Nyheter som ska tillämpas i samband med upprättande av bokslut 2016

2016-12-15

I samband med att årsbokslut upprättas för 2016 finns det vissa förändringar inom IFRS att ta hänsyn till i koncernredovisningen. Samma situation gäller för bolag inom en IFRS-koncern som följer RFR 1 och RFR 2 samt även bolag som följer K2 och K3. I denna artikel redogör vi för de nyheter som finns. Förutom förändringar i redovisningen som beskrivs nedan bör också beaktas ESMA:s uttalanden avseende vilka upplysningar de anser att bolag bör lämna angående de nya standarderna IFRS 15 och IFRS 9, riktlinjer för alternativa nyckeltal samt vilka ESMA:s fokusområden är. ESMA:s fokusområden 2016 beskrivs ytterligare i en separat artikel i detta nummer.
 

Nyheter från IASB och IFRIC

Vi har valt att kortfattat redogöra för samtliga ändringar av väsentlig karaktär som påverkar ”IFRS-bolag” och deras bokslut som upprättas per 31 december 2016. Omformuleringar, förtydliganden, ändrade ordalydelser som inte ändrar något i sak mm. tas inte upp i denna artikel. Notera att vi i denna artikel utgår ifrån att bokslut upprättas för kalenderåret 2016 och att bokslutsperioden således inleds 1 januari 2016.
 

IFRS 8 Rörelsesegment

I IFRS 8 Rörelsesegment har det tillkommit en del upplysningskrav om rörelsesegment. Det första tillägget som tillkommit i standarden är att det numera krävs att upplysningar lämnas om de bedömningar ledningen gjort vid sammanslagning av flera rörelsesegment till rapporterbara segment. Därtill har det tillkommit krav att när segmentens tillgångar presenteras i de finansiella rapporterna ska företaget även presentera en avstämning mellan segmentens tillgångar och företagets totala tillgångar 

Investmentföretag: Ändring i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures.

Ändringarna i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures klargör att: 

  • Undantaget att konsolidera dotterföretag även gäller för moderföretag som är dotterföretag till investmentföretag. 
  • Ett investmentföretag ska konsolidera dotterföretag som inte är investmentföretag och vars huvudsakliga syfte och verksamhet är att tillhandahålla tjänster till investmentföretagets investeringsverksamhet.
  • Företag som inte är investmentföretag men som har ett innehav i ett intresseföretag eller joint venture som är investmentföretag kan göra ett principval vid tillämpningen av kapitalandelsmetoden. Antingen kan företaget behålla verkligt värde-värderingen, som intresseföretaget eller joint venturet tillämpar,  eller så kan företaget ta in kapitalandelen genom att göra en konsolidering på intresseföretags- eller joint venture-nivå, vilket skulle resultera i att verkligt värde-värderingen " vecklas ut".
     

IFRS 11 Samarbetsarrangemang

Ändringen i IFRS 11 Samarbetsarrangemang ger ny vägledning om hur redovisning ska ske vid förvärv av andelar i en gemensam verksamhet som utgör en rörelse. Ändringarna kräver att en investerare tillämpar principerna för redovisning av rörelseförvärv när den förvärvar andelar i en gemensam verksamhet som utgör en rörelse. Detta innebär; 1) redovisa identifierbara tillgångar och skulder till verkligt värde, 2) kostnadsföra förvärvsrelaterade kostnader, 3) redovisa uppskjuten skatt, 4) redovisa residualen som goodwill och nedskrivningspröva denna årligen.
 

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

I december 2014 publicerade IASB ändringar i IAS 1 som en del av deras ”disclosure initiative” i syfte att klargöra väsentlighetsprincipen, presentation av delsummor och strukturen av de finansiella rapporterna samt upplysning om redovisningsprinciper. Inom EU är ändringarna tillämpliga för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare. Ändringarna kommer att påverka alla företag som redovisar enligt IFRS men kräver inte någon specifik justering. Däremot belyser ändringarna ett flertal problemområden vid presentation av de finansiella rapporterna och understryker att upprättare är tillåtna att skräddarsy formatet och presentationen av rapporterna efter deras omständigheter och användares behov. 

Väsentlighet

Ett företag ska inte slå ihop eller dela upp information på ett sätt som döljer användbar information till exempel genom att slå ihop poster av olika karaktär eller att upplysa om detaljer som är oväsentliga. Detta betyder att en upplysning inte ska lämnas trots att det finns ett minimikrav enligt en specifik standard, om upplysningen är oväsentlig. När bedömning görs av vad som är väsentligt ska man beakta om ytterligare information är nödvändig för att förstå påverkan på företagets finansiella ställning och resultat. 

