till Skatteverket i samband med deklarationen. Detta gäller oavsett om utdelning tagits under året eller inte. Likaså gäller det oavsett om det skett någon aktieförsäljning eller inte under året. Om man missat att lämna in K10-bilagan något år eller gjort en felaktig beräkning av gränsbeloppet (vilket inte är ovanligt) så går det att i efterhand göra rättelser och lämna in nya K10-bilagor till Skatteverket. Naturligtvis under förutsättning att de uppgifter som behövs för att fylla i bilagan fortfarande går att ta fram.

Jenny Ravn, jurist och skatterådgivare på PwC i Kristianstad
jenny.ravn@se.pwc.com

Undrar du över gränsbeloppet? Här får du svar

  • Gränsbeloppet är det högsta belopp en delägare i ett fåmansföretag kan ta ut i form av lågbeskattad utdelning eller kapitalvinst.
  • Beloppet beräknas på K10-bilagan.
  • Utdelning och kapitalvinst motsvarande gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Det som är över beskattas som inkomst av tjänst med en maximal marginalskatt på cirka 57 procent.
  • Lämna in K10-bilaga varje år så att inte värdefulla gränsbelopp missas, oavsett om det skett utdelning och/eller aktieförsäljning. Var också noga med att beräkningen av gränsbeloppet blir korrekt.
  • Beräkna löneunderlaget i slutet av varje år. Då kan du säkerställa dels vilken beräkningsmetod som ger det högsta gränsbeloppet, dels att lönekravet är uppfyllt.
  • Planeras ett generations- eller ägarskifte? Börja bygg upp gränsbeloppet så att försäljningen till så stor del som möjligt kan ske till 20 procent skatt.
  • Är du delägare i flera fåmansföretag? Från och med i år får gränsbelopp enligt förenklingsregeln endast beräknas i ett företag per person. För att inte gå miste om gränsbelopp i övriga fåmansföretag är det viktigt att delägaren stämmer av sina möjligheter att få räkna gränsbelopp baserat på löneunderlaget.