Nyheter som ska tillämpas i samband med upprättande av bokslut 2015

December 2015

I samband med att årsbokslut upprättas för 2015 är det få förändringar inom IFRS att ta hänsyn till i koncernredovisningen. Samma situation gäller för bolag inom en IFRS-koncern som följer RFR 2. I denna artikel redogör vi för de få nyheter som finns.

Även inom redovisning enligt god svensk redovisningssed innebär 2015 ett lugnt år. I en separat artikel har vi därför valt att dela med oss av våra erfarenheter av att tillämpa K3. Detta innebär inte några nyheter men vi tror att det finns visst utrymme för förbättring i årets bokslut jämfört med det första K3-bokslut som upprättades 2014. Ta således gärna del av dessa lärdomar.

Nyheter från IASB och IFRIC

Vi har valt att kortfattat redogöra för samtliga ändringar av väsentlig karaktär som påverkar ”IFRS-bolag” och deras bokslut som upprättas per den 31 december 2015.  Omformuleringar, förtydliganden, ändrade ordalydelser som inte ändrar något i sak med mera tas inte upp i denna artikel. Notera att vi i denna artikel utgår ifrån att bokslut upprättas för kalenderåret 2015 och att bokslutsperioden således inleds den 1 januari 2015.

IFRIC 21 Avgifter

IASB:s tolkningsuttalande relaterat till IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, avseende redovisning av olika former av avgifter har trätt i kraft för räkenskapsår som inletts efter den 17 juni 2014. Uttalandet omfattar skatter och avgifter som tas ut av staten, myndigheter eller liknande organ enligt lagstiftning, däremot inte inkomstskatt, moms, böter och viten, eller kontraktsförhållanden.

Uttalandet behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår, vilken föranleder redovisning som en skuld. Den förpliktande händelsen som ger upphov till en skuld är den händelse som utlöser betalningen av en avgift. Den kan inträffa ett visst datum eller successivt under en tidsperiod. IFRIC 21 behandlar enbart kreditbokningen det vill säga redovisningen av skulden. I frågan om huruvida debetbokningen blir en kostnad eller en tillgång, hänvisar IFRIC 21 (Basis for Conclusion) till andra standarder för vägledning.

Verkligt värde – uppdateringar i IFRS 13 om verkligt värde

I samband med de årliga förbättringarna av IFRS-standarder har två tydliggörande kring IFRS 13 om verkligt värde presenterats. Dessa förändringar är tillämpliga från den 1 januari respektive den 1 februari 2015 enligt beslut i EU.

Det första rör ett tydliggörande om undantag för portföljvärdering i IFRS 13. I enlighet med IFRS 13 har bolag möjlighet att tillämpa ett undantag från värdering till verkligt värde för en grupp av finansiella tillgångar eller finansiella skulder som är exponerat för marknadsrisker och kreditrisk om företaget förvaltar gruppen av finansiella tillgångar och finansiella skulder på grundval av sin nettoexponering för antingen marknadsrisker eller kreditrisk. Genom att tillämpa undantaget får ett företag värdera en grupp av finansiella tillgångar och finansiella skulder till verkligt värde på grundval av det pris som skulle erhållas vid försäljning av en lång nettoposition för en viss riskexponering eller vid överlåtelse av en kort nettoposition för en viss riskexponering genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden vid värderingstid-punkten. I det tydliggörande som blir tillämpligt från och med 1 januari 2015 klargör IASB att undantaget gäller alla kontrakt (inklusive icke-finansiella kontrakt) som faller inom tillämpningsområdet för IAS 39 och IFRS 9.

Det andra tydliggörandet rör en ändring av ”Basis for Conclusion” som klargör att kortfristiga fordringar och skulder kan värderas till fakturabelopp när diskonteringseffekten är oväsentlig.