Delsummor

Ändringarna förtydligar att det kan vara nödvändigt att dela upp vissa poster i de finansiella rapporterna om det krävs för att förstå bolagets finansiella ställning och resultat. Ändringarna ger vägledning för vilka delsummor som är accepterade och hur de kan presenteras. Ändringen fångar delsummor som inte specifikt krävs av IFRS som till exempel rörelseresultat eller resultat före finansiella poster. 

Delsummor ska: 

  • Bestå av belopp som redovisas och värderas enligt IFRS.
  • Presenteras och benämnas på ett sätt som gör innehållet begripligt.
  • Användas konsekvent från period till annan.
  • Inte framhävas mer än de delsummor och totaler som finns specificerade i IAS1.

Noter

Noter ska presenteras i en ordningsföljd som är begriplig och jämförbar, det finns med andra ord inget krav på vilken ordningsföljd ett företag ska ha i notpaketet. Ett företag kan till exempel välja att presentera mer betydande noter först, eller att presentera noter som hör samman efter varandra. 

Upplysningar om Redovisningsprinciper

Endast väsentliga redovisningsprinciper ska finnas med. 

Övrigt totalresultat

Ägarföretagets andel av övrigt totalresultat i bolag som är redovisade enligt kapitalandelsmetoden, som till exempel joint ventures och intressebolag, ska delas upp mellan poster som kan omklassificeras till resultaträkningen och poster som inte omklassificeras till resultaträkningen.
 

IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella anläggningstillgångar

Ändringen i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar klargör att det inte är tillåtet att fastställa avskrivningar av en materiell anläggningstillgång med hjälp av intäktsbaserade metoder. 

Ändringen i IAS 38 Immateriella tillgångar klargör också att det normalt inte är tillåtet att fastställa avskrivningarna av en immateriell tillgång med hjälp av intäktsbaserade metoder. Undantag kan bara göras under vissa begränsade omständigheter, som när en immateriell tillgång är värderad utifrån beräknade intäkter eller när det kan påvisas att det finns en hög grad av korrelation mellan intäkter och förbrukning av de ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången.
 

IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 41 Jord- och skogsbruk

Ändringarna i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 41 Jord- och skogsbruk klargör skillnaden mellan producerande biologiska tillgångar och andra biologiska tillgångar. Producerande biologiska tillgångar ska från 1 januari 2016 redovisas i enlighet med IAS 16, d v s till anskaffningsvärde eller omvärderat värde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Producerande tillgångar definieras som en tillgång som används i produktionen av biologiska produkter, förväntas ge avkastning i mer än en period och som inte förväntas säljas som en jordbruksprodukt. Som exempel nämns vinstockar, gummiträd och oljepalmer. Produkterna från producerande biologiska tillgångar redovisas dock fortfarande enligt IAS 41 och värderas till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader med verkligt värde-förändringar redovisade i resultatet.
 

IAS 19 Ersättningar till anställda

Ändringen förtydligar att förstklassiga företagsobligationer ska avse företagsobligationer i den valutan som pensionsskulden är uttryckt i och inte företagsobligationer i ett specifikt land. Om det inte finns en fungerande marknad för företagsobligationer i den valutan som pensionsskulden är uttryckt i ska i stället statsobligationer i den relevanta valutan användas.
 

IAS 24 Upplysningar om närstående 

Ändringen utökar definitionen av närstående till att inkludera ett företag som tillhandahåller ”management-tjänster” till det rapporterande företaget eller dess moderföretag. Upplysningar ska lämnas om de kostnader som belastat det rapporterande företaget. 
 

IAS 27 Separata finansiella rapporter

I IAS 27 Separata finansiella rapporter har införts en ändring som numera tillåter företag att använda kapitalandelsmetoden i sina separata finansiella rapporter för att värdera investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag. De nuvarande reglerna i IAS 27 tillåter företag att i sina separata finansiella rapporter värdera investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag antingen till anskaffningsvärde eller som en finansiell tillgång i enlighet med IFRS 9. Ändringarna introducerar kapitalandelsmetoden som ett tredje alternativ. Valet kan göras för varje investeringskategori separat (dotterföretag, joint venture och intresseföretag). Ett byte av redovisningsprincip till kapitalandelsmetoden skall göras retroaktivt.
 

Nyheter från rådet för finansiell rapportering - Förändringar i RFR 2

Ett antal viktiga uppdateringar har införts i RFR 2 som är tillämpliga för räkenskapsår som inleds 1 januari 2016 för juridiska personer som tillämpar IFRS i sin finansiella rapportering. De viktigaste förändringarna behandlas nedan.

