Handelskonflikter och Brexit - affärskartorna ritas om

Handelskonflikter har nu seglat upp som ett av de största hoten mot tillväxt, men det finns även andra delar av den här frågan som är intressanta att belysa. Det handlar till exempel om vad som händer när olika länder ska förhålla sig till den nya handelskartan och en konflikt mellan två av världens stormakter – Kina och USA. Trots att ett så kallat fas 1-avtal undertecknades i mitten av januari 2020, så råder det stora frågetecken kring utvecklingen framöver. Enligt många bedömare kan den spända relationen utvecklas till ett permanent normalläge som bottnar i en maktkamp som går långt utöver handelsfrågorna.

Hur dessa två jättar inom världsekonomin förhåller sig till situationen skiljer sig dock åt markant. Resultaten från rapporten visar på hur Kina styr om såväl produktion som relationer och hur USA minskar i betydelse till fördel för andra länder som till exempel Australien. USA är däremot inte alls lika förändringsbenägna och tycks även ta utvecklingen med större ro, vilket framgår av att färre företagsledare anser att handelskonflikten påverkar verksamhetsmodeller och tillväxtstrategier.
 

"Brexitföljetongen har skapat en utdragen osäkerhet inom näringslivet. Storbritanniens val i december 2019 skapade viss vägledning om framtiden. Trots den brexittrötthet som många bolag upplever, så är det nu viktigt att hålla engagemanget uppe och inte underskatta de effekter som brexit kan få på skatteområdet. Digitaliseringen innebär fördelar som förenklad skattehantering och underlättande av kontakter med skattemyndigheter. Samtidigt infinner sig osäkerhet när länder bland annat tittar på nya skatter som ett sätt att beskatta konsumtion av digitala tjänster. Vi har sett det i exempelvis Frankrike men också i USA och andra delar av världen."

Sara Lörenskog, skattespecialist, PwC Sverige

Handelskonflikter som ger avtryck

Det är självklart inte bara de stora aktörerna USA och Kina som berörs av osäkerheten inom handelsområdet och årets undersökning visar tydligt hur företagsledare världen över nu agerar till följd av den nya situationen. Bara knappt var tredje respondent uppger att de inte gör förändringar till följd av handelskonflikter. Allra mest frekvent är nya strategier för inköp och logistik för verksamheten, där närmare hälften anger förändringar till följd av handelskonflikten. Direkta effekter som osäkerhet kring tillförsel av viktiga komponenter för industrin och produktutveckling är en självklar orsak till det här skiftet. Samtidigt fokuserar flera bolagschefer även på mer långsiktiga förändringar, där drygt var fjärde vd anger att de justerar strategier för tillväxt till andra marknader.
 

Brexit – början på slutet för EU eller felsteget som enar?

När den här rapporten släpps är vi bara dagar från den kanske största förändringen i EU:s drygt sextioåriga historia. Att en av Europas mest betydande marknader lämnar samarbetet inom EU kan knappast ha undgått någon. Allt sedan folkomröstningen har en till synes evighetslång process om utträdet pågått och först nu tre och ett halvt år efter omröstningen ser en så kallad brexit ut att bli verklighet. Frågan är nu vilka konsekvenser som följer i kölvattnet av att Storbritannien lämnar EU och hur det påverkar ett framtida europasamarbete. Storbritanniens ekonomiska utveckling under de närmaste åren efter ett eventuellt utträde kommer här spela en avgörande roll för andra länders vägval.

Europasamarbetet utmanas

Att undersökningen på flera punkter visar på vikten av samarbete inom områden som klimat och skattehantering, talar för behovet av fler gemensamma beslut. Samtidigt finns en motvikt i form av strävanden efter att söka nya allianser och en trend där nationalstaternas intressen tydligare sätts i första rummet. Även andra internationella samarbeten lider av slitningar, till exempel när det gäller militärt samarbete ser vi ökade spänningar inom NATO-alliansen. En eventuell lågkonjunktur lär troligtvis även spä på ett förhållningssätt med mer av protektionism och nationalism, vilket talar för ökad motvind för den falang inom den europeiska unionen som vill se mer av överstatligt samarbete. 

Noterbart är att företagsledarna i årets undersökning förhåller sig relativt avvaktande till Europafrågornas framtid, där hälften av vd:arna (48 procent) inte ser eurosamarbetet som angeläget.

Den 1 januari 2020 övertogs EU:s ordförandeskap av Kroatien, för att sedan växlas över till Tyskland årets sista sex månader. Kanske blir hösten 2020, då traditionellt EU-vänliga Tyskland innehar ordförandeskapet, en vägvisare för det framtida europasamarbetets inriktning? EU:s inre marknad, där varor, tjänster, kapital och människor kan röra sig fritt, är idag en viktig byggsten för svenskt näringslivs framgång. Med tanke på att EU i dag står för hela 59 procent av Sveriges export1 så är en stark union en viktig garant för handel med produkter och tjänster. Men EU:s betydelse stannar inte där, eftersom unionen även behövs som en tydlig balanserande maktfaktor i förhållande till andra betydande ekonomier som USA och Kina.


Kontakta oss

Peter Nyllinge

VD, PwC Sverige

Tel 010-213 30 60

Johan Rippe

vVD och ansvarig marknadsfrågor, PwC Sverige

Tel 0709-29 11 88

Jonas Köpniwsky

Pressansvarig, PwC Sverige

Tel 010-200 79 29

Följ oss i sociala medier