Elhandel - redovisningen enligt K3

December 2014

Inledning

Är elkostnader en viktig post i företagets resultaträkning? Vet du hur ditt företag köper el? Sedan marknaden för elhandel liberaliserades har en mängd olika produkter och sätt för att köpa el utvecklats. Utöver de tidigare vanliga elleveransavtalen har fler sätt att köpa el tillkommit.

Vissa metoder för att köpa el kan innebära att ett företag har derivat. Valet av upplägg för inköp av el kan därför leda till olika hantering i redovisningen. Det är inte alltid den inköpsansvariga har fullständig information om de redovisningsmässiga konsekvenserna av gjorda val. Precis som tidigare är lägsta värdets princip grundregeln för redovisning av derivat enligt K3 kapitel 11, och vill man inte få resultatslag behöver man därför tillämpa reglerna för säkringsredovisning. Däremot innebär det nya redovisningsregelverket K3 att specifika krav måste uppfyllas för att få tillämpa säkringsredovisning.

Nedan presenteras några vanliga sätt på vilka inköp av el görs idag och vilka redovisningsmässiga konsekvenser det kan innebära.

Leveransavtal

Ett företag kan ha ett leveransavtal för inköp av el som bygger på ett helt rörligt eller ett helt fast pris. Dessa alternativ är de enklaste ur redovisningssynpunkt eftersom elen kostnadsförs till det pris som företaget blir debiterat löpande.

Ett leveransavtal för el till fast pris uppfyller definitionen av ett derivat enligt K3, däremot finns det ett undantag från redovisning som derivat för avtal som regleras genom leverans av varan. Ett leveransavtal för egen förbrukning av el uppfyller således definitionen av ett derivat men är undantaget från redovisning som det. Detta gäller dock inte en eltermin som handlas på Nasdaq OMX eftersom en eltermin aldrig leder till leverans av el och den är därmed inte undantagen.

Leveransavtal med möjlighet till prislåsning (”fysisk” prissäkring)

Ytterligare en möjlighet är att köpa el genom ett leveransavtal där grundpriset är rörligt spotpris men där köparen har en möjlighet att vid en valfri tidpunkt byta till fast pris (låsa priset) till då gällande marknadspriser för el. Väljer ett företag att låsa 100 % av sitt pris motsvarar detta ett avtal om fast pris. Avtalsformen kan liknas vid ett ramavtal med avropsmöjlighet där man vid en framtida tidpunkt kan avropa en viss mängd el till ett visst pris. Upplägget är snarlikt ett upplägg med prissäkringar men i detta fall har företaget endast möjlighet att låsa priset vid ett tillfälle och inte flera tillfällen. Hur elleverantören i sin tur hanterar prissäkringar mot det fasta priset har vid detta upplägg ingen betydelse för redovisning i det köpande företaget.

Fysisk prissäkring innebär att företaget mottar den fysiska leveransen av el varmed det avtalet är undantaget från redovisning som derivat. Om avtalet ger möjlighet att växla fram och tillbaka mellan fast och rörligt pris är det dock mer tveksamt om undantagsregeln kan bli tillämplig.

Leveransavtal till rörligt pris och prissäkring med elderivat

Ett annat alternativ är ett leveransavtal med rörligt pris och separat prissäkring genom elterminer. Vanligtvis används standardiserade finansiella produkter på Nasdaq OMX Commodities som säkringsinstrument.

Ett företag kan välja att själv bedriva handeln med energiderivat eller så kan detta ske genom avtal med en rådgivare eller förvaltare (som också kan vara elleverantören) som handlar med energiderivat för företagets räkning. Det är också möjligt att ha ett avtal med rådgivaren/förvaltaren som ger elleverantören möjlighet att handla med energiderivat inom de mandat som fastställts av det köpande företaget. Då den handel som bedrivs med energiderivat inte resulterar i en fysisk elleverans undantas dessa derivat inte från redovisning som finansiella instrument. Således skall derivaten redovisas enlig K3:s huvudregler eller så kan säkringsredovisning tillämpas om företaget uppfyller villkoren för detta.

 

Huvudregeln

Huvudregeln för redovisning av derivat enligt K3 kapitel 11 (”traditionell svensk redovisning”) är tillämpning av lägsta värdets princip (LVP). Derivat som enligt LVP får ett negativt värde redovisas som skuld.

Huvudregeln för klassificering av derivat enligt kapitel 12 i K3 (”ÅRL 4:14§ verkligt värde”) är att derivat alltid ska klassificeras som finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel, såtillvida att derivatet inte ingår i en säkringsredovisning. Denna klassificering innebär att derivat ska redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.


Säkringsredovisning

Säkringsredovisning utgör ett undantag från huvudreglerna för redovisning av derivat enligt K3. Det finns under K3 vissa möjligheter för säkringsredovisning med energiderivat om kraven för säkringsredovisning uppfylls. Det ställs samma krav på säkringsredovisningen inom elhandeln som för handel med andra finansiella derivat så som valutaterminer mm.

K3 ställer högre krav för att få tillämpa säkringsredovisning jämfört med de tidigare svenska redovisningsreglerna. Dessa högre krav gäller oavsett om företaget väljer att tillämpa kapitel 11 eller kapitel 12. De nya högre kraven enligt K3 klargör bland annat att det ska finnas dokumenterade mål och en dokumenterad strategi för riskhantering. Målen för riskhanteringen ska kopplas samman med de säkringsrelationer som bidrar till att de specifika målen kan uppfyllas.

Säkringsrelationerna ska också vara effektiva och det ska framgå i säkringsdokumentationen hur bolaget bedömer eller mäter effektiviteten. I K3 finns också restriktioner för vilka säkringsinstrument som får ingå i en säkringsrelation, exempelvis är utställda optioner förbjudna. En del av de nya kraven har stora likheter med de krav som ställs enligt IFRS.

Leveransavtal med förvaltningsuppdrag

I ett leveransavtal med förvaltningsuppdrag kvarstår det underliggande behovet av el. Det totala pris som elleverantören levererar till företaget kan baseras på två komponenter. Den första är det rörliga priset på Nord Pool Spot och den andra är en komponent som beror på de prissäkringar som elleverantören har gjort. Det finns ett antal sätt att lägga upp ett sådant förvaltningsuppdrag.

Diskretionär förvaltning innebär att elleverantören får ett mandat av företaget att hålla sig inom och en övergripande instruktion för hur prissäkring ska ske.

Inom ramen för detta fattar sedan leverantören alla beslut om när prissäkringar ska göras.

Vid rådgivande förvaltning är det företaget och inte rådgivaren/förvaltaren som fattar beslut om när prissäkring ska ske. Beslutet kan göras av företaget självt eller med hjälp av exempelvis en extern rådgivare eller råd från elbolaget. Elleverantören genomför och administrerar prissäkringen men det är företaget som beslutar om när säkring ska ske.

Den avgörande frågan för redovisningen av ovan beskrivna kontrakt är vem som anses vara innehavaren av derivaten som används för prissäkring. Det som avgör detta är den ekonomiska innebörden av det enskilda förvaltningsavtal som företaget ingått. Det krävs därför en genomgång av det enskilda kontraktet för att kunna bedöma den ekonomiska innebörden och de redovisningsmässiga konsekvenserna.

Kontakta oss

Erica Ulfgrim

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 41 10

Per-Ove Zetterlund

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 010-213 32 97

Följ oss i sociala medier