IFRS 15 - "kejsarens nya kläder" eller bara enligt förväntan?

2018-04-04

manshänder håller i smartphone

Ta del av vår undersökning hur bolag har upplyst om övergången till den nya intäktsstandarden


Fyra år har gått sedan IASB publicerade IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och standarden har nu äntligen trätt i kraft1. Företagens bokslutskommuniké för 2017 är den första rapport där vi kan förvänta oss att se faktiska spår av IFRS 15 och få en övergripande bild av vilken påverkan den nya intäktsstandarden kommer att ha på företagens redovisning. Här redogör vi för vilka övergångseffekter ett urval företag noterade på OMX Stockholm Large Cap har redovisat i sina bokslutskommunikeér för 2017.
 

IAS 34 Delårsrapportering kräver inte att företag upplyser om nya IFRS-standarder som är publicerade, men som ännu inte har trätt i kraft. Däremot uppmuntrar ESMA2 i sin rapport ("Public Statement") företag att upplysa om den nya intäktsstandarden även i delårsrapporter som avser året innan den nya standarden träder i kraft.

Vi har i tidigare artiklar förutspått att informationsgivningen i bokslutskommunikén för 2017 torde vara hög då bokslutskommunikén släpps i början av 2018, det år då IFRS 15 har trätt i kraft, och företagen bör således ha färdigställt sitt implementeringsarbete.

Denna artikel bygger på information som har redovisats av bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap i deras bokslutskommunikéer för 2017. Bokslutskommunikéerna har granskats för att få en överblick av vilken typ av information företag upplyser om, hur informationen presenteras och hur företagen bedömer att införandet av IFRS 15 kommer att påverka de finansiella rapporterna3.
 

Vad rapporterar företag om IFRS 15 i sin bokslutskommuniké?

Övergångseffekt

Hur har bolagen klassificerat effekten?

Majoriteten av alla bolag har angivit resultatet av sin övergångsanalys i form av vilken effekt den har fått. Majoriteten av bolag bedömer att införande av IFRS 15 inte kommer att få en väsentlig effekt på företagets finansiella rapportering. Nästan en femtedel av företagen har rapporterat att övergången inte kommer att medföra någon som helst effekt på företagets redovisning. Endast ett fåtal bolag har beskrivit övergångseffekten såsom innebärandes en väsentlig eller betydande effekt på koncernens finansiella rapportering. Något enstaka företag har informerat om att effekten av övergången till IFRS 15 fortfarande är under utredning och att företaget därmed bedömer att de inte kan lämna tillförlitliga uppskattningar om övergångseffekten. Ytterligare en handfull bolag har inte angivit vad effekten av IFRS 15 är alternativt inte lämnat någon information överhuvudtaget.

Angiven effekt Andel (%)
Väsentlig effekt 4
Ingen väsentlig effekt 71
Ingen effekt 18
Ej angivit effekt 1
IFRS 15 info saknas 5

När är en effekt väsentlig eller inte

Vad innebär då ovanstående? Statistiken som presenteras ovan bygger på den information som anges och hur den uttrycks av bolagen själva i bokslutskommunikén. Vilken definition lägger man då i begrepp såsom "väsentlig och inte väsentlig, betydande eller inte betydande, materiell eller inte materiellt"? Definierar samtliga bolag detta på samma sätt? Svaret på frågan är: sannolikt inte. Hur ska en väsentlig effekt mätas? Ska omräkningseffekten relateras till koncernens nettoomsättning, till deras rörelseresultat eller till det egna kapitalet? Ska måtten alltid avse koncernnivå eller kan det finnas anledning att relatera det till ett segment eller till och med till en produktgrupp eller ett affärsområde? I en stor internationell koncern torde det behövas relativt höga siffor för att konkludera i att en effekt får en väsentlig påverkan på koncernens omsättning eller egna kapital. Vår erfarenhet visar att bolag oftast tillämpar en väsentlighetströskel i tresiffrigt miljonbelopp för att en identifierad skillnad mellan dagens och framtidens intäktsredovisningsprinciper ska föranleda en omräkning. Om den sedan ska klassificeras såsom väsentlig så krävs det inte sällan ett än högre belopp. Således torde det finnas ett inte oväsentligt antal principförändringar i bolagens redovisningsprinciper för intäkter som inte har räknats om vid övergångstidpunkten men som kommer att tillämpas framgent och som därav kan komma att innebära en framtida effekt.

