Ett år sedan IFRS 16 Leases publicerades – vad har hänt?

2017-03-28

För drygt ett år sedan publicerade IASB den efterlängtade (?) nya standarden om redovisning av leasingavtal, IFRS 16 Leases, som innebär att leasetagare måste redovisa i princip alla leasingavtal med en nyttjanderätt som en tillgång och en leasingskuld i balansräkningen.

Den nya leasingstandarden ska tillämpas från den 1 januari 2019, och de första erfarenheterna börjar nu komma om områden och frågor i IFRS 16 som är speciellt utmanande och tidskrävande. Fyra IASB-ledamöter intervjuades nyligen om vad de uppfattar som vara utmanande frågor i samband med implementeringen av den nya standarden och vi redogör nedan för en sammanfattning av dessa. De områden som enligt IASB kräver en del överväganden och arbetsinsats från bolagen är:

  • Val och metod kring övergången
  • Tidig planering och praktiska utmaningar
  • Bedömningar, uppskattningar och diskonteringsränta
  • Förväntningar från investerare och upplysningar nu och 2019

Val och metod kring övergången

Vid övergången till IFRS 16 finns det flera alternativa metoder att välja bland, där en del förenklar övergångsarbetet och därmed kan minska kostnaden för själva implementeringen. Exempelvis är det möjligt att välja att inte räkna om jämförelseåret och att inte tillämpa IFRS 16 på avtal som har en kvarvarande löptid på mindre än 12 månader. Det finns även praktiska val avseende värderingen av nyttjanderätten (tillgången) och leasingskulden. Detta kan dock innebära att approximationer görs som påverkar redovisningen flera år framåt. 

Arbetsinsatsen kan minskas genom att ett företag väljer att vid övergångstidpunkten värdera nyttjanderätten utan att använda historisk data. Detta innebär att diskonteringsräntan baseras på förutsättningar vid övergången istället för när avtalet ingicks. Med dagens låga ränteläge innebär detta för de flesta en lägre ränta än vid avtalets ingång och därmed en högre skuld och tillgång att redovisa vid övergångstidpunkten. Följden blir att högre avskrivningar kommer att belasta resultaträkningen efter övergången än om man använt den ursprungliga diskonteringsräntan.

Tidig planering och praktiska utmaningar

Under remissprocessen i samband med framtagandet av IFRS 16 angav många företag att det fanns behov av en lång övergångstid, varför IASB beslutade ge företagen 3 år att implementera den nya leasingstandarden. De företag som har påbörjat arbetet kan bekräfta detta behov och har upptäckt att det finns flera tidskrävande steg redan i början av implementeringen. Exempelvis har företag med en stor mängd avtal funnit det utmanande att identifiera och lokalisera alla avtal, framförallt de företag som inte har en central hantering för detta sedan tidigare. Ett annat steg som sannolikt också kommer vara tidskrävande är att registrera alla avtal i redovisningssystemen och att säkerställa att indata är korrekt. Att analysera hur olika avtalsvillkor såsom förlängningsoptioner och variabla avgifter påverkar redovisningen av leasingavtal har också visat sig vara tidskrävande och i vissa fall utmanande.

Bedömningar, uppskattningar och diskonteringsränta

Många av de bedömningar som kommer att krävas enligt IFRS 16 krävs redan idag enligt IAS 17 för finansiella leasingavtal. Utmaningen med IFRS 16 är att det nu är en betydligt större mängd avtal som omfattas av dessa uppskattningar och bedömningar. Exempelvis måste diskonteringsräntan bestämmas även för de avtal som enligt IAS 17 redovisades som operationella, vilket enligt en av IASB-ledamöterna sannolikt är en av de största utmaningarna med den nya standarden. Diskonteringsräntan ska i första hand utgöras av den implicita räntan. Det är dock troligt att det i de flesta fall inte finns tillräckligt med information att fastställa denna. För en operationell lease innebär det utmaningar då företaget i regel inte känner till verkligt värde vare sig vid leasingavtalets start eller slut. När det gäller långa leasingavtal av fastigheter är en av utmaningarna att ta fram det förväntade värdet på fastigheten vid avtalets slut.

Om den implicita räntan inte kan fastställas ska istället den marginella låneräntan användas, d v s den ränta företag skulle betala för att låna pengar av banken för att kunna köpa tillgången. Även om den marginella låneräntan används krävs det dock en del bedömningar, exempelvis måste leasingperioden, värdet på nyttjanderätten, (d v s inte värdet på hela den underliggande tillgången utan endast för den period som den leasas) och den ekonomiska miljön, beaktas. På en konferens nyligen anordnad av IASB tillfrågades publiken avseende just diskonteringsräntan och 74 % angav då att de förväntar sig att använda just den marginella låneräntan.

Förväntningar från investerare och upplysningar nu och 2019

Enligt dagens IAS 17 finns det upplysningskrav för operationella leasingavtal i form av b l a framtida minimileaseavgifter. Det finns idag också en uppfattning om att det är dessa minimileaseavgifter diskonterade som utgör det som ska redovisas enligt IFRS 16. Detta stämmer dock inte nödvändigtvis för alla företag då det kan finnas bedömningar som väsentligt påverkar det belopp som faktiskt ska redovisas enligt IFRS 16. Sådana bedömningar kan vara vilka avgifter, utöver minimileaseavgifter, som ska inkluderas. Det krävs också en del bedömningar om leasingavtalets längd och eventuellt utnyttjande av stängnings- och förlängningsoptioner. Detta är bedömningar som normalt inte ingår i IAS 17-upplysningen idag.  För lokalhyra med kort uppsägningstid (ex 3 månader) är det vanligt att det är avgifter för de kommande 3 månaderna som lämnas i IAS 17-upplysningen. Enligt IFRS 16 kan en betydligt längre period behöva beaktas beroende på vem som har vilka rättigheter/skyldigheter i samband med uppsägning av hyresavtalet. Det är därför viktigt att företag säkerställer att de redan idag presenterar korrekta upplysningar för operationella leasingavtal eftersom läsare av den finansiella rapporten  har en viss förväntan att dessa upplysningar ger en rimlig uppskattning av effekten vid övergången till IFRS 16. 

Om förväntan hos företag är att övergångseffekten kommer skilja sig väsentligt från dagens upplysningar i leasingnoten är det viktigt att detta kommuniceras i ett tidigt skede så att användare av de finansiella rapporterna inte vilseleds i sin bild av övergångseffekten.

På samma konferens som ovan framgick att endast 45 % av de tillfrågade förväntade sig ha samma population av leasingavtal idag som när IFRS 16 börjar tillämpas. Även detta påverkar övergångseffekten och är ytterligare en anledning att i ett tidigt skede kommunicera förväntade effekter.

Vad händer nu?

Det må återstå två år innan IFRS 16 ska börja tillämpas men för de företag som väljer att räkna om jämförelseåret behöver finansiell information börja samlas in redan om 9 månader. Ovan illustrerar några av de områden som kan tänkas ta tid i konverteringen till IFRS 16. Beroende på företagets verksamhet och specifika avtal finns det självklart fler olika utmaningar att ta sig an. Vi uppmanar därför alla berörda att komma igång med sina IFRS 16-överångsanalyser så snart som möjligt för att i god tid kunna göra underbyggda val samt analysera och kommunicera effekterna av övergången. 

Kontakta oss

Anna Lööw

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 82

Per-Ove Zetterlund

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 010-213 32 97

Följ oss i sociala medier