Negativa räntor – att tänka på inför årsbokslutet

Sverige befinner sig i en unik situation. Sedan i februari i år, när Riksbanken sänkte reporäntan[1] till -0,1 procent, har vi för första gången i Sveriges historia haft negativ ränta. Från tidpunkten då Riksbanken sänkte reporäntan fram till skrivande stund i december 2015 har Stibor 3 månader visat en nedåtgående trend och förblivit negativ.

Stibor 3 månader under 2015

Situationen med negativ ränta aktualiserar ett antal redovisningsfrågor inför det kommande årsbokslutet. Frågorna som aktualiseras är lika aktuella för såväl företag som tillämpar K3 som de som tillämpar IFRS.

Klassificering i resultaträkningen

I samband med att ett företag innehar en placering där avkastningen är negativ, det vill säga i stället för att erhålla en räntebetalning så får man betala, uppkommer frågan om var i resultaträkningen den räntekostnad som uppstår ska redovisas. IFRIC valde att inte ta upp frågan, men hänvisade till IAS 18 som behandlar redovisning av intäkter. IFRIC konstaterade att en negativ ränta innebär ett utflöde av ekonomiska fördelar och därför inte möter definitionen av en intäkt. En sådan utgift bör inte redovisas som negativ intäkt utan redovisas på en lämplig kostnadsrad i resultaträkningen. Samma tolkning borde vara rimlig enligt K3, då intäktsredovisningen bygger på samma grunder som IAS 18.

Säkringsredovisning

För ett företag som tillämpar säkringsredovisning med avseende på ett lån med rörlig ränta kan den negativa räntan få en inverkan på den effektivitetsmätning (IFRS och K3 kapitel 12) eller den effektivitetsbedömning (K3 kapitel 11) som ett bolag måste utföra för att få tillämpa reglerna om säkringsredovisning.

Ett exempel är en situation där ett företag som tillämpar reglerna om säkringsredovisning säkrar ett lån med rörlig ränta, där lånet har ett räntegolv som innebär att räntan inte går ner under noll, och använder sig av en ränteswap utan räntegolv som byter den rörliga räntan till en fast ränta. Om räntan är negativ i ett sådant scenario, och man ser på lån och swap tillsammans, får bolaget i praktiken ett lån med rörlig ränta. Dessutom blir räntebetalningarna större i takt med att räntan sjunker under noll-sträcket. Detta till skillnad från om räntan hade varit positiv då bolaget i praktiken hade uppnått en fast ränta.

Ett företag som tillämpar IFRS eller K3 kapitel 12 behöver därför beräkna om förekomsten av negativ ränta skapar en effektivitet som ligger utanför det godkända intervallet för tillämpning av säkrings-redovisning, 80-125 procen. Om säkringsrelationen inte skulle uppfylla detta kriterium ska enligt IFRS och K3 kapitel 12 det verkliga värdet av derivatet enligt IFRS redovisas i balansräkningen med värdeförändringen i resultaträkningen.

För ett företag som tillämpar K3 kapitel 11 finns inga absoluta tal för effektivitetsbedömning. Däremot ska ett företag göra en bedömning om huruvida säkrings-relationen är effektiv eller inte. Det vill säga om säkringsinstrumentet (ränteswapen) i hög utsträckning motverkar värdeförändringar hänförliga till den säkrade risken (ränterisken i lånet med rörlig ränta). Om säkringsrelationen inte skulle bedömas vara effektiv i hög utsträckning ska derivatet värderas enligt lägsta värdets princip.

I samband med årsbokslutet behöver därför företag som tillämpar säkringsredovisning se över sina säkringsrelationer och bedöma vad den negativa räntan som föreligger idag kan ha för inverkan på företagets säkringsrelationer och om dessa säkringsrelationer är effektiva eller ej.

1 Reporänta är den ränta som banker kan låna eller placera till i Riksbanken, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta. I Sverige är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta knutna till reporäntan. 

För mer information kontakta:
Anna Sandberg, 0723-53 05 59, anna.sandberg@pwc.com

Kontakta oss

Customer Hub

Kundtjänst

Tel 010-212 50 00

Följ oss i sociala medier