Kontraktsändringar

Vid vår genomgång kan vi konstatera att av de bolag som anger att de har en effekt men att de inte klassificerar den såsom väsentlig eller betydande så torde detta vara en sanning med modifikation. Flera av de effekter som beskrivs kan för en läsare framstå som betydande. Exempelvis anger ett byggbolag att man inte har färdigställt sin analys ännu men att man har identifierat två intäktsströmmar där en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna kan föreligga. Effekten avser främst redovisning av ändringar och tillägg ("contract modifications" enligt IFRS 15) och effekten uppgår till 450 miljoner kronor. Detta innebär ett lägre rörelseresultat om 168 miljoner kronor. Om man tittar på de två affärsområdena som effekten är hänförlig till så uppgår effekten till cirka 45 procent av deras samlade rörelseresultat. På koncernnivå uppgår effekten till knappt 15 procent av rörelseresultatet.

Väsentlig för ett enskilt segment

Även om en övergångseffekt inte anses vara väsentlig ur ett koncernperspektiv, kan övergångseffekten vara väsentligt ur ett enskilt affärsområdes eller segments perspektiv. Till exempel har ett bolag redovisat hur en effekt påverkar de enskilda kvartalsrapporteringarna och segment där man får en mer betydande effekt jämfört med helår och koncernnivå.

Kontraktskostnader

Även de finansiella företagen kan få viss IFRS 15 effekt. I en bank rapporteras att man kommer att justera sina kostnader för att erhålla en viss typ av kontrakt ("cost to obtain a contract" enligt IFRS 15), innebärandes en minskning i aktivering med 2 640 miljoner kronor vilket minskar eget kapital vid övergången. Motsvarande effekt för jämförelseåret är -47 miljoner kronor. 2 640 miljoner kronor kan för många läsare anses vara ett betydande belopp även om det sett i relation till koncernens siffror som helhet av bolaget inte har ansetts vara väsentligt. Ett annat bolag redovisar 411 MSEK i tillkommande immateriella tillgångar under 2017 som en följd av aktivering av kostnader för att erhålla kontrakt med en resultateffekt om 14 miljoner kronor. En intressant iakttagelse är att bolaget i sin segmentsredovisning, det vill säga den interna redovisningen, kommer att fortsätta att kostnadsföra utgifter för att erhålla kontrakt medan man i koncernredovisningen aktiverar dessa enligt IFRS 15 nya krav.

Återköpsåtaganden

Ett bolag beskriver sin övergångseffekt utan att klassificera den som vare sig väsentlig eller ej väsentlig utan som den största förändringen med det nya regelverket. Vid en genomgång av effekten ter den sig vara inte obetydlig. Bolaget ändrar redovisningsprincip för redovisning av fordon försålda med ett möjligt återköpsåtagande. Intäktsredovisningen kommer att senareläggas. Redovisning av en försäljning med ett återköpsåtagande ska bedömas utefter kundens ekonomiska incitament att utöva sin återköpsrätt vilket medför att bolaget kommer att redovisa en effekt i form av en ökad tillgångsmassa i den ingående balansräkningen 2018 på + 6 516 miljoner kronor. Tillgångarna avser tillgångar som klassificeras som operationell leasing samt tillgångar såsom returtillgångar (förväntade returnerade fordon). Övergångseffekten på eget kapital vid övergångstidpunkten var -712 miljoner kronor.

Omklassificeringar - ingen omräkningseffekt men viss påverkan på nyckeltal

Vidare noterades att det finns bolag som har angivit att de kommer att få omklassificeringar på jämförelseåret. Denna effekt ger ingen resultatpåverkan men påverkar bolagens omsättningsrad och någon kostnadsrad då det vanligen är föranlett av antingen en skillnad i agent/huvudmanbedömning där man går från brutto till netto (eller tvärtom) redovisning av intäkter beroende på om man anses vara huvudman eller inte. Ett bolag anger uttryckligen att övergången till IFRS 15 medför en väsentlig påverkan på koncernens intäktsredovisning är just ett omklassificeringsfall. Vid tillämpning av IFRS 15 bedömer bolaget att de i merparten av transaktionerna agerar som agent, vilket skiljer sig från bedömningen som tidigare gjordes enligt IAS 18 där man ansåg att bolaget agerade som huvudman. Effekten av att företaget agerar som agent istället för huvudman resulterar i att koncernens nettoomsättning förväntas minska med omkring 50 procent. Däremot kommer justeringen inte att leda till någon resultatpåverkan men eftersom såväl omsättningsraden som en kostnadsrad förändras så kan vissa nyckeltal komma att påverkas. Det motsatta har också rapporterats av ett bolag inom detaljhandeln där man i ett par avtal går från agent till huvudman vilket resulterar i en ökning av omsättningen.

Vidare har flera bolag omklassificerat tidigare kostnader såsom att i stället utgöra en reducering av intäkten enligt IFRS 15:s nya regler om rörliga ersättningar, vilket ofta är fallet med exempelvis marknadsförings-bidrag till kunder.

