Finansens folkdräkt - att prata ekonomi så folk förstår

2015-05-21

Hur kommunicerar olika samhällsaktörer privatekonomiska frågor till ”vanliga” människor? Det har Charlotta Bay, filosofie doktor i företagsekonomi, studerat i den nya skriften ”Finansens folkdräkt”.


Det ställs allt högre krav på vårt eget ekonomiska ansvarstagande. Vi förväntas vara väl insatta i den finansiella marknaden då vi ofta köper vår bostad, lånar till studier, sparar till pension, investerar i fonder med mera.


Vår samtids finansiella folkbildning studeras i skriften. Vad görs för att skapa ekonomiskt medvetna och ansvarstagande människor? Vad gör samhället och andra aktörer för att underlätta våra möjligheter att tolka och agera på finansiell information?


Charlotta Bay, verksam som forskare och lärare vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, har studerat tre olika case.


I det första åker tre svenska myndigheter ut på skolturné för att prata privatekonomi med gymnasieungdomar. I det andra undersöks hur tv-programmet ”Lyxfällan” paketerar ekonomi med överkonsumtion för att bli begripligt för såväl medverkande som tv-tittare. I det tredje intervjuas anställda på en telemarketingavdelning på ett svenskt pensionsförsäkringsbolag om deras strategier för att prata pensioner med personer de ringer till.


– Mitt intresse har varit att på ett mikroplan undersöka vad det är som faktiskt sägs och görs när dessa aktörer möter sina målgrupper och de resonemang/förberedelser som ligger bakom dessa ord och handlingar, berättar Charlotta Bay.

 

Tre saker som är värda att uppmärksamma gällande hur respondenterna ser på hur man gör ekonomisk information begriplig:

  1. Ekonomisk förståelse kan inte informeras fram: Mer information leder inte inte nödvändigtvis till ökad förståelse. Om mottagaren är ekonomiskt oerfaren eller besitter begränsad ekonomisk kunskap (vilket anses gälla för det stora flertalet av befolkningen), är det tämligen poänglöst att tro att man når fram med sitt budskap med hjälp av att kommunicera mer siffror och finansiella begrepp.
  2. Ekonomisk förståelse sitter inte bara i huvudet på folk utan också i deras kroppar: Ekonomisk information måste också beröra folk känslomässigt för att förstås och ageras på.
  3. Ekonomisk förståelse kräver översättningar: Ekonomisk information behöver i många fall strippas på siffror och kvantiteter och översättas till att ta andra former som folk känner igen sig i och som berör, och som inte enbart omfattar rationella förnuftsmässiga argument.

Skriften är en berättelse om konsten att skapa en ”ekonomisk medborgare”. På ett mikroplan handlar det om att kunna säga något om de förutsättningar och krav som anses gälla för att göra ekonomisk information begriplig för ”vanliga” människor. I ett vidare sammanhang kan skriften ses som en folkbildningsbetraktelse som syftar till att visa hur dagens finansiella folkbildare (banker, media, försäkringsbolag, regeringen med flera) går tillväga för att fostra människor att förstå ekonomi på ett visst sätt.

 

Är det svårt att göra ekonomisk information tillgänglig och relevant?

 – Enligt mina respondenter är det svårt. En av de stora utmaningarna är att få såväl avsändare som mottagare av att inse att förståelsen av ekonomi inte enbart är en kognitiv och förnuftsmässig process som äger rum i huvudet på folk. Bara för att man informerar folk om olika typer av exempelvis fonder och aktier, introducerar dem till olika ekonomiska begrepp eller lär dem räkna ut räntan på sina bolån, så betyder inte det nödvändigtvis och per automatik att människor förstår ekonomi och därmed bättre kan ta hand om sina pengar.


– Föreställningen om att man ändrar folks ekonomiska beteende genom att i första hand erbjuda mer information och förbättrade matematiska kunskaper, menar mina respondenter, är en av de stora bovarna. Den föreställningen går djupt, är svår att rubba och styr fortfarande många aktörers kommunikation av ekonomiska frågor, säger Charlotta Bay.

 

Kan det göras på ett bättre sätt och i så fall hur?

 – Respondenterna menar att för att få folk att ändra sitt ekonomiska beteende måste man först översätta de ekonomiska frågorna till att relatera till varje individs verklighet och konkret visa vilka konsekvenser som de ekonomiska val de gör i dag får för deras vardag. Och då inte enbart för storleken på plånboken. Ekonomi, menar de, handlar minst lika mycket om känslor, moral och relationer. För att få folk att förstå ekonomi måste man exempelvis kunna visa vad en skuld innebär, inte enbart i form av avbetalningsplaner, utan också hur den påverkar en människas känsloliv och privata relationer.


– Hur mår en skuldsatt människa som inte kan betala tillbaka ett sms-lån? Hur påverkas relationen av en skuld till bästa kompisen? Varför skapar orangea kuvertet obehagskänslor hos många? Etcetera. Så genom att appellera till människors hjärta och magkänsla, lika mycket som till deras huvud, skapas en förståelse för vad ekonomi handlar om som kan lägga grunden för ett förändrat ekonomiskt beteende.


Skriften ingår i den vetenskapliga skriftserien ”Forskning i Fickformat” som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research (SIR) i samarbete med PwC.

 

Text: Marléne Hellman

Läs mer om skriften här:
Finansens folkdräkt

Kontakta oss

Sussanne Sundvall

Partner, Financial Serivces, PwC Sverige

Tel 0709-29 32 73

Följ oss i sociala medier