IFRS 9 - Mer om effekterna av övergången och påverkan på Q1 2018

2018-06-20

män och kvinna pratar gående i kontorsmiljö

Artikeln IFRS 9 - Blev det så annorlunda? som publicerades i maj gav en ögonblicksbild av övergångseffekterna till den nya standarden. Här följer en uppdatering utifrån information som tillkommit.
 

Icke-finansiella bolags övergångseffekter till IFRS 9

Upplysning om kvantitativa effekter

23 av de 71 icke-finansiella bolag som ingick i undersökningen lämnade kvantitativa upplysningar om övergången till IFRS 9 i årsredovisningen för 2017. Det var endast ett bolag av de 52 icke-finansiella bolag som ingick i PwC:s tidigare undersökning avseende övergångseffekter i bokslutskommunikén för 2017 som hade lämnat kvantitativa upplysningar (se artikeln "IFRS 9 - Blev det så annorlunda?"). Av de bolag som lämnat kvantitativa upplysningar framgår att de främst har påverkats av den nya modellen för nedskrivningar i IFRS 9. Effekten på bolagens egna kapital vid övergångstidpunkten per den 1 januari 2018 har i de flesta fall varit mellan 1 och 50 miljoner SEK vilket dessa bolag ej anser vara en väsentligt effekt. Det bolag som angivet den största effekten på eget kapital redovisar en effekt på 1,4 miljarder SEK som främst kommer ifrån ökning av kreditriskreserv för kundfordringar.
 

Val av regelverk för säkringsredovisning 2018

Bolagen har valet att fortsätta tillämpa säkringsredovisning enligt IAS 39 eller tillämpa säkringsredovisning enligt IFRS 9 som anses något mer förmånligt. Nästan 25 procent av bolagen i undersökningen har angett att de avser tillämpa säkringsredovisning enligt IFRS 9. Ett stort antal bolag (50 bolag) har dock ej angivet huruvida de kommer tillämpa säkringsredovisning enligt IAS 39 eller enligt IFRS 9. Enligt årsredovisningen för 2017 tillämpade 32 av dessa bolag säkringsredovisning enligt IAS 39. Hur många av bolagen som till slut kommer tillämpa säkringsredovisning enligt IFRS 9 får framtiden utvisa.

Regelverk Antal bolag Antal bolag i %
IFRS 9 17 24 %
IAS 39 2 3 %
Tillämpar ej säkringsredovisning 2018 2 3 %
Ingen information 50 70 %
Summa 71 100 %

Övriga effekter och upplysningar

I Q1-rapporten för 2018 för de 65 icke-finansiella bolag som ingick i undersökningen har ett bolag  lagt till en separat rad i resultaträkningen för kreditförluster. Fem av de 65 bolagen har skrivit mer utförligt än ett par rader avseende de nya redovisingsprincper som kommer tillämpas enligt IFRS 9.

Omförhandling av finansiella skulder är en annan fråga av stort intresse som PwC skrev en artikel om i januari 2018, "Ny redovisning för omförhandlade finansiella skulder". För bolag som har omförhandlat lån innebär de nya reglerna att bolagen återgår till den ursprungliga effektiva räntan och får därmed en förändring i det redovisade värdet som ska redovisas i resultaträkningen. Förvånande nog har vi inte sett några effekter av denna ändring i något av de bolag som ingick i undersökningen.
 

Finansiella bolags övergångseffekter till IFRS 9

Effekter på reserv för kreditförluster

De nya kraven i IFRS 9 på att redovisa reserver för förväntade kreditförluster istället för inträffade kreditförluster är en utmaning för banker och andra långivare. Fullt fungerande fordringar (steg 1) ska ha en reserv motsvarande 12 månaders förväntade förluster, medan fordringar med en väsentlig ökad kreditrisk (steg 2) och ej fungerande fordringar (steg 2) ska ha en reserv för förväntade förluster under tillgångens hela livslängd. Frågan är då om den nya modellen för nedskrivningar leder till större volatilitet i resultaträkningen?

De fyra svenska storbankernas redovisade nettoförluster i resultaträkningen i Q1 2018 vilka är något lägre än de nettoförluster som redovisades enligt de gamla reglerna (IAS 39) i Q4 2017. Förändringen i reservens storlek under Q1 2018 är i flera fall större än effekten i resultaträkningen i Q1 2018. Detta beror exempelvis på att reserver även bokas bort då en förlust blir konstaterad. Det är exempelvis fallet för Svenska Handelsbanken.

Nedan tabell är en sammanställning av information som har presenterats i de fyra svenska storbankernas Q1-rapporter för 2018.

Endast Swedbank av de fyra svenska storbankerna har netto ökat sin reserv för osäkra fordringar i Q1 2018 (207 MSEK) medan Nordea, SEB och Svenska Handelsbanken har minskat reserven för osäkra fordringar per den 31 mars 2018 med 29 MEUR, 369 MSEK respektive 1 377 MSEK.
 

Övriga effekter och upplysningar

En annan nyhet som infördes samtidigt med IFRS 9 är att bolagen ska redovisa en separat rad i resultaträkningen för ränteintäkter enligt effektivräntemetoden efter en uppdatering av IAS 1 p.82. PwC publicerade en artikel avseende denna nyhet i maj 2018 Så ska ränteswappar presenteras i resultaträkningen. Endast ett av de finansiella bolagen i undersökningen redovisar en separat rad för ränteintäkter enligt effektivräntemetoden. I delårsrapporter är det enligt IAS 34 Delårsrapportering tillåtet att presentera resultaträkning i sammandrag. Det är således möjligt att de svenska bankerna avvaktar till årsredovisningen för 2018 med att introducera den nya raden för ränteintäkter enligt effektivräntemetoden.
 

Sammanfattning av PwC:s undersökning avseende effekter av övergång till IFRS 9

Resultatet av PwC:s undersökning som presenteras ovan avser genomgång av upplysningar om övergångseffekterna till IFRS 9 vilka presenteras i årsredovisningen för 2017 samt i Q1-rapporten för 2018. Undersökningen omfattar årsredovisningen för 2017 för 71 icke-finansiella bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap samt 18 svenska banker och kreditinstitut. Vidare omfattar undersökningen Q1-rapporterna för 2018 för 65 icke-finansiella bolag samt 13 svenska banker och kreditinstitut.

Kontakta oss

Per-Ove Zetterlund

Executive Director, PwC Sverige

Tel 010-213 32 97

Anders Bengtsson

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0728-80 90 33

Följ oss i sociala medier