Övergångsmetod

Vid övergången till IFRS 15 kan företag välja att tillämpa den fullständigt retroaktiva övergångsmetoden eller den "framåtriktade övergångsmetoden". En fullständigt retroaktiv övergång innebär att en retroaktiv omräkning sker som om IFRS 15 alltid hade tillämpats och denna omräkningseffekt redovisas i ingående eget kapital den 1 januari 2017 (övergångstidpunkten). Vidare räknas jämförelsesiffrorna för 2017 om och företaget upprättar sina finansiella rapporter som om IFRS 15 var tillämplig även under 2017. Den framåtriktade tillämpningen å andra sidan är även den en retroaktiv övergångsmetod men med den lättnaden att jämförelseåret inte behöver räknas om. Detta innebär att eventuell omräkningseffekt redovisas per ingående eget kapital för året som standarden träder i kraft, det vill säga 1 januari 20184.

Vid genomgång av bokslutskommunikéerna noterades att mer än hälften av alla bolag inte har angivit val av övergångsmetod. En tänkbar förklaring till varför en så pass stor andel av bolagen inte har angivit övergångsmetod skulle kunna vara att företagen bedömer att övergången till IFRS 15 har medfört ingen, obetydlig eller ej väsentlig effekt på deras finansiella rapporter. Av de bolag som angav en övergångsmetod, uppger majoriteten att de har tillämpat den fullständigt retroaktiva övergångsmetoden.

Spelar det då någon roll om man tillämpar den fullständigt retroaktiva metoden eller den delvis retroaktiva metoden vid sin övergångsanalys? Den uppenbara skillnaden mellan metoderna torde vara den att jämförelseåret inte behöver räknas om enligt den delvis retroaktiva metoden samt att övergångstidpunkten flyttas ett år framåt i tiden. Då omräkning ska ske för kontrakt som är "levande" vid övergångstidpunkten så kan det i fall där bolagen avslutar kontrakt under 2017 innebära att man slipper räkna om dessa om man väljer den delvis retroaktiva metoden. En annan skillnad är den att då inga IFRS 15 jämförelsesiffror presenteras blir det heller inga notupplysningar för jämförelseåret. Dock föreskrivs vissa extra förklarande notupplysningar som komplement. En läsare av en rapport som är upprättad enligt den delvis retroaktiva metoden får därmed svårare att jämföra årets redovisning med föregående års.

Övergångsmetod Andel (%)
Fullständigt retroaktivt 31
Framåtriktat retroaktivt 11
Ej angivit metod 57

Hur rapporterar företag sin IFRS 15 information?

Övergångseffekten i siffror eller i text samt för vilka perioder

Lite drygt vart fjärde bolag har uppskattat övergångseffekten på de finansiella rapporterna i siffror. Hälften av dessa företag presenterar effekten i tabell och endast ett fåtal redovisar effekten separat för respektive kvartal. Många företag har valt att presentera effekten på både resultat- och balansräkningen.

Analys av övergångseffekten – hur beskriver företagen övergången och vilka områden ger någon effekt

Omkring hälften av bolagen har diskuterat vad implementeringen av IFRS 15 kommer att innebära för företaget med dess specifika affärsmodell och förutsättningar.

Vi har kunnat se att företag resonerar kring hur övergången till IFRS 15 påverkar koncernen genom att beskriva de områden där analysen har påvisat en principförändring men där man inte anser att den finansiella effekten är väsentlig. De områden som är mest frekvent förekommande i diskussionerna är följande:

Steg 2 - Separata prestationsåtaganden

  • Frakt- frakt kan i vissa branscher vara en inte oväsentlig del i en försäljning. Enligt reglerna om separata prestationsåtaganden så kan det vara så att detta ska ses som ett eget prestationsåtagande vilket kan påverka tidpunkten för redovisningen av en del av transaktionens intäkt. Inga bolag har dock presenterat detta som en väsentlig effekt.
  • Försäljning av ett paket av varor och tjänster ("bundles2)- Flera bolag anger att de kommer att bryta upp försäljningen i flera komponenter jämfört med idag men att effekten inte blir väsentlig. I telekombranschen noterar vi att uppdelningen i flera komponenter (åtaganden) medför en förändring i tidpunkt för intäktsredovisning i vissa avseenden. Exempelvis flera telekombolag anger att uppdelningen medför en förskjutning i tidpunkt för intäktsredovisning, ofta tidigareläggning av intäkterna då intäkten tidigare redovisats som en serviceintäkt över kontraktstiden men nu hänföres en stor andel till produktleveranser i inledningen av kontraktsperioden. Påverkan anses dock inte vara väsentlig.

Steg 3 - Transaktionspriset

  • Klassificering och periodisering av rabatter har ändrats i några bolag men anses inte ha givit någon väsentlig effekt.

