Finansdag i framtidens tecken

Framtiden stod på agendan under Finansdagen 2016. Transparens, regelverk och digitalisering var ämnen för dagen när bland andra Annika Falkengren, Anders Borg och Erik Thedéen skådade in i kristallkulan.
 

Att Finansdagen är populärare än någonsin går inte att ta miste på. Som vanligt var det fullsatt i Grand Hotels Vinterträdgård i Stockholm. I år stod dessutom 300 förväntansfulla personer i kö för en reservplats om det skulle uppstå avbokningar.

Moderatorer: Helena Kaiser de Carolis, ansvarig Partner Financial Services PwC, och Göran Engvall, ansvarig Partner Advisory Financial Services PwC. Foto: Bengt Alm

Digital kundupplevelse

Digitaliseringen var utgångspunkten för SEB:s Annika Falkengren, som bjöd på dagens första framtidsblick. Hon konstaterade att bankens affärsmodell förändras, men att det å andra sidan inte är något nytt.

– Vi har alltid utvecklat affärsmodellerna. Skillnaden nu är att kunderna är mer aktiva i utvecklingen, sa hon.  Och snabbast är förändringen på det mobila området och bland yngre kunder som nästan aldrig besöker ett kontor. Här möter vi behov som banken måste hantera på ett bra sätt.  

I SEB är numera 97 procent av kundmötena digitala. Kunderna kan ha två till tre sådana kontakter i veckan. Det gör faktiskt att banken har närmare kontakt med många kunder än tidigare. 

– Vår utgångspunkt är att kunderna alltid kommer att behöva banktjänster, men kanske inte en bank. Därför ska vi erbjuda en service i världsklass, det vill säga på rätt ställe och i rätt tid där kunden bestämmer hur och när man vill ha kontakt med oss, berättade Annika Falkengren.

SEB:s digitala satsningar tar sikte på att säkra kundupplevelsen, men också på innovation samt på nya typer av tjänster och samarbeten, bland annat med fintechföretag. Lika viktigt blir det att paketera information till kunderna på ett sätt som ger mervärden.
 

Annika Falkengren, koncernchef och vd SEB. Foto: Bengt Alm


Bakom regeltsunamin

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tog avstamp i finanskrisen och i det som ibland kallas för regeltsunamin, alltså regleringsvågen som följt på krisen.

– Banker är speciella, konstaterade han. De har en förhållandevis liten andel eget kapital jämfört med andra storföretag, men är samtidigt ”too big to fail”. Vi strävar efter regelverk som ska göra att bankerna mer liknar ”vanliga” företag, men som även säkrar att de alltid kan fungera.

Lärdomarna av finanskrisen handlar om tuffare likviditets- och kapitalkrav samt om ett ökat ansvar för bankernas långivare som också ska vara med och betala vid kriser i framtiden. Även hanteringen av systemriskerna har stått i centrum, t ex via bolånetak och skuldkvotstak som ska förhindra att bankkriser utvecklas till någonting än större och mer komplicerat. Det tredje området han belyste kallades ”too interconnected to fail”.

– På främst derivatmarknaden var aktörerna så sammanlänkade att det inte gick att överblicka riskerna. Här är målet ökad transparens med krav på tydliga motparter, sa Erik Thedéen. Ett annat mål har varit ett regelverk som antas av alla G20-länderna. Det öppnar för en jämbördig konkurrens och lika villkor på alla marknader.
 

Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen. Foto: Bengt Alm


Snillrik fintech

Fintech är ett av bank- och finansmarknadens hetaste begrepp. Nya tjänster och företag ser dagens ljus och förändrar förutsättningarna i branschen. Ett sådant exempel är Toborrow. Vd Sofie Lundström berättade mer om företaget som vill demokratisera lånemarknaden.

– Vi startade för tre år sedan och utgick från hur en bank bör se ut i dag med alla nya tjänster och möjligheter som går att erbjuda, sa hon. Mycket handlar om att lösa problem på ett mer kundanpassat sätt, där alla som jobbar nära kunden måste förstå vad denne vill ha.

Toborrow matchar ihop mindre och medelstora företag som vill låna pengar med privatpersoner som är beredda att låna ut. Företagen får tillgång till de lån de vill medan långivarna får den avkastning de förtjänar.

Med den här typen av företag följer samtidigt regulatoriska utmaningar, men det ser Sofie Lundström snarast som en möjlighet och som en självklar del av den nya spelplan som nu formas.
 

Sofie Lundström, vd och medgrundare Toborrow. Foto: Bengt Alm


Kostnadskrav och innovationstryck inom försäkring

Försäkringar var i fokus i Stephen T. O´Hearns utblick. Han är global försäkringsledare inom PwC och lyfte frågan om att kunna sänka kostnader och samtidigt lyfta innovationsförmågan.  

