Framtidsutsikterna för världsekonomin och den egna verksamheten

Kraftig konjunkturinbromsning i världsekonomin

2019 präglades av stor osäkerhet om utvecklingen i världsekonomin. Tydliga signaler på inbromsning kom från konjunkturindex runt om i världen och det europeiska ekonomiska navet Tyskland balanserade till och med på gränsen till recession under hösten. Även Kina har dragits med i en nedåtspiral. Landets tillväxt är den svagaste på 27 år och BNP-prognosen för fjolåret var från kinesiskt håll 6,0-6,5 procent1. Här i Sverige visade Konjunkturinstitutets barometer på en genomgående negativ utveckling under året och gav tecken på avmattning både från tjänstesektorn och tillverkningsindustrin2. Tittar vi på inköpschefsindex för industrin så sjönk det till 45,4 i november3, vilket är en nivå som inte setts sedan 2012. Som jämförelse var nivån 55,7 för ett år sedan. Lägg därtill geopolitisk instabilitet i form av handelskonflikter, frågetecken kring utvecklingen av europasamarbetet och nya konsumtionsmönster som slår mot traditionell handel.

Den här bilden av osäkerhet avspeglar sig även i årets CEO Survey. Inte sedan finanskrisen har världens företagsledare varit så pessimistiska i sin syn på världsekonomin. 53 procent är av åsikten att den globala tillväxten kommer att minska under det kommande året medan endast 22 procent tror på en ökning.

I Sverige är den negativa bilden än mer påtaglig där hela 72 procent tror på en minskad tillväxt mot så få som 10 procent som tror på en ökning. Noterbart här är att förra året var det endast var tredje (34 procent) svensk företagsledare som såg en minskad global tillväxt. Även i våra nordiska grannländer är pessimismen på liknande höga nivå (i genomsnitt 68 procent).

Fortfarande fart i den egna verksamheten

Samtidigt som det råder en negativ syn på den globala tillväxten så går många verksamheter fortfarande på högvarv, med starkt stöd av de låga räntor och den tillgång till kapital som präglar marknaderna världen över. Många bolag levererar fortfarande rapporter som lever upp till förväntningarna och i årets undersökning signalerar en klar majoritet av företagsledarna ett fortsatt positivt scenario när det gäller den egna verksamhetens utveckling. 73 procent av vd:arna tror på ökade intäkter i det egna bolaget under det kommande året. I Sverige är optimismen på i princip samma nivå, där 72 procent ger samma svar. Värt att notera är dock att även om tillväxtmotorn snurrar på i bolagen, så är tron på ökade intäkter något nedjusterad i förhållande till 2018 och 2019, då andelen landade på 83 respektive 86 procent.

Tittar vi något längre fram i tiden med fokus på ett treårsperspektiv, så ökar optimismen ytterligare. Det globala snittet är 85 procent när det gäller tro på ökade intäkter i det egna bolaget och 83 procent bland de svenska företagsledarna.

Det extremt låga ränteläget frigör kapital till näringslivet och är en del i den ljusa framtidsbild som företagsledarna ser i det egna bolaget och därmed en möjlig förklaring till att gapet mellan bolagsbilden och synen på global tillväxt spretar så markant. Med de dubbla budskap som årets rapport ger så kvarstår frågan om konjunkturen nu gör en mjuklandning, eller om vi istället kommer att få se bakslag när det gäller de resultat som bolagen åstadkommer under 2020? Ytterligare en intressant fråga är vägen framåt för ränteläget och dess påverkan i ett samhällsperspektiv.


Räntan i fokus –
ett nytt normaltillstånd eller systemvarning?

Frågan kring den räntepolitik som förs präglar både den svenska och den internationella ekonomiska debatten. Riksbanken höll fast vid utstakad väg och genomförde till sist en räntehöjning i slutet av 2019. Oavsett inriktning framöver så är handlingsutrymmet för att använda räntevapnet betydligt mindre än vad till exempel Fed Reserve förfogar över i USA. Trots att vi i skrivande stund har en nollränta, så kvarstår även frågetecken inför framtiden. Kan en lågkonjunktur motas effektfullt med en förskjutning från redan existerande minusräntor till kraftigare minusräntor? Den räntevärld vi nu lever i får anses vara mycket oprövad.

I ett längre och övergripande perspektiv är det även relevant att diskutera fenomenet minusränta och risker för att räntemarknaden sätts ur spel. Är det till exempel långsiktigt hållbart att bygga en marknadsekonomi kring att risktagande i form av utlåning straffas snarare än belönas. Var finns då incitamenten i ett längre perspektiv? Hur reagerar samhället i ett läge där även inlåningsräntor blir negativa i kombination med en eventuell rejäl börsnedgång? Utan att lägga några värderingar i en sådan diskussion finns det anledning att anta en något mer restriktiv position när det gäller synen på långsiktig finansiering trots nuvarande ränteläge.

Kontakta oss

Peter Nyllinge

VD, PwC Sverige

Tel 010-213 30 60

Johan Rippe

vVD och ansvarig marknadsfrågor, PwC Sverige

Tel 0709-29 11 88

Jonas Köpniwsky

Pressansvarig, PwC Sverige

Tel 010-200 79 29

Följ oss i sociala medier