Steg 5 - Tidpunkt för intäktsredovisning

  • Ett antal bolag anger att IFRS 15 nya kriterier för kontrollöverföring och därmed redovisning vid en given tidpunkt eller över tid medför att en förändring i tid sker. I vissa fall är det de nya reglerna för successiv vinstavräkning som medför att kraven för att få tillämpa dessa inte är uppfyllda och därmed får man invänta en viss tidpunkt vilken ofta är vid slutförande/slutleverans av hela produkten/tjänsten.

Vad gäller ren produktförsäljning exempelvis inom detaljhandelsbranschen, är tidpunkten för kontrollöverföring vanligen densamma som vid dagens "risker och förmånsövergång". Endast ett fåtal bolag beskriver en skillnad i tidpunkt baserat på detta. I något bolag leder uppdelningen i prestationsåtaganden till två tidpunkter istället för en, en för produkten och en för tjänsten till exempel installation, men då ledtiden häremellan är mycket kort blir det ingen reell skillnad i tidpunkt för intäktsredovisning.  

I fastighetsbranschen har vi noterat att något bolag i dag redovisas intäkten vid kontraktstidpunkten, men enligt IFRS 15 överförs kontroll först vid tillträdesdagen vilket leder till en senareläggning av intäkten.

Aktiverade kontraktskostnader

  • I branscher såsom exempelvis telekom och media har vi noterat att utgifter för provisioner till säljare kommer att behöva aktiveras jämfört med dagens principer där dessa kostnadsförs när de uppkommer. Aktivering av kostnader för att erhålla kontrakt synes vara något som majoriteten av de bolag som arbetar med säljare och provisioner enligt dagens regler kostandsför men kommer att aktivera. Effekten har dock inte bedömts som väsentlig av något av dessa bolag.

Scope

  • Även scopefrågor har diskuteras som ett område som kan ge effekt om än liten. Detta rör främst gränsdragningen mellan leasingintäkter och intäkter från kunder. I uthyrningar förekommer inte sällan ett inslag av tjänster (service) som då bör redovisas enligt IFRS 15.
     

Blev det som vi förväntade oss?

För att knyta ihop ovanstående kan vi konstatera att det förvisso är ett antal bolag som faktiskt har en övergångseffekt. I en handfull bolag är denna betydande. Dock är helhetsbilden att införandet av IFRS 15 inte har haft någon stor påverkan på hur bolagen redovisar sina intäkter. Är detta förvånande? När IASB publicerade IFRS 15 år 2014 uttryckte de sin syn på detta och sa att de förväntade sig att ca 10 procent av bolagen som ska tillämpa IFRS 15 kommer att få en väsentlig effekt på hur man mäter och när i tid man redovisar sin intäkter. I övrigt borde den nya modellen leda till en intäktsredovisning likvärdig den vi har idag. Möjligen trodde vi som upprättare och användare initialt att effekterna skulle bli större men har under resans gång insett att så blir inte fallet. Vi kan också notera att det torde vara så att många bolag använder sig av en materialitetsnivå för koncernen vilken torde utesluta att mindre effekter omräknas.

En viktig effekt av övergången som inte ska glömmas bort är de nya kraven på relevanta upplysningar om hur intäkter är redovisade. Dessa bör göra det möjligt att bättre förstå risker, osäkerheter, kassaflöden och timingen för intäktsredovisningen. Denna förbättring kommer vi dock inte se resultatet av förrän till våren 2019 när årsredovisningarna för 2018 publiceras.

Vi kan konstatera att någon "big bang-effekt" blev det inte. Och bra är kanske det. Vi har emellertid fått ett nytt robust regelverk och många nya redovisningsprinciper vilka vi ska följa framöver. Om några år kommer vi att se om bilden är densamma eller om den har förändrats.

1IFRS 15 ska tillämpas av företag med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare.

2European Securities and Markets Authority

3PwC har utfört undersökningen genom att granska bokslutskommunikéer för företag noterade på OMX Stockholm Large Cap. I undersökningen har företagen kategoriserats i olika avseende baserat på den information som har lämnats i bokslutskommunikéerna. Exempelvis har företagen delats in i kategorier så som "väsentlig övergångseffekt", "ingen väsentlig övergångseffekt" med flera baserat på vad företagen skriver om sin övergångseffekt. I och med att det inte finns ett fast format för hur upplysningarna om IFRS 15 ska ges, förekommer tolkningar och bedömningar när resultatet har sammanställts.

4I samtliga fall utgår vi ifrån att räkenskapsår utgörs av kalenderår.

Kontakta oss

Jenny Rahmn
Redovisningsspecialist, PwC Sverige
Tel 0729-80 91 45
Email

Ulrika Anjou
Director och IFRS-expert, PwC Sverige
Tel 0709-29 36 21
Email

Följ oss