Det undantag som tidigare fanns i RFR 2, som angav att valutakursdifferenser på monetära poster som utgör en del av ett företags nettoinvestering i utlandsverksamhet ska redovisas i fonden för verkligt värde, har nu tagits bort. Detta innebär att sådana valutakursdifferenser numera ska redovisas i resultatet. Detta är då konsekvent med IAS 21 och inget undantag i RFR 2 har bedömts nödvändigt då denna hantering är förenlig med ÅRL. 

Därtill har det tillkommit utvidgade upplysningskrav avseende finansiella instrument när ett företag väljer att tillämpa en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Ett företag som tillämpar undantaget för IAS 39 i juridisk person (d v s redovisning till anskaffningsvärde) ska utöka sina upplysningar till att inkludera en beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper för finansiella instrument, principer för säkringsredovisning och principer för borttagande ur balansräkningen.

I IAS 27 har införts möjlighet att i företagets separata finansiella rapporter redovisa innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Denna princip är dock inte förenlig med ÅRL avseende redovisning av dotterföretag och joint ventures och således inte tillåten i RFR 2. Ett intresseföretag kan dock redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med den ändrade IAS 27 vilket är överensstämmande med ÅRL 4 kap 13a §.

Vidare kan konstateras att det genomförts en hel del förändringar i RFR 2 för att harmonisera med de förändringar som genomförts i årsredovisningslagen avseende bland annat upplysningskrav, uppställningsformer m m och som till stor del baserar sig på EU:s nya redovisningsdirektiv. Rådet har dock gjort bedömningen att ett mindre företag som väljer att upprätta sin årsredovisning med tillämpning av RFR 2 ska lämna alla de upplysningar som krävs av IFRS, med de undantag och tillägg som finns i RFR 2. Detta står inte i strid med bestämmelserna om fullharmonisering av notupplysningar för mindre företag eftersom RFR 2 är frivilligt att tillämpa för mindre icke-noterade företag som ingår i en IFRS- koncern.
 

Uttalanden från ESMA

ESMA har under året publicerat olika offentliga uttalanden för noterade bolag att ta hänsyn till i sina finansiella rapporter. En kort redogörelse för dessa uttalanden lämnas nedan.

Alternativa nyckeltal

För nyckeltal som presenteras utanför de finansiella rapporterna och som inte definieras av IFRS såsom till exempel nettoskuld eller resultat före engångsposter gäller att: 

  • De tydligt ska definieras.
  • De ska benämnas på ett sätt som avspeglar innehållet.
  • En avstämning lämnas.
  • Förklaring av användningen av nyckeltalen ska lämnas.
  • De får inte ha en mer framträdande plats eller betoning än mått som kommer direkt från finansiella rapporter.
  • Jämförelsetal för motsvarande tidigare perioder ska lämnas.

Upplysningar kring IFRS 9 och IFRS 15 i årsredovisningen 2016

I ESMA:s uttalande beskriver de vilken information de anser bör lämnas i årsredovisningen för 2016 gällande IFRS 9 och IFRS 15. ESMA anser att följande upplysningar ska lämnas: 

  • Detaljerad beskrivning och förklaring av hur huvudsakliga begrepp inom de nya standarderna kommer att implementeras. Om tillämpligt ska även skillnader mot nuvarande standarder belysas.
  • Tidsplan för övergången.
  • Övergångsmetod (IFRS 15).
  • Kvantifiering om detta är möjligt, annars ytterligare kvalitativa upplysningar för att användarna ska förstå omfattningen av den förväntade påverkan på de finansiella rapporterna.
     

Nyheter från ÅRL, BFN, K3 och K2

Inledning

I Accounting Update under vintern 2015 och våren 2016 har vi belyst olika delar av de nyheter som kommit gällande årsredovisningslagen och K-regelverken. Redan i decembernumret 2015 gjorde vi en generell genomgång av de kommande regeländringarna och har under 2016 även publicerat en fördjupningsartikel om den nya fonden för utvecklingsutgifter som införts i år. I denna artikel gör vi en sammanfattning av de nya reglerna. I artikeln finns information som är bra att känna till vid upprättandet av årsredovisningen för 2016. Artikeln ger även en uppdatering av vad vi har att vänta oss gällande de kommande K-regelverken.
 

