Redovisningsnyheter för räkenskapsåret 2014

Mars 2014

Nyheter från IASB

Som tidigare rapporterats i Accounting Update träder det nya paketet av standarder som behandlar koncernredovisning, samarbetsarrangemang och upplysningar om andelar i dotterföretag, (IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12) i kraft den 1 januari 2014.

IFRS 10 ” Koncernredovisning”

Kortfattat innebär IFRS 10 en förändring av definitionen av bestämmande inflytande och innehåller omfattande vägledning för att bestämma om ett företag har bestämmande inflytande över ett annat företag. Enligt ”kontrolldefinitionen” måste samtliga av följande kriterier vara uppfyllda för att bestämmande inflytande i ett företag ska föreligga och att en konsolidering därmed ska vara aktuell:

  • Förmåga att styra företaget (”power over”)
  • Exponering för eller rätt till avkastning som kan variera
  • Möjlighet att styra aktiviteterna i företaget som påverkar avkastningen

Innebörden av kriterierna ovan samt beskrivning av ytterligare krav i IFRS 10 såsom ändringar i beaktandet av potentiella rösträtter, hänsynen till de facto kontroll och ”protective rights” (vetorätter) går att läsa mer om i Accounting Update nr 22 från juni 2011. Sammanfattningsvis förväntas inte IFRS 10 leda till någon utbredd förändring i de beslut om konsolidering som tas av IFRS-rapporterande företag.

Övergångsbestämmelserna i IFRS10

Övergångsbestämmelserna i IFRS 10 innebär i korthet att företag måste göra en bedömning huruvida slutsatsen avseende konsolidering eller ej skiljer sig åt mellan kriterierna i IAS 27/SIC 12 och nya IFRS 10 per ”första tillämpningsdagen”, vilket standarden definierar som inledningen av det räkenskapsår på vilket standarden tillämpas för första gången. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår och som tillämpar IFRS 10 för första gången 2014 är första tillämpningsdagen därmed den 1 januari 2014.

Konsolidera eller inte konsolidera

Om slutsatsen per den första tillämpningsdagen (den 1 januari 2014) avseende att konsolidera/inte konsolidera en enhet blir den samma enligt både IAS 27/SIC 12 och nya IFRS 10 behöver ingen retroaktiv justering göras. Om slutsatsen däremot skulle skilja sig åt mellan IAS 27/SIC 12 och nya IFRS 10 finns krav på retroaktiv justering enligt nedan. Det enda undantag som finns mot retroaktiv justering är när det är praktiskt ogenomförbart.

Konsolidera och förvärsmetoden enligt IFRS 3

Om ett företag bedömer att det per första tillämpningsdagen har kontroll över och därför ska konsolidera en enhet som tidigare inte konsoliderats (i enligt med IAS 27/SIC 12), ska företaget tillämpa förvärvsmetoden enligt IFRS 3 vid den tidpunkt då bestämmande inflytande enligt IFRS 10 erhölls och retroaktivt justera det räkenskapsår som närmast föregick den första tillämpningsdagen (det vill säga det är räkenskapsåret 2013 som justeras). Om detta datum, det vill säga då företaget fick bestämmande inflytande, inföll före inledningen av den närmast föregående perioden (i det här fallet före den 1 januari 2013) ska eventuella skillnader mellan redovisade tillgångar, skulder och innehav utan bestämmande inflytande och det tidigare redovisade värdet på andelarna, föras som en justering direkt mot ingående balanserat resultat i eget kapital vid inledningen av den närmast föregående perioden (det vill säga den 1 januari 2013).

Inte ska konsolidera - IFRS 10

Om ett företag istället bedömer att det vid första tillämpningsdagen inte ska konsolidera en enhet som tidigare konsoliderats (i enlighet med IAS 27/SIC 12) ska innehavet värderas till det belopp det hade värderats till om kraven i IFRS 10 hade varit i kraft vid den tidpunkt då betydande inflytande erhölls/bestämmande inflytande förlorades. En retroaktiv justering ska göras av räkenskapsår som närmast föregår den första tillämpningsdagen (med andra ord: räkenskapsåret 2013 justeras). Om detta datum inföll före inledningen av den närmast föregående perioden (före den 1 januari 2013) ska eventuella skillnader mellan det tidigare redovisade värdet av tillgångar, skulder och innehav utan bestämmande inflytande och det redovisade värdet på andelarna göras som en justering direkt mot ingående balanserat resultat i eget kapital vid inledningen av den närmast föregående perioden (det vill säga den 1 januari 2013).

