Svensk detaljhandel ett orosmoln

2018-10-29

man med shoppingkassar tittar på iPhone

Svensk och global detaljhandel kan räkna med ännu hårdare konkurrens, överkapacitet, låga marginaler och vikande lönsamhet. Ökad online-handel, fler lågpriskedjor, nya konsumentbeteenden och en högkonjunktur i sitt slutskede är de främsta orsakerna. Risken finns att problem inom detaljhandeln kan få negativa spridningseffekter för den kommersiella fastighetssektorn och banksektorn när  konjunkturen väl viker. Det visar en färsk rapport från PwC:s Strategy&.
 

Exakt när förutsättningarna för detaljhandeln vänder neråt är styrt av olika makroekonomiska faktorer och specifika marknadshändelser som antingen kan skjuta upp eller snabba på utvecklingen.

"Baserat på ett antal makroekonomiska faktorer så tror vi att konjunkturen kan börja vika under år 2020. Svensk tillväxt är fortfarande god, konsumtionen någorlunda hög, räntorna är låga och allt annat lika så tror vi att detaljhandelssektorn får cirka ytterligare ett år på sig innan konjunkturen viker. Men detta kan ändras om till exempel Amazon gör entré i Sverige eller någon annan dramatisk marknadshändelse realiseras.

Per Hannover, PwC:s Strategy&

Samtidigt genomgår detaljhandelssektorn en transformation som riskerar att sammanfalla med en vändning nedåt i konjunkturen. Det betyder att samtidigt som handeln måste förhålla sig till nya e-handelskonkurrenter, nya kundbeteenden och en generellt hårdare konkurrens så måste aktörer även vara beredda på en lägre ekonomisk tillväxt. För vissa aktörer kommer detta vara ohanterbart.
 

Livsmedelskedjor utmanas på alla flanker

Livsmedelsbranschen dras redan med små marginaler och de kommer att få se dessa krympa ytterligare. Tillväxten har varit försumbar under två decennier och trots detta har sektorn ökat antalet kvadratmeter butiksyta. Något som lett till mindre försäljning per kvadratmeter, överkapacitet, lägre produktivitet och vikande lönsamhet.

– Internationellt sett har produktiviteten sjunkit stadigt under en längre tid och vi tror att denna utveckling även kommer till Sverige. Vi ser en hårdare konkurrens främst drivet av nya lågpriskedjor, hemleveranser av mat och online-handel. Skulle den svenska dagligvarumarknaden följa samma mönster som i Danmark kan branschen räkna med ett produktivitetstapp upp mot 10 procent, säger Per Hannover.

Lågprisbutiker i Sverige utgör strax under en tiondel av marknaden och det är bara en tidsfråga innan det förändras. Skulle Sverige följa samma utveckling som i grannlandet Danmark stundar dramatiska förändringar inom livsmedelssektorn.
 

Sällanköpsvaror och övrig detaljhandel

Denna del av detaljhandeln har under en längre tid varit under hård press med anledning av ändrade marknadsförutsättningar. Onlinehandeln som andel av försäljningstillväxten har vuxit i rask takt. I USA har Amazon varit extremt framgångsrika och uppnått en marknadsandel på nära 50 procent.

– Vi förväntar oss en liknande utveckling för Sverige med en tydligt ökande onlinehandel inom olika produktkategorier de kommande åren. Nyligen har det kommit ytterligare uppgifter om Amazons etablering i Sverige, något som sannolikt skulle sätta hård press på sällanköpsvaror, säger Per Hannover.

En växande näthandel med nya affärsmodeller, förändrade kundbeteenden, sociala medier och sökmotorer har satt stark press på traditionella detaljhandelsaktörer. En del av dagens återförsäljare kommer att vara överflödiga och sannolikt väntar ytterligare butiksnedläggningar.
 

Spridningseffekter till fastighetssektorn och banker

Denna cocktail av hårdare konkurrens, branschomställning och en så småningom vikande konjunktur riskerar att få kraftiga följdeffekter på detaljhandeln som i sin tur kan påverka kommersiella fastighetsaktörer som får se en lägre efterfrågan och högre vakansgrad på sina lokaler. Beroende på hur allvarliga problem vi får se inom detaljhandeln och hur stor den ekonomiska nedgången blir kan detta sprida sig vidare till svensk banksektor i form av ökande reservationer för kreditförluster.

– I absolut värsta fall kan kreditförlusterna uppgå till 80 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär en årsvinst för de fyra storbankerna. Vårt huvudscenario, baserat på en mer balanserad konjunkturnedgång, visar dock att kreditförlusterna inte kommer att överstiga 10-15 miljarder, säger Per Hannover.

Det ska tilläggas att eventuella utmaningar inom den kommersiella fastighetssektorn inte enbart kommer ha sitt ursprung inom detaljhandeln. En lågkonjunktur skulle även innebära en lägre efterfrågan på exempelvis industrilokaler och nybyggnation av kommersiella fastigheter.

logotype Strategy&

Kontakta oss

Per Hannover
Senior Executive Advisor Strategy&, PwC Sverige
Tel 0708-76 31 88
Email

Sami Halonen
Partner Strategy&, PwC Sverige
Tel 0708-96 95 61
Email

Johan Sjöström Bayer
Partner Strategy&, PwC Sverige
Tel 0729-80 90 01
Email

Följ oss