Hur ska styrelsen agera i en krissituation?

2015-05-07

Maj 2015

Hur en bolagsstyrelse bör agera i en krissituation var temat vid nätverket Women on the Boards träff i början av maj hos PwC i Stockholm. Kvällens höjdpunkt var en workshop där deltagarna i grupper motsvarande bolagsstyrelser fick träna på att hantera kriser.

Gabriella Hermansson, partner på PwC, inledde nätverksträffen.

Gabriella Hermansson, partner på PwC, inledde med att hälsa alla välkomna och berättade att det nu är elfte året för Women on the Board. Women on the Board är PwC:s nätverk för kvinnor i styrelser eller i ledande befattning.

– Vår ambition är att ge er kunskap, tankar och idéer och ett nätverk som ni har nytta av i ert styrelsearbete.

Val av tema för träffarna bygger på förslag från medlemmarna.

– Vi har ofta, tack vare inspel från er deltagare, lyckats hitta ämnen som är aktuella och rätt i tiden. Och vad kan vara mer aktuellt än ”Vad ska vi göra om något oväntat inträffar…”

Gabriella presenterade sedan kvällens föreläsare – Alexandra Montgomery – partner på kommunikationsföretaget Kreab och expert på krishantering.

Alexandra konstaterade direkt att krishantering inte blivit enklare med åren:

– I vår digitala värld och med allt fler sociala medier i spel är skeendena i en kris mycket snabbare och det har blivit svårare att förutse vad som kommer att ske.

Hon fortsatte med att berätta om grundläggande principer vid kriskommunikation. Vad är en kris? Hur tänker media? Hur ska styrelsen agera i en krissituation? Vem är rätt talesperson i olika situationer?

Att kriser kan ha många orsaker stod helt klart. Handlar det inte om olyckor eller naturkatastrofer kan en kris skapas av allt från datorhaveri till organiserad ryktesspridning.

Kvällens deltagare hade inte svårt att tillsammans identifiera tydliga exempel på lyckad mediehantering efter exempelvis tragiska olyckor eller mindre framgångsrik hantering efter katastrofer och andra krissituationer som företag drabbats av.

Alexandra Montgomery – partner på kommunikationsföretaget Kreab och expert på krishantering.

– Det är skillnad på kriser som har sin grund i yttre händelser som bolaget inte råder över och kriser som utlöses av att bolaget fattat felaktiga beslut eller agerat olämpligt. I det senare fallet måste man lösa grundproblematiken för att kunna kommunicera sig ur krisen, förklarade Alexandra.

Oavsett orsak gäller det alltid att kommunicera utifrån mottagarens perspektiv. Varför?

– Det är mottagarens missnöje eller oro som ska mötas och det är mottagaren som avgör om företaget lyckas med det. Då gäller det att förstå vad mottagaren söker. Exempelvis drivs media utifrån sin logik och den är inte helt överensstämmande med företagens affärslogik. Bolagen talar ofta och gärna om sakfrågorna i rationella termer, men det är inte medias huvudfokus. De söker det emotionella – personer och individer som kan väcka läsarnas känslor.

Medias annorlunda perspektiv ställer stora krav på ledningen i ett företag och inte minst på styrelsen. Alexandras budskap till deltagarna var solklart:

– Styrelsen har absolut ett ansvar vid en kris och jag vill betona att styrelsens uppgift är att stå bakom verkställande direktören. Visst kan styrelsen diskutera förtroendet för vd internt, men så länge det finns en vd stöttar styrelsen vd.

Om vd ändå får gå tar styrelseordförande över som talesperson. Skulle inte heller styrelsen kunna hantera krisen är ägarna nästa steg.

– Och dit vill vi inte komma.

Större delen av kvällen ägnades sedan åt en workshop med diskussioner utifrån olika case som byggdes upp genom att nya händelser adderades till grundscenariot. Deltagarna fördelades vid olika bord och agerade styrelse med varsin ordförande.

I övningarna tog Johan Hallsenius, också från Kreab, rollen som den grävande journalisten som inte nöjde sig med några enkla svar. Trots ämnenas allvarliga karaktär var det en uppsluppen stämning och livliga diskussioner. I grupparbetena blev det tydligt att styrelsens stora utmaning i kris är att inte bli för operativ.

Första caset handlade om en uppsägning av en rektor vid en friskola. Till saken hör att skolan länge brottats med kvalitetsproblem och att rektorn dessutom fått ett högt avgångsvederlag. Media hade fått kännedom om uppsägningen genom en läcka, enligt uppgift från reportern var källan styrelseledamot. Vad kan styrelsen göra? Caset var extra intressant eftersom det fångade omgivningens syn på vinster i välfärden.

– Först måste styrelseordförande ringa vd för skolkoncernen och uttrycka sitt stöd, men i en skola finns också en rad andra intressentgrupper som måste informeras, till exempel lärare, elever och föräldrar, menade deltagarna i workshopen.

Det andra caset beskrev hur en vd på ett stort IT-företag betett sig oanständigt i en hotellbar framför ögonen på en reporter som konfronterade ordföranden med uppgifterna. Fallet komplicerades ytterligare eftersom vd ej var nåbar. Moral och etik stod här emot en affärsnytta och caset lockade fram en intressant diskussion.

Räcker det med en ”pudel”?

– Vd måste gå. Jag tror mer på att ordförande ska gå ut och säga att förtroendet är förbrukat.

– Om inte vd inser allvaret kommer en pudel inte att funka.

Alexandra:

– Det är inte att rekommendera att avskeda en vd efter bara någon timme utan att ha bildat sig en uppfattning om vad som faktiskt hänt. Ordföranden står bakom vd så länge han är VD och att avskeda honom utan att han har fått ge sin syn på saken är förhastat. Det finns olika sätt att vinna tid för att få möjlighet att utreda vad som faktiskt hänt och fatta ett välgrundat beslut.

Vad tar du med dig från kvällens nätverksträff?

Christina Lindstedt, Stockholms Affärsänglar. 
Christina Lindstedt, Stockholms Affärsänglar:
– Att det är viktigt att vara ärlig och att inte förhasta sig. Man måste också ha tydliga roller för att man inte ska tappa kontrollen över skeendet.
Anna-Stina Nordmark Nilsson, Regina AB.
Anna-Stina Nordmark Nilsson, Regina AB:
– Jag har lärt mig att man i en grupp kan ha väldigt olika infallsvinklar på ett och samma problem. För att få ut det bästa ur en styrelse vid en krishantering gäller det också att vara rak och säga vad man tycker. Det är också bra att förebygga krishantering genom att öva. 
Eva Färnstrand, Färnstrand projekt AB.
Eva Färnstrand, Färnstrand projekt AB:
– Att det finns många perspektiv på en kris. Även om tiden är en kritisk faktor vid krishantering så är det också en tidsödande process. Det jag lärt mig är att försöka skapa rådrum och tid för eftertanke.
Anna Caracolias, egenföretagare.
Anna Caracolias, egenföretagare:
– Jag lärde mig mest av det andra caset. Det var intressant eftersom det handlar om samma bransch som jag själv är verksam inom, IT. En kris skiljer sig mycket åt beroende på vilken bransch det handlar om, men helt klart behöver man hålla huvudet kallt om en kris uppstår.

Text: Mats Lundström
Foto: Johanna Berglund

Kontakta oss

Gabriella Hermansson

Partner

Tel 0709-29 36 25

Följ oss i sociala medier