Retroaktiva justeringar

I de fall retroaktiva justeringar enligt ovan är praktiskt ogenomförbara ska retroaktiv justering istället göras från det tidigaste datumet som är praktiskt genomförbart, vilket kan vara den innevarande perioden. Om innevarande period är den tidigaste period för vilken det är praktiskt genomförbart ska justeringen av eget kapital redovisas vid inledningen av den innevarande perioden.

IFRS 11 ”Samarbetsarrangemang”

IFRS 11 innebär i viss mån väsentliga förändringar jämfört med IAS 31 - Andelar i joint ventures. Förändringar i definitionerna har gjort att det nu bara finns två typer av ” samarbetsarrangemang”; ”gemensam verksamhet” och ”joint ventures”. Klassificeringen ska baseras på den ekonomiska substansen, inte den juridiska formen. En annan väsentlig skillnad är att innehav i joint ventures ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden då klyvningsmetoden inte är tillåten enligt IFRS 11. För ytterligare beskrivning av definitioner och innebörden av IFRS 11, se Accounting Update nr 22 från juni 2011.

Övergångsreglerna i IFRS 11 definierar hur övergång från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden (för innehav i joint ventures) respektive övergång från kapitalandelsmetoden till redovisning av tillgångar och skulder (för innehav i gemensam verksamhet) ska hanteras i samband med första tillämpningen av IFRS 11.

Joint ventures – övergång från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden

Vid övergång till IFRS 11 ska innehav i ett joint venture redovisas per början av den närmast föregående perioden (det vill säga 1 januari 2013 om kalenderår tillämpas som räkenskapsår). Detta första innehav ska värderas till de ackumulerade redovisade värdena för de tillgångar och skulder som företaget tidigare redovisat enligt klyvningsmetoden, inklusive eventuell goodwill som härrör från förvärvet. Om detta resulterar i negativa nettotillgångar, ska företaget bedöma om det har rättsliga eller informella förpliktelser som rör de negativa nettotillgångarna och ska i sådana fall redovisa motsvarande skuld. Om slutsats är att det inte har några rättsliga eller informella förpliktelser som rör de negativa nettotillgångarna ska motsvarande skuld inte redovisas utan istället redovisas en positiv effekt i balanserade vinstmedel i början av den närmast föregående perioden. Efter den första redovisningen redovisas innehavet utifrån kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28.

Gemensamma verksamheter – övergång från kapitalandelsmetoden till redovisning av tillgångar och skulder

Vid övergång från kapitalandelsmetoden till redovisning av tillgångar och skulder avseende innehav i en gemensam verksamhet, ska företaget i början av den närmast föregående perioden (1 januari 2013) ta bort innehav från balansräkningen som tidigare redovisats med kapitalandelsmetoden, samt alla övriga poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav i samarbetsarrangemanget. Företaget ska istället redovisa sin andel av tillgångarna och skulderna för sitt innehav av den gemensamma verksamheten, inklusive eventuell goodwill som kan ha utgjort en del av det redovisade värdet för innehavet. Skillnader mellan tidigare redovisade värden och värden enligt IFRS 11 kvittas mot eventuell goodwill och kvarstående differens bokas direkt mot balanserade vinstmedel, i början av den närmast föregående perioden (1 januari 2013).

IFRS 12 ” Upplysning om andelar i andra företag”

IFRS 12 innehåller upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade ”structured entities”. Den nya upplysningsstandarden kommer att innebära ökade upplysningar om exempelvis:

  • Innehavets karaktär och omfattning
  • Antaganden och bedömningar vid klassificering av typ av innehav
  • Risker förknippade med innehavet
  • Innehavets påverkan på ställning, resultat och
  • Kassaflöden

Övergångsreglerna i IFRS 12 innebär att upplysningskraven i standarden inte behöver tillämpas för någon redovisad period som inleds före det räkenskapsår som närmast föregår det första räkenskapsår då IFRS 12 tillämpas (det vill säga före 2013). De generella väsentlighetskraven i IAS 1 gäller förstås alltid men standarden i sig uttrycker även att information som ges ska vara användbar och inte skymmas av medtagande av en stor mängd oväsentlig detaljupplysning.

