IFRS 9 – godkänd av EU!

2016-12-15

IFRS 9 har så äntligen godkänts av EU, nu råder inte längre några tvivel om att denna nya standard för redovisning av finansiella instrument kommer att införas. Det är 12 månader kvar till den 1 januari 2018, då IFRS 9 skall tillämpas för första gången. ESMA har har också meddelat att man förväntar sig att bolag redan i 2016 års redovisning kan redogöra mer detaljerat för hur IFRS 9 kommer att påverka företaget. Kvantitativa uppgifter om påverkan förväntas kunna lämnas helst i någon delårsrapport under men senast i 2017 års årsredovisning. Vi vill därför uppmana alla företag som tillämpar IFRS att påbörja arbetet med att analysera vad en övergång kommer att innebära och kräva för just ert företag. Vilka är de nyheter i IFRS 9 som öppnar nya möjligheter för, eller som kommer att  påverka vanliga icke-finansiella företag mest?

Förändringarna i IFRS 9 berör främst tre olika områden; klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. För icke-finansiella företag förväntas IFRS 9 säkringsredovisning vara det område som öppnar upp för flest positiva möjligheter och med anledning av det börjar vi artikeln där.

Säkringsredovisning

IFRS 9 säkringsredovisning gör det möjligt för företag att på ett bättre sätt spegla företagets riskhanteringsaktiviteter i den finansiella rapporteringen. Bland förbättringarna ingår bl a att kravet på att effektiviteten ska ligga mellan 80-125% tas bort och ersätts av en mer övergripande bedömning om huruvida  säkringsrelationen är effektiv eller inte. Detta innebär exempelvis att en säkringsstrategi som endast är effektiv till 79% kommer att tillåtas säkringsredovisas att jämföra med IAS 39 där detta inte är tillåtet utan hela värdeförändringen på derivatet redovisades i resultaträkningen.

För bolag som är exponerade mot olika typer av råvarurisker ger IFRS 9 ökade möjligheter till säkringsredovisning bl a genom att tillåta att separata riskkomponenter är säkrat föremål även i ej finansiella poster. Inom detta område har det tidigare varit mycket svårt, ibland omöjligt, att tillämpa säkringsredovisning. Detta har ibland inneburit att företag valt mindre effektiva metoder att hantera risken på än via derivat, eller att man valt att inte hantera risken överhuvudtaget.  IFRS 9 inför även en ny redovisning av optioners tidsvärde där det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och där förändringar i tidsvärdet inte behöver redovisas i resultaträkningen. Precis som tidigare är det frivilligt att tillämpa säkringsredovisning, metoderna för säkringsredovisning har inte förändrats och ineffektivitet redovisas fortfarande direkt i resultatet.

Även om det är möjligt att fortsätta med säkringsredovisning på samma sätt som enligt IAS 39 finns det goda skäl att tidigt överväga de fördelar som en implementering av IFRS 9 kan innebära. Relevanta frågor för företag att ställa sig är till exempel huruvida  nuvarande riskhantering är den bästa strategin för bolaget eller är det en följd av IAS 39:s begränsningar? Går det att uppnå säkringsredovisning för strategier som tidigare inte fungerat tillräckligt väl under IAS 39? Detta är frågeställningar alla företag bör analysera. Företaget bör göra detta oavsett om man tidigare tillämpat säkringsredovisning eller inte. En sådan analys bör även innefatta en översyn av företagets system och processer för att utvärdera om företaget har möjlighet att implementera nya rutiner och processer.

Klassificering och värdering

IFRS 9 innebär ett nytt angreppssätt vad gäller klassificering och värdering och där företagets övergripande affärsmodell/-er samt tillgångens karaktär påverkar klassificering och värdering av finansiella tillgångar i form av skuldinstrument, såsom exempelvis kundfordringar, lånefordringar och placeringar i obligationer. IFRS 9 skiljer på affärsmodeller som utgår ifrån att kassaflöde uppstår genom försäljning (other business models), kassaflödena främst utgörs av tillgångens kontraktuella kassaflöden (hold to collect) eller en tredje affärsmodell som är en blandning av de två föregående (hold to collect and sell).

