En genomlysning av Socialtjänsten: Vad påverkar vägen till beslut i din kommun?

2018-06-20

yngre kvinna kramar om äldre kvinna, båda ler

PwC har identifierat ett antal områden som är mer eller mindre styrande för den enskilde kommunens val av vilken nivå man fattar beslut på. Ta del av dem här.
 

På uppdrag av fackförbundet Vision har PwC tittat på var kommuner lägger det formella beslutsfattandet för myndighetsutövande inom socialtjänstens områden.

Resultatet visar att förutom vid ansökan om Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), där beslutsfattandet ligger kvar på nämnd eller utskott på grund av den lagreglering som finns, förekommer variationer i var kommunerna i sina respektive delegationsordningar formellt reglerat beslutsnivån.

Fredrik Markstedt och Karin Magnusson är rådgivare på PwC och har jobbat med studien. Här berättar de vad har kommit fram till:
 

Studiens huvudbudskap - sex olika områden som påverkar beslutsnivån

  • Nämndens ansvarsområde: En socialnämnd med ansvar för samtliga verksamhetsområden har en tendens att delegera fler beslutstyper jämfört om nämnden enbart har att hantera till exempel äldrefrågor.

  • Förtroende och tillit: Då nämnden har det fulla ansvaret för verksamheten är förtroende och tillit till professionens förmåga att fatta beslut avgörande. När brister i förtroende och tillit uppstår övertar nämnden i högre grad beslutsrätten.

  • Kommunens och ansvarig nämnds ekonomiska förutsättningar: För vissa beslut som överlag resulterar i kostsamma insatser läggs beslutsfattandet på högre chefstjänsteman och närmare politiken. Nämnder som har svårt att nå en ekonomi i balans med ambitionen om förbättrad styrning och kontroll väljer att begränsa delegationen för vissa beslutstyper.

  • Personal- och kompetensförsörjning: Vår uppfattning är att utmaningen med att säkra den nuvarande och framtida personal- och kompetensförsörjningen kommit att bli en allt mer framträdande orsak till att se över kommunens delegationsordning. Utöver att en hög personalomsättning riskerar att äventyra rättssäkerheten noterar vi att fler kommuner de senaste åren väljer att lyfta fram behovet av att säkerställa ett tillräckligt stöd till socialsekreterarna som huvudskäl för att till exempel närmast berörd chef har delegation för vissa beslutstyper.

  • Otillbörlig påverkan på beslutsfattare: Vår uppfattning är att frågan om påtryckningar och uppmärksammade oegentligheter i större utsträckning än tidigare ligger till grund för att flera kommuner väljer att begränsa delegationen för vissa beslutstyper med förhoppningen om att minimera risken och skydda såväl kommunen som den enskilde socialsekreteraren.

  • Ambition om korta beslutsvägar: I flera kommuner med en långtgående delegation tenderar beslutsnivån att motiveras med att beslut ska ligga så nära brukaren som möjligt samt att beslutsvägarna blir kortare och så även beslutsprocessen.
     

Beslut tas på olika nivåer - vad beror det på?

Den uppenbara orsaken till de skillnader som uppmärksammats är det faktum att nuvarande lagstiftning överlag inte ger någon tydlighet och vägledning i roll- och ansvarsfördelningen avseende socialtjänstens myndighetsutövning.

Inom ramen för studien har PwC gjort ett antal stickprov och kan därför inte dra några generella slutsatser om varför vissa kommuner väljer en mer långtgående delegation då andra kommuner, för motsvarande beslutstyp, väljer att ha kvar beslutsfattandet på ansvarig nämnd. Däremot ger de myndighetschefer eller motsvarande från de kommuner som ingått i studien en indikation om vad som ligger till grund och påverkar vald beslutsnivå.

Studiens slutsats av vad som påverkar nivån på beslutsfattande förstärks av de erfarenheter PwC får från att årligen genomföra uppdrag i mer än 150 kommuner som direkt eller indirekt påverkar socialtjänstens myndighetsutövning. 

 

Kontakta oss

Karin Magnusson

Rådgivare offentlig sektor, PwC Sverige

Tel 0705-22 25 57

Följ oss i sociala medier