Finansdagen 2014

loading-player

Playback of this video is not currently available

Framtidsfokus på Finansdagen

2014 års Finansdag gick i framtidens tecken och tog avstamp i frågan om finansmarknadens roll i morgondagens samhälle. I den utblick som gjordes väntas transparensen öka i betydelse, men också behoven av skattemoral och ansvarstagande.


Liksom tidigare år var Finansdagen 2014 ”utsåld” till sista plats. Drygt 600 personer bänkade sig på Grand Hôtel i Stockholm för att inspireras av en mängd intressanta talare. I sitt välkomstord konstaterade PwC:s Catarina Ericsson och Magnus Svensson Henryson att det nu – med perspektiv på finanskrisen – är dags att se livet som det är, blicka framåt och bygga starka finansiella verksamheter. Och det ska göras i en värld där demografi, urbanisering och teknisk utveckling ritar om kartan.


Företagsfinansiering i nytt ljus

Företagsfinansiering var temat när Proventus vd Daniel Sachs blickade in i framtiden. Han visade på en utveckling där kreditmarknaden förändras och bankerna får minskad betydelse, bland annat beroende på hårdare reglering och skärpta likviditetskrav. Att bankerna minskar sin utlåning kan samtidigt få en negativ påverkan på de medelstora företagen, som inte har samma tillgång till andra finansieringskällor.
 

– Detta är en av de underliggande orsakerna till att obligationsmarknaden växer. Och även den institutionella utlåningen till företagssektorn växer – den som ibland kallas shadow banking, sa Daniel Sachs.
 

Han välkomnar att marknaden för företagsfinansiering blir alltmer diversifierad och mindre bankberoende och ser möjligheter med både företagsobligationer och institutionell utlåning.
 

– Det behövs en diversifierad finansieringsmarknad i Norden, sammanfattade han. Och den måste få utvecklas med kvalitet, där vi undviker regleringar som riskerar att lägga sig som en våt filt över denna typ av finansiering.
 

Företagsfinansiering i nytt ljus

Företagsfinansiering var temat när Proventus vd Daniel Sachs blickade in i framtiden. Han visade på en utveckling där kreditmarknaden förändras och bankerna får minskad betydelse, bland annat beroende på hårdare reglering och skärpta likviditetskrav. Att bankerna minskar sin utlåning kan samtidigt få en negativ påverkan på de medelstora företagen, som inte har samma tillgång till andra finansieringskällor.
 

– Detta är en av de underliggande orsakerna till att obligationsmarknaden växer. Och även den institutionella utlåningen till företagssektorn växer – den som ibland kallas shadow banking, sa Daniel Sachs.
 

Han välkomnar att marknaden för företagsfinansiering blir alltmer diversifierad och mindre bankberoende och ser möjligheter med både företagsobligationer och institutionell utlåning.
 

– Det behövs en diversifierad finansieringsmarknad i Norden, sammanfattade han. Och den måste få utvecklas med kvalitet, där vi undviker regleringar som riskerar att lägga sig som en våt filt över denna typ av finansiering.

Daniel Sachs och Bengt Åke Fagerman. Foto: Bengt Alm
 

Skandia tänker längre

Skandias vd Bengt-Åke Fagerman kopplade grepp om framtiden via företagets ledord ”Tänk längre”. Efter en genomgång av Skandias resa de senaste 15 åren landade han i dagens kundstyrda företag.
 

– Eftersom vi är kundägda finns det inte längre någon intressekonflikt, utan vi kan skapa värde åt kunder och ägare samtidigt. Det öppnar möjligheter i ett Skandia som erbjuder banktjänster, sparande och försäkring och har premieintäkter på cirka 30 miljarder kronor.
 

Bengt-Åke Fagerman redogjorde också för en undersökning som Skandia gjort och som pejlar vilka ansvarsfrågor kunderna tycker är viktigast i finansbranschen.
 

– Svaren visar att kunderna upplever att de kommer sist, det vill säga att vi gynnar våra företag framför kunden, berättade han. De tycker också att vi är dåliga på transparens och att branschens bonusar är oskäligt stora.
 

För att möta dessa krav har Skandia sett över sin interna ersättningsstruktur, gjort prissättningen mera transparent och avskaffat alla bonusar.
 

Regler och moral hand i hand

Elisabeth Bergmann är partner inom PwC och gav en målande bild av vad som kan hända om skattemoralen urholkas. På senare år har företagsledare i ett flera globala företag ställts mot väggen för sin skatteplanering.
 

– Man kan tala om en tax reputation effect, där företag som Starbucks och Barclays Bank uppvisat en dålig skattemoral, vilket slagit tillbaka mot dem, poängterade hon. Skatt måste tas på allvar och ses som en hållbarhetsfråga.
 

– Och det räcker inte med att följa lagen, fortsatte hon. Allmänheten måste uppleva att företaget gjort rätt och betalat tillräckligt i skatt – a fair share!
 