När affärsmodellen är ”hold to collect” eller ”hold to collect and sell” har det betydelse för klassificeringen om den finansiella tillgången är komplex eller enkel. Klassificeringen bestäms genom ett s k SPPI-test som avgör om tillgångens kassaflöde endast består av återbetalning av kapitalbelopp (nominal) och ränta, där räntan i princip uteslutande består av ersättning för tidsvärdet på pengar, likviditetsrisk och kreditrisk.

För icke-finansiella företag blir frågan om klassificering högintressant om bolaget exempelvis tillämpar så kallad factoring, det vill säga där företaget säljer sina kundfordringar. Affärsmodellen för kundfordringar kan då vara ”other business model” eller ”hold to collect and sell” vilket i så fall leder till redovisning till verkligt värde. För finansiella tillgångar i form av aktieinstrument är huvudregeln enligt IFRS 9 att dessa redovisas till verkligt värde över resultaträkningen, men det finns ett oåterkalleligt undantag om de ej innehas för handel och det är redovisning i övrigt totalresultat. Avseende derivat kan det generellt konstateras att de enligt IFRS 9 kommer att hanteras på samma sätt som enligt IAS 39, det vill säga till verkligt värde via resultaträkningen.

Det är alltså hög tid för ett icke-finansiellt företag att börja inventera vilka typer av finansiella instrument som finns i företaget och analysera vilken/-a affärsmodell/-er som tillämpas och de specifika avtalsvillkor som bolagets tillgångar har. För vanliga finansiella instrument, exempelvis lån med enkla villkor med endast betalning av kapitalbelopp och ränta, bör inte genomgången bli så omfattande. Det finns däremot många typer av avtal där en mer genomgående analys kommer att krävas, såsom om det exempelvis finns kundfinansiering, finansiering av bolag utanför koncernen eller likviditet som placeras i värdepapper.  

Nedskrivningar

IAS 39 har kritiserats för att den medför systematisk underskattning av kreditförluster eftersom dess regler innebär att hänsyn bara har tagits till inträffade förlusthändelser. IFRS 9 råder bot på detta och  inför en modell som istället bygger på förväntade kreditförluster. Enligt IFRS 9 kommer företagen att reservera för åtminstone 12 månaders förväntade kreditförluster initialt och detta gäller alla fordringar som inte redovisas till verkligt värde över resultaträkningen, exempelvis kundfordringar. 

IFRS 9 använder en modell i tre steg där förändringar i kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna styr. För exempelvis kundfordringar och leasingfordringar kommer dock en förenklad modell kunna tillämpas där företaget redan vid start redovisar livstids förväntade kreditförluster direkt utan att behöva fånga upp när en väsentlig ökning av kreditrisk har skett. Vid bedömningen av förväntade förluster ska man ta hänsyn till förväntad utveckling av ekonomin i stort.

I praktiken innebär detta att företag behöver se över sina nuvarande modeller för kreditreserveringen för att se om de på ett adekvat sätt speglar såväl förväntade förluster som beaktan av makroekonomiska data, såsom exempelvis BNP-tillväxt och räntesatser.  Detta kan bli en stor utmaning om företaget exempelvis har stora kundfinansieringsportföljer eller långa leveransavtal (entreprenadavtal). 

Den 1 januari 2018 ligger närmare i tiden än man kan tro.  Det är därför hög tid att påbörja arbetet med en analys  av vad IFRS 9 kommer att innebära för just er. För att vara konkret så innebär det att varje företag bör inventera sina finansiella tillgångar för att fastställa klassificering och värdering. Baserat på resultatet av klassificering och värdering bör företaget analysera hur man kan anpassa befintliga nedskrivningsmodeller så att dessa även beaktar information om framtiden. Utöver detta bör företaget se över sina önskade riskhanteringsstrategier för att ta ställning till om de ökade möjligheterna för säkringsredovisning är något som kan förbättra redovisningen av riskhanteringen. Det är bara att sätta igång med arbetet!

Kontakta oss

Sandra Ljungqvist

, PwC Sverige

Tel 010-212 72 98

Per-Ove Zetterlund

Executive Director, PwC Sverige

Tel 010-213 32 97

Följ oss i sociala medier