Nyheter i ÅRL

Förenklingar för mindre företag

Ett övergripande syfte med de förändringar som genomförts är att minska den administrativa bördan för företag. Företag ska inte vara skyldiga att lämna mer upplysningar än vad som är nödvändigt för att trygga utomstående intressenters behov av information. Detta blir särskilt tydligt för de mindre företagen, där upplysningar inte behöver lämnas i en rad fall, exempelvis:

  • Löner och andra ersättningar till personal och ledande befattningshavare, fördelningen av de anställda på kvinnor och män samt på olika länder. Detta innebär att upplysning endast behöver lämnas om medeltal anställda under året.
  • Dotterföretag, dock ska not finnas för samtliga anläggningstillgångar (IB/UB-analys).
  • Operationella leasingavtal.
  • Analys av årets redovisade skattekostnad samt upplysningar om uppskjutna skatter.
  • Uppskattningar och bedömningar.
  • Jämförelsetal i noterna.
     

Fond för utvecklingsutgifter

Den ändrade årsredovisningslagen som gäller från och med 1 januari 2016 innebär en begränsning av utdelningsmöjligheter för företag som väljer att aktivera sina utvecklingsutgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar. Det är alltså viktigt att företag som vill planera sin utdelning, sätter sig in i regelförändringarna. 

Förändringen syftar till att företagens utdelningsmöjligheter inte ska påverkas av om kostnadsförings- eller aktiveringsmodellen tillämpas för utvecklingsutgifter. Ikraftträdandet av den nya ÅRL innebär inte att en retroaktiv tillämpning av omföring till fond för utvecklingsutgifter ska ske.

Av K-regelverken är det endast K3 som tillåter aktivering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar, genom tillämpning av aktiveringsmodellen. Tillämpas kostnadsföringsmodellen kommer istället samtliga utvecklingsutgifter att redovisas som kostnad i den period de uppkommer och då är det inte aktuellt med någon fond för utvecklingsutgifter.

Beloppet som ska omföras från fritt till bundet eget kapital ska vara lika stort som summan av periodens utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar. Utgifter för förvärvad utveckling, d v s utgifter för förvärv av annans utvecklingsarbete, omfattas inte av kravet på omföring till fond för utvecklingsutgifter. Distinktionen mellan vad som är förvärvade och vad som är egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar blir därmed än viktigare än tidigare.
 

Nya poster i resultat- och balansräkningarna

I och med att nya regler införts om fond för utvecklingsutgifter, tillkommer även en post för detta i bundet eget kapital. Ett annat nytt begrepp som införts i årsredovisningslagen är ägarintresse (läs om detta i Accounting Updates decembernummer 2015). Ett ägarintresse ska redovisas på egen rad bland anläggningstillgångarna och posten kallas Ägarintressen i övriga företag. Det tillkommer också fordrings- och skuldposter för ägarintressen.
 

Andra förändringar i ÅRL

Upplysningar om förändringar i eget kapital, som tidigare lämnats i not, ska nu i stället finnas i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning placerad efter balansräkningen. I remissen för K2-regelverket anges dock att informationen bara kan lämnas i förvaltningsberättelsen.

Poster inom linjen ska nu läggas i not och inte som tidigare i anslutning till balansräkningen. Det som tidigare kallades ansvarsförbindelser kallas nu eventualförpliktelser. Hänvisning i balansräkningen ska göras till den post den ställda säkerheten avser.

Ett nytt upplysningskrav har tillkommit för både större och mindre företag. Upplysning ska lämnas om så kallade exceptionella intäkter och kostnader. En exceptionell post kan till exempel vara omstruktureringar, nedskrivningar eller kundförluster. En not kopplas till raden där den exceptionella posten förekommer och i noten förklaras vad detta avser.
 

Nyheter i kommande K-regelverk

Bokföringsnämndens K2- och K3-regelverk kommer med anledning av ändringarna i ÅRL att uppdateras under december 2016. Förslagen för nya K-regelverk har varit ute på remiss under 2016 och vi kan förvänta oss följande:

  • K2 får en ny struktur liknande strukturen i K3 och kommer att omfatta fler företagsformer än tidigare. Till exempel finns regler för stiftelser och ideella föreningar.
  • Reglerna ska gälla för räkenskapsår som inleds efter 31/12 2015, men de nya företagsformerna som tidigare inte haft ett K2-regelverk får ett års respit.
  • Kravet på upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i K3-regelverket gäller endast för större företag.
  • K2 inför ett kapitel för frivilligt upprättade kassaflödesanalyser.
  • Om ett företag vill upprätta en koncernredovisning ska både moderföretaget och koncernen tillämpa K3.

Kontakta oss

Mikael Scheja

Ek dr, redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 30 38

Följ oss i sociala medier