Det här gör att styrelser och ledningsgrupper måste ha beredskap för att argumentera kring den egna skattepolicyn samt redovisa hur riktlinjerna ser ut.
 

– Regelverk och moral som går hand i hand – det är något företagen måste börja leva efter, sammanfattande hon.

Christoffer Folkebo. Foto: Bengt Alm
 

Transparens som konkurrensmedel

Transparens var nog det ord som användes flitigast på Finansdagen 2014. För Max Matthiessens vd Christoffer Folkebo är detta ord ett allt viktigare konkurrensmedel. Och det ska användas på en marknad där vi svenskar behöver köpa fler vård- och pensionslösningar.
 

– Många av förändringarna hänger samman med demografin som gör att dagens sjukvårdsnota blir 300 miljarder kronor högre om 20 år, förutspådde Christoffer Folkebo. Det problemet fixar ingen offentlig finansiering. Det blir istället vår uppgift att möta behoven hos de svenskar som lägger mer pengar på vård och pension.
 

Samtidigt underströk han att finansbranschen är ifrågasatt och att särskilt de medelstora företagen är satta under extra press via allt från regelverk till skenande IT-kostnader. Lägg därtill den mediekritik som då och då riktas mot branschen.
 

– Ett sätt att hantera kritiken är att erbjuda ökad transparens kring de tjänster vi levererar, sa Christoffer Folkebo. Vi bör vara proaktiva och erbjuda ett förstärkt konsumentskydd, klargöra vad vi levererar och visa vad tjänsterna kostar i kronor och ören.
 

– På så sätt blir transparens ett konkurrensmedel som bidrar till att Max Matthiessen och andra medelstora företag kan konkurrera med större aktörer på ett effektivare sätt.
 

Bolagsstyrning i en föränderlig värld

Industrivärdens vd Anders Nyrén lyfte frågan om bolagsstyrning och pekade på några trender som präglar detta område – ett område där vår nordiska modell utmanas av såväl anglosaxiska som tyska bolagsstyrningsmodeller.
 

– De här modellerna baseras på sedvänjor, kapitalmarknadsstrukturer och bidrar till att skapa nya ägarformer, sa han.
 

Bland de internationella trender han pekade på var konvergensen mot en anglosaxisk bolagsstyrning, kvartalskapitalismens ökade genomslag, börsens minskande roll samt det faktum att de långsiktiga, aktiva ägarnas andel successivt minskar. Samtidigt aktualiseras ägarfrågorna i noterade bolag när kortsiktigheten ökar hos institutionella aktörer. En annan nyckelfråga gäller hur man får fram bättre ägarfunktioner hos ett anonymt kapital som bara växer.
 

I sin avrundning klargjorde han betydelsen av höjda styrelsearvoden för att locka de bästa internationella ledamöterna till Sveriges multinationella företag. Han konstaterade att kunskap måste få kosta samt att mångfald i styrelserna främst bör uppnås via självreglering.
 

– Gör inte den anglosaxiska bolagsstyrningsmodellen till europastandard, avslutade han. Och undvik detaljreglering i bolagsstyrningen eftersom det tar bort det sunda förnuftet.

Anders Nyrén och Katarina Gospic. Foto: Bengt Alm
 

Primitivt eller rationellt beslutsfattande

Katarina Gospic är läkaren, forskaren och författaren som vet hur hjärnan fungerar för att fatta bra beslut.
 

– Den tekniska utvecklingen har gått fort, men vår hjärna är densamma som för 40 000 år sedan, berättade hon. Våra primitiva kopplingar i hjärnan kan göra att vi ibland agerar irrationellt, vilket blir utmanande för beslutfattandet i vardagen.
 

Hon utmanade åhörarna att testa sitt beslutfattande och kunde gång efter annan visa på hur vi snubblar in i det primitiva när vi snarare tror att vi uppträder rationellt – bland annat beroende på att vårt beslutfattande gärna tar sikte på att uppnå behag och belöningar samt på att undvika bestraffningar och obehag. På samma sätt söker vi oss till säkra vinster i beslutsfattandet, men vill samtidigt undvika säkra förluster. Denna syn på vinst och förlust kan exempelvis påverka en aktieplacerares val och beslut i olika lägen.
 

– Men om vi är medvetna om vad som händer i hjärnan i olika situationer kan vi hantera situationen på ett bättre sätt, löd hennes uppmuntrande slutord.


Artikel i SvD Näringsliv:

Proventus VD: "Det är en väldig farlig väg".

 

Kontakta oss

Lena Ytterberg

Business Developer, PwC Sverige

Tel 010-212 96 87

Sofia Sköld

IFRS-specialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 65

Anneli Granqvist

Ansvarig Financial Services, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 95

Jonas Köpniwsky

Pressansvarig, PwC Sverige

Tel 010-200 79 29

Följ oss i sociala medier