IFRIC 23 – vägledning vid redovisning av osäkerheter i inkomstskatter

2018-10-10

man med ipad

Eftersom det saknats specifik vägledning kring hur man redovisar osäkerheter i inkomstskatter har många företag utvecklat egna modeller och metoder. IFRIC 23 klargör nu hur redovisnings- och värderingskraven ska appliceras. Här berättar vi hur du ska gå tillväga och vilka effekterna blir.
 

I vissa fall kan det vara oklart hur en inkomstskattelag ska tolkas. Det innebär att det kommer att vara osäkert om en skattemyndighet kommer att acceptera hur företaget hanterat en transaktion eller situation i deklarationen. IFRIC 23 Vägledning vid redovisning av osäkerheter i inkomstskatter ger vägledning i hur företag ska bedöma på vilket sätt en transaktion ska redovisas när det finns en sådan osäkerhet.
 

När ska redovisningen av en osäker skatteposition ske?

Det som avgör om något ska redovisas som osäker skatteposition eller inte, är om företaget bedömer att det är sannolikt – det vill säga mer troligt än inte – att hanteringen av inkomstskatt kommer att accepteras av skattemyndigheten:

  • Om det är sannolikt att skattemyndigheten kommer att acceptera en viss hantering av inkomstskatt så ska redovisningen spegla deklarationen i det avseendet.      

  • Om det inte är sannolikt att skattemyndigheten kommer att acceptera hanteringen av inkomstskatt i deklarationen så ska effekten av detta återspeglas vid fastställande av till exempel beskattningsbart resultat, skattemässigt värde, skatteskulder med mera.
     

Företaget ska utgå från att skattemyndigheten har full information om alla omständigheter och att de kommer att utreda hanteringen. Företagets bedömning av sannolikt utfall ska därför inte ta hänsyn till om och hur skattemyndigheten förväntas kontrollera hanteringen.

Eftersom det tidigare inte funnits någon specifik vägledning kring detta, har en del företag utvecklat egna modeller och metoder för att redovisa och värdera osäkerheter i skattepositioner. Dessa metoder behöver utvärderas mot det nya tolkningsuttalandet för att bedöma hur det eventuellt kan påverka redovisningen och värderingen av osäkerheterna.
 

Hur görs värderingen?

Om ett företag har flera osäkra skattepositioner så uppkommer frågan huruvida varje osäker skatteposition ska bedömas separat eller om osäkerheterna ska hanteras genom kollektiv bedömning. Enligt den nya vägledningen ska företag använda den metod som förväntas spegla utfallet på bästa sätt. Faktorer som företaget bör beakta i sin bedömning är dels på vilket sätt som inkomstdeklarationer upprättas och dels på vilket sätt skattemyndigheten förväntas att utreda och hantera osäkerheterna.  

Exempel: Ett forskningsföretag har dotterföretag i olika länder. I dotterföretaget A i land X är man osäker på om forsknings- och utvecklingskostnader är avdragsgilla. Samtidigt bestrider skattemyndigheten i land Y vissa av dotterföretag B:s transfer pricing-justeringar. I det här exemplet skulle det vara rimligt att hantera osäkerheterna separat, eftersom dotterföretagen finns i olika jurisdiktioner som bevakas av olika skattemyndigheter. Att hantera osäkerheten kollektivt skulle därför inte spegla resultatet av hur skattemyndigheterna skulle utreda de olika skattehanteringarna.  

IFRIC 23 anger två olika metoder för att värdera en osäker skattehantering. Värdering ska göras enligt den av följande två metoder där företaget förväntar sig kunna förutse utfallet på ett bättre sätt; det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet. Det mest sannolika beloppet kan vara en bättre metod att använda om det bara finns två möjliga utfall (till exempel antingen accepteras en yrkan om avdrag eller inte). Om det däremot finns flera möjliga utfall så kan det förväntade värdet vara en bättre metod att använda, det vill säga en sammanvägning av de utfall som bedöms möjliga

Omprövning av en gjord bedömning görs endast om de fakta och omständigheter som den tidigare bedömningen baseras på förändras, eller om det framkommer ny information.

Vilka blir effekterna?

Eftersom det tidigare inte funnits någon specifik vägledning kring detta, har en del företag utvecklat egna modeller och metoder för att redovisa och värdera osäkerheter i skattepositioner, och dessa metoder stämmer i vissa fall inte överens med vägledningen i IFRIC 23. Företagen behöver därför utvärdera existerande metoder mot det nya tolkningsuttalandet för att bedöma hur det eventuellt kan påverka redovisningen och värderingen av osäkerheterna. Tolkningsuttalandet har också tydliggjort att det är just IAS 12 Inkomstskatter som ska tillämpas på dessa transaktioner, för vilka vissa företag tidigare möjligtvis tillämpat IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. En konsekvens av detta blir att en skulder som redovisas som ett resultat av detta tolkningsuttalande ska klassificeras och redovisas som en aktuell skatteskuld i balansräkningen och inte som en avsättning eller något annat.

Exempel: För Nestlékoncernen, som förtidstillämpat IFRIC 23 från och med 1 januari 2018, blev effekten av övergången just att osäkra skatteskulder som tidigare redovisats som en avsättning, nu omklassificerats och redovisas som en aktuell skatteskuld. En sådan aktuell skatteskuld redovisas i normalfallet som en kortfristig skuld i balansräkningen, eftersom företaget normalt sett inte har en ovillkorad rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperiodens utgång.


Vilka övergångsregler och upplysningar ska tillämpas?

IFRIC 23 ska tillämpas från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare, givet att EU antar tolkningen innan dess. EU förväntas anta tolkningen under tredje kvartalet 2018. Företag kan välja att tillämpa tolkningsuttalandet antingen retroaktivt i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel eller genom en modifierad retroaktiv tillämpning där jämförelsetalen inte räknas om. Det är viktigt att notera att det inte är tillåtet att använda efterhandsinformation i de fall retroaktiv tillämpning appliceras. Således ska de kända omständigheter som förelåg på balansdagen för jämförelsetalen ligga till grund för den retroaktiva tillämpningen.

Tolkningsuttalandet innehåller inga nya upplysningskrav, men vi påminner om de upplysningskrav som finns i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende väsentliga uppskattningar och bedömningar.

Kontakta oss

Daniela Casadei

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0723-53 07 39

Claes Janzon

Partner och redovisningsspecialist samt vice ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning, PwC Sverige

Tel 0709-29 30 42

Följ oss i sociala medier