IFRS 3 Rörelseförvärv

IFRS 3 har ändrats för att tydliggöra att ett åtagande att betala tilläggsköpeskilling som uppfyller definitionen av ett finansiellt instrument ska klassificeras antingen som en finansiell skuld eller eget kapital baserat på kriterierna i IAS 32. Hänvisningen till IAS 37 har därmed tagits bort. Därutöver har det tydliggjorts i standarden att tilläggsköpeskilling som inte utgår i form av egetkapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde vid varje rapporttillfälle med värdeförändringar i resultaträkningen oavsett om de är finansiella eller icke-finansiella.

IAS 40 Förvaltningsfastigheter

Det har förtydligats att IAS 40 och IFRS 3 inte är ömsesidigt uteslutande. I IAS 40 finns endast vägledning för att särskilja förvaltningsfastigheter från rörelsefastigheter. Det har tydliggjorts att det är i IFRS 3 vägledning ska hämtas för att avgöra huruvida ett förvärv av en fastighet är ett tillgångsförvärv eller ett rörelseförvärv som inkluderar en förvaltningsfastighet och som därmed faller inom IFRS 3 tillämpningsområde.

IFRS 8 Rörelsesegment

Ändringen avser tillkommande upplysningskrav. Företaget ska upplysa om de bedömningar som gjorts vid sammanslagning av rörelsesegment. Detta inkluderar en beskrivning av rörelsesegment som har slagits ihop och de likartade ekonomiska egenskaper som medfört den bedömningen.

En avstämning mellan rörelsesegmentets tillgångar och företagets tillgångar ska lämnas i det fall upplysning lämnas om rörelsesegmentets tillgångar.

IAS 19 Ersättningar till anställda

IASB har publicerat en smärre ändring av IAS 19 för att förtydliga tillämpningen av den nya pensionsstandarden som trädde ikraft 1 januari 2013. Ändringen avser ett förtydligande om hur redovisning av tillskott från den anställde ska ske. Förtydligandet medför möjligen en annan syn än tidigare. I Sverige är det ovanligt med tillskott från anställda varför ändringen får begränsad effekt för svenska företag. I den mån koncernen har utländska dotterföretag där detta förekommer finns det anledning att se över hur detta ska redovisas.

IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar

Genom IASB:s årliga förbättringsprojekt, har en ändring gjorts i IFRS 2 innebärande ett förtydligande av definitionen på de två intjäningsvillkoren resultatvillkor respektive tjänstgöringsvillkor. Enligt förtydligandet är resultatvillkor ett intjäningsvillkor som kräver att motparten dels fullgör en viss tjänstgöringsperiod dels uppnår ett visst resultatmål under denna tjänstgöringsperiod, medan ett tjänstgöringsvillkor är ett intjäningsvillkor som endast kräver att motparten fullgör en viss tjänstgöringsperiod. Om motparten, oavsett anledning, upphör att tillhandahålla sina tjänster under intjäningsperioden har denna inte uppfyllt något av villkoren.

Ändringen gäller aktierelaterade ersättningar där tilldelningstidpunkten sker den 1 juli 2014 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Ändringen har ännu inte antagits av EU.

IAS 24 Upplysningar om närstående

Som ett resultat av IASB:s årliga förbättringsprojekt ändras IAS 24 i det avseende att ett tillägg görs i form av en definition av närstående parter till ett rapporterade företag. Tillägget medför att företag, eller något företag inom den koncern företaget ingår, som tillhandahåller nyckelpersoner i ledande ställning till det rapporterande företag, är närstående till det rapporterade företaget.

