Nyheter från Rådet för finansiell rapportering

kvinnohand håller i penna vid anteckningsbok med nyheter för finansiell rapportering

Rådet för finansiell rapportering (Rådet) har uppdaterat rekommendationerna RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Ändringarna är tillämpliga från och med den 1 januari 2018 för företag vars räkenskapsår är kalenderår. RFR 2 innehåller nyheter av mer betydande karaktär som vi redogör för här. 

För ett företag vars räkenskapsår är kalenderår innehåller RFR 2 följande nyheter1:

IFRS 3 Rörelseförvärv – negativ goodwill

Enligt IFRS 3 Rörelseförvärv redovisas negativ goodwill i resultatet per förvärvstidpunkten. Enligt RFR 2 har det tidigare funnits möjlighet att inte tillämpa denna regel till följd av det skulle ge en annorlunda skattesituation jämfört med företag som inte tillämpar RFR 2. Undantaget har tagits bort i årsuppdateringen 2018 då motiven för att behålla detta undantag försvunnit genom införandet av det nya redovisningsdirektivet (2013/34/EU) som ändrade bestämmelsen om redovisning av negativ goodwill enligt årsredovisningslagen.

IFRS 4 Försäkringsavtal – tillfälligt undantag från IFRS 9

IFRS 4 Försäkringsavtal innehåller ett tillfälligt undantag från IFRS 9 som innebär att IAS 39 istället kan tillämpas. Tillämpningen av det tillfälliga undantaget kan i vissa fall strida mot bestämmelsen om redovisning av värdeförändringar på finansiella tillgångar i kap 4. 14d § ÅRL, därmed får det tillfälliga undantaget endast tillämpas när det är förenligt med ÅRL. Under den tid som det tillfälliga undantaget kan tillämpas kvarstår därför ett avsnitt om IAS 39 i RFR 2, vilket dock endast är tillämpligt för försäkringsföretag.

IFRS 9 Finansiella instrument

Av ändringsmeddelandet till årsuppdateringen 2017 framgår att med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning behöver företag inte tillämpa IFRS 9 i juridisk person. Företag som inte tillämpar IFRS 9 ska tillämpa bestämmelserna i RFR 2. Bestämmelserna innebär i korthet följande:

  • Finansiella instrument ska värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet.
  • Derivatinstrument med negativt verkligt värde ska redovisas till detta värde.
  • En värdepappersportfölj får värderas som en post om företaget har utformat och dokumenterat en riskspridningsstrategi och de finansiella instrumenten i portföljen klart kan identifieras, denna princip ska tillämpas konsekvent.
  • Vid tillämpning av säkringsredovisning ska företaget upprätta och följa interna instruktioner som uppfyller villkoren i IFRS 9 i fråga om när säkringsredovisning får tillämpas och vilka finansiella instrument som får ingå i ett säkringsförhållande.
  • Vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet på fordringar som redovisas som omsättningstillgångar ska principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 tillämpas.
  • Vid bedömning och beräkning av nedskrivningsbehov för finansiella anläggningstillgångar ska principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 tillämpas när så är möjligt. Detta torde vara fallet så länge det finns en nedskrivningsmodell för instrumentet i standarden.
  • Principerna i IFRS 9 beträffande när finansiella instrument ska redovisas i, och tas bort ifrån, balansräkningen ska tillämpas.
  • Upplysningar ska lämnas om principer som tillämpas för säkringsredovisning samt om tillämpade redovisningsprinciper för redovisning av finansiella tillgångar.

Värdeförändringar på vissa skulder till verkligt värde

Bestämmelserna i IFRS 9 att värdeförändringar på skulder som vid första redovisningstillfället identifierats att redovisas till verkligt värde ska redovisas i övrigt totalresultat till den del värdeförändringen beror av ändrad kreditrisk, ska inte tillämpas då det inte är förenligt med årsredovisningslagen. Istället ska värdeförändringen i sin helhet redovisas i resultaträkningen. Ett undantag från punkten 5.7.7 i IFRS 9 i RFR 2 har därmed införts. Undantaget saknar betydelse för de företag som väljer att inte tillämpa IFRS 9 i juridisk person.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

Avseende IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder infördes i RFR 2, vid årsuppdateringen 2016, ett frivilligt undantag från att tillämpa successiv vinstavräkning för fastprisuppdrag där prestationsåtaganden uppfylls över tid (i princip samma undantag fanns tidigare avseende IAS 18). Undantaget gäller uppdrag till fast pris i branscher som avses i 17 kap 23 § inkomstskattelagen.