– I PwC:s årliga CEO-survey signalerade 70 procent av alla vd:ar i försäkringsbranschen att de ska göra kostnadsanpassningar 2016. En bakomliggande orsak är de låga räntorna som sätter press på försäkringsbolagen. 

Han pekade samtidigt på att vägen till en rationellare verksamhet knappast längre går via personalminskningar, utan via innovation och nya tekniska tjänster.

– Artificiell intelligens och det som kallas kognitiv computing får större betydelse i framtiden, förutspådde Stephen T. O´Hearns. Det kan handla om datorer som sköter enklare skadereglering eller robotar som står för delar av kundrådgivningen.
 

Stephan T. O´Hearn, global försäkringsledare PwC. Foto: Bengt Alm


Hela finansiella systemet digitaliseras

Den tidigare finansministern Anders Borg bjöd på en omvärldsanalys som han kokade ned till tre huvudbudskap. Det första var effekterna av den låga räntan och inflationen som vi lär få leva med under lång tid. Som en följd dämpas såväl investeringsnivåerna som tillväxten, efterfrågan och produktiviteten.

– Vi kan också vänta oss låga reallöneökningar framöver och en arbetsmarknad som präglas av en större flexibilitet, bland annat i form av fler tillfälliga anställningar, sa Anders Borg.

Hans andra huvudbudskap gällde banksektorn och de förändringar som följer med digitaliseringen.

– Vi ser en massiv ökning av kunskapsproduktion samtidigt som vi blir allt bättre på att kommersialisera innovationer och ge dem snabb spridning, betonade han. Idag är det mycket enklare att skala upp en verksamhet till en global marknad och digitaliseringen är drivkraften.

Han pekade även på att banksektorn – liksom detaljhandeln, telekomindustrin och underhållningsbranschen - inte kommer att kunna skydda sina höga marginaler. Följden blir en annan marginalstruktur och en period av omställningar som kan bli påfrestande. 

– Alla delar av det finansiella systemet kan digitaliseras, betonade han. Idag finns det cirka 10 000 fintechbolag i världen. Det kommer att påverka både lån- och sparandemarknaderna – inte minst i utvecklingsländerna där digitaliseringen gör att företagen når ut till fler människor. 

I sitt tredje huvudbudskap lyfte han just fram fördelarna med att fler människor – via digitaliseringen - inkluderas i det finansiella systemet. När fler får tillgång till högkvalitativa finanstjänster kan det bidra till resursbesparingar och till en högre produktivitet. Bättre digitala system leder också till ökad transparens och bättre spårbarhet, vilket underlättar riskhanteringen.
 

Anders Borg, före detta finansminister. Foto: Bengt Alm


Revolutionen är här

Cyberfilosofen och musikern Alexander Bard avrundande årets Finansdag. Det gjorde han med en slagfärdig presentation av det han kallade den största revolutionen i mänsklighetens historia. Drivkraften är digitaliseringen och följden en mental vattendelare utan like.

– En 20-åring och en 40-åring lever idag i olika världar, sa han. För 40-åringen är den fysiska världen den verkliga, medan 20-åringen ser den digitala världen som sin verklighet. Och det är 20-åringens värderingar som är framtiden - gilla läget!

Han pekade på att värderingar, uppfattningar, intressen och relationer uppstår och förmedlas i den digitala världen. Det ger en paradigmskifte som uppfinnandet av tryckpressen på 1400-talet möjligen matchar. 

– En effekt av teknikutvecklingen är att det som kallas ”barriers of entry” sjunker. Det gör att nya aktörer kan kliva in på arenan och t ex låna ut pengar till mig, sa han. 

Han avrundade med att peka på betydelsen av mervärde. Tidigare hade banker ett informationsmonopol. Det gäller inte längre. Nu måste nya mervärden skapas, t ex genom att hjälpa kunderna att sortera, eller som Alexander Bard uttryckte det:

– Ni måste kunna koppla ihop gyttret av information och tjänster på finansmarknaden – det ger makt och är framtidens affärsmodell!
 

Alexander Bard, cyberfilosof och författare Attentionalism. Foto: Bengt Alm

Kontakta oss

Sara Nelson

Ansvarig praktiska frågor, PwC Sverige

Tel 0729-80 95 29

Sofia Sköld

Ansvarig Finansdagen, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 65

Anneli Granqvist

Ansvarig Financial Services, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 95

Jonas Köpniwsky

Pressansvarig, PwC Sverige

Tel 010-200 79 29

Följ oss i sociala medier