Ändringen innebär också ett tillägg i form av att om det rapporterande företaget erhåller nyckelpersoner i ledande ställning från ett annat företag (managementbolaget) behöver inte företaget tillämpa de upplysningskrav som gäller för nyckelpersoner i ledande ställning (kortfristiga ersättningar till anställda, ersättningar efter avslutad anställning, övriga långfristiga ersättningar, ersättningar vid uppsägning och aktierelaterade ersättningar) avseende den kompensation som managementbolaget betalar till sin egen personal.

Upplysning ska emellertid lämnas om de belopp som det rapporterande företaget betalar till managementbolaget för dess tillhandahållande av tjänster för nyckelpersonerna. Ändringen gäller för räkenskapsår som inleds den 1 juli 2014 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Ändringen har ännu inte antagits av EU.

IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering - kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder

Ändringen av IAS 32 innehåller ett förtydligande att för att kvittning ska vara tillåtet ska legal kvittningsrätt inte bara föreligga vid en eventuell konkurs utan även under normala förhållanden. Ändringen förväntas inte få någon större påverkan i Sverige.

IAS 39 Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting

IASB har gjort en ändring i IAS 39 som avser redovisning av sk OTC derivat (Over the Counter). Ändringen innebär att om en ”novering” av ett derivat sker så behöver detta inte innebära att säkringsredovisningen behöver avbrytas, om vissa villkor är uppfyllda. Villkoren som avses är;

  • Noveringen krävs enligt lag eller annan reglering,
  • Den centrala motparten blir motpart till de ursprungliga parterna i derivatavtalet,
  • Villkoren som omfattar derivatet har endast förändrats vad gäller noveringen, allt annat är oförändrat.

Ändringen kommer i praktiken tillämpas först när Clearing startas enligt EMIR regelverket, och påverkar då främst finansiella institut.

IFRIC 21 Levies

IASB publicerade i maj 2013 ett tolkningsuttalande, relaterat till IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, avseende redovisning av levies det vill säga olika former av avgifter som kan påföras företag av ett statligt, eller motsvarande organ, genom lagar och/eller reglering. Uttalandet behandlar endast skulder som omfattas av IAS 37 det vill säga inte skulder som omfattas av andra standarder till exempel inkomstskatter eller andra pålagor som uppstår genom lagbrott. Uttalandet behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår vilken föranleder redovisning som en skuld. Den förpliktigande händelsen som ger upphov till en skuld är den händelse som utlöser betalningen av en pålaga/avgift (levy).

Enligt IFRIC 21 ska en skuld redovisas för en avgift när företaget har ett åtagande att betala avgiften till följd av en inträffad händelse.

IFRIC 21 behandlar enbart kreditbokningen d.v.s. redovisningen av skulden. I frågan om huruvida debetbokning blir en kostnad eller en tillgång hänvisar IFRIC 21 (Basis for Conclusion) till andra standarder för vägledning.

Ikraftträdande

IFRIC 21 träder i kraft den 1 januari 2014. Att notera är att IFRIC 21 ännu inte är antagen av EU. EU förväntas godkänna uttalandet under andra kvartalet 2014.

Nyheter från Rådet för finansiell rapportering

Rådet för finansiell rapportering (Rådet) gav i december 2013 ut nya versioner av RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Versionerna gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 eller senare.

Ändringar i RFR 2

Omfattning RFR 2

RFR 1 och RFR 2 har i tidigare versioner beskrivit att tillämpningsområdet omfattar företag som är noterade på en reglerad marknad i Sverige. Rådet har nu förtydligat att rekommendationerna ska tillämpas av noterade svenska juridiska personer på en reglerad marknad inom EES, vilket blir en utvidgning av tillämpningsområdet av RFR 2 jämfört med tidigare. Därmed ska alla svenska noterade företag på reglerade marknader inom EES följa RFR 2.

Ändring av avsnittet avseende IAS 34 Delårsrapportering

Det har tidigare varit otydligt om ett bolag som inte är moderbolag i en koncern ska upprätta sina delårsrapporter enligt IAS 34 eller inte. I den nya skrivningen fastslår Rådet att moderföretag i en koncern som upprättar koncernredovisning inte behöver tillämpa IAS 34 vid upprättande av sin delårsrapport, däremot ska andra företag som tillämpar RFR 2, till exempel noterade företag utan dotterföretag, tillämpa IAS 34 vid upprättandet av sin delårsrapport.