Om undantaget tillämpas ska uppdragen istället redovisas som intäkt senast när arbetet väsentligen är fullgjort (färdigställandemetoden). Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning enligt 4 kap. 9 § ÅRL (det vill säga som en omsättningstillgång som värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde). Inga andra undantag från IFRS 15 föreligger i juridisk person vilket bland annat innebär att samtliga upplysningskrav i IFRS 15 är tillämpliga i juridisk person.

Bakgrund avseende Rådets årsuppdateringar av RFR 1 och RFR 2

Rådet ger ut en årsuppdatering varje kalenderår med ändringar i RFR 1 och RFR. Årsuppdateringen föregås av ett förslag till ändringsmeddelande som är föremål för remiss. Efter remissrundan publiceras det beslutade ändringsmeddelandet på Rådets hemsida, i ändringsmeddelandet framgår motiven till ändringarna i rekommendationerna RFR 1 och RFR 2. I rekommendationerna finns från och med årsuppdateringen 2018 hänvisningar till relevant ändringsmeddelande för att läsaren ska kunna återfinna motiven till respektive bestämmelse.

Årsuppdateringen för 2018 publicerades i december 2017 och innehåller ett antal ändringar som är tillämpliga per 1 januari 2018 för företag vars räkenskapsår är kalenderår. Utöver nyheter i RFR 2 till följd av årsuppdateringen 2018 har även IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder samt IFRS 9 Finansiella instrument trätt ikraft vilket medfört att de bestämmelser i RFR 2 som gäller för dessa standarder ska tillämpas.
 


1Rekommendationen finns i Rådet för finansiell rapporterings arkiv, det finner du här.

Cecilia Nordenadler, redovisningsspecialist PwC och teknisk sekreterare i Expertpanelen till Rådet för finansiell rapportering

Mikael Scheja, Ek dr, redovisningsspecialist PwC och verkställande ledamot i Rådet för finansiell rapportering

Cecilia Nordenadler, Redovisningsspecialist PwC och teknisk sekreterare i Expertpanelen till Rådet för finansiell rapportering

Mikael Scheja, Ek dr, Redovisningsspecialist PwC och Verkställande ledamot i Rådet för finansiell rapportering

Cecilia Nordenadler, Redovisningsspecialist PwC och teknisk sekreterare i Expertpanelen till Rådet för finansiell rapportering

Mikael Scheja, Ek dr, Redovisningsspecialist PwC och Verkställande ledamot i Rådet för finansiell rapportering

Cecilia Nordenadler, Redovisningsspecialist PwC och teknisk sekreterare i Expertpanelen till Rådet för finansiell rapportering

Mikael Scheja, Ek dr, Redovisningsspecialist PwC och Verkställande ledamot i Rådet för finansiell rapportering

Cecilia Nordenadler, Redovisningsspecialist PwC och teknisk sekreterare i Expertpanelen till Rådet för finansiell rapportering

Mikael Scheja, Ek dr, Redovisningsspecialist PwC och Verkställande ledamot i Rådet för finansiell rapportering

Kontakta oss

Cecilia Nordenadler

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 15 73

Mikael Scheja

Ek dr, redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 30 38

Följ oss i sociala medier

Kontakta oss om finansiell rapportering

Fyll i nedanstående formulär så återkommer vi till dig.

By submitting your email address, you acknowledge that you have read the Privacy Statement and that you consent to our processing data in accordance with the Privacy Statement (including international transfers). If you change your mind at any time about wishing to receive the information from us, you can send us an email message using the Contact Us page.

Hide