Ändring av avsnittet avseende IAS 27 Separata finansiella rapporter

Rådet anger att IAS 27, som numera enbart berör den juridiska personen, strider mot svensk lag. Rådet inför i praktiken ett generellt undantag avseende IAS 27. De punkter som RFR 2 fortfarande hänvisar till i IAS 27 berör primärt värderingsreglerna av aktier i dotterbolag, intresseföretag och joint ventures. Denna förändring innebär i praktiken inga förändringar jämfört med tidigare.

Ändring av avsnittet avseende IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Rådet har förtydligat att oavsett vad IAS 37 anger kring upplysningar om eventualförpliktelser, så ska företag alltid redovisa borgensåtaganden och liknande åtaganden som ansvarsförbindelse. Vidare ska upplysning lämnas om företaget är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag. Övriga ändringar i RFR 2 för 2014 är primärt förtydliganden och innebär inga förändringar i praktiken.

Ändringar i RFR 1

Rådet har identifierat att de nya reglerna i IFRS 10 Koncernredovisning för investmentföretag kan stå i strid med årsredovisningslagen. IFRS 10 anger att ett moderföretag, som är ett investmentföretag, ska marknadsvärdera sina investeringar i dotterföretag till verkligt värde istället för att konsolidera dem. Emellertid anger ÅRL att moderföretag och dotterföretag ska omfattas av en koncernredovisning (konsolidering). Rådet inför därför en särregel för investmentföretag som istället för koncernredovisning enligt definitionen i ÅRL, upprättar en separat finansiell rapport som jämställs med en koncernredovisning enligt ÅRL.

Nyheter från Bokföringsnämnden (BFN)

Nytt allmänt råd om bokföring (BFNAR 2013:2)

Bokföringsnämnden (BFN) har publicerat ett nytt allmänt råd om bokföring (BFNAR 2013:2). Där har BFN samlat regler som ger anvisningar och förtydliganden vid tillämpning av bokföringslagens bestämmelser. Samtidigt upphävs gamla allmänna råd, rekommendationer och uttalanden på bokföringsområdet, främst beträffande löpande bokföring, arkivering, anläggningsregister och systemdokumentation.

Behovet av nya regler kring bokföring har varit stort, eftersom BFN inte uppdaterat de gamla reglerna för betydande ändringar som gjorts i bokföringslagen. BFN valde att ta ett större grepp och har samtidigt med uppdateringen också samlat reglerna kring bokföring i ett enda allmänt råd. Tanken är att det ska bli enklare att hitta adekvata regler. Det nya regelverket har samma utformning som K3-reglerna, det vill säga lagtext, allmänt råd och kommentarer för ett visst område presenteras samlat. Dessutom finns ett avslutande avsnitt med exempel kopplade till olika kapitel.

I många delar innehåller det nya regelverket samma regler och anvisningar som fanns i de gamla regelverken. I vissa avseenden har emellertid reglerna moderniserats och, förutom anpassning till förändringar i lagstiftningen, beaktas även de senaste årens betydande utveckling på teknikområdet.

Anpassning till ändrad lag

I december 2010 antog riksdagen propositionen om enklare redovisning och därigenom ändrades en del bestämmelser i bokföringslagen. Till exempel fick fler företag möjlighet att tillämpa kontantmetoden, fler företag fick möjlighet att senarelägga viss bokföring, arkiveringstiden för räkenskapsmaterial kortades och möjligheten att överföra räkenskapsinformation mellan olika medier utökades. BFN har nu anpassat sina regler till bl.a. dessa ändringar och ger anvisningar för tolkning av de nya lagreglerna.

Tidpunkten för bokföring

De ändrade lagreglerna om tidpunkt för bokföring, tillsammans med BFN:s tolkning av dessa regler, medför väsentliga förändringar i förutsättningarna för senareläggning av bokföringen. Bokföringslagens huvudregel är att kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag och att andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. BFN inför nu vissa förenklingar i form av regler som anger när bokföring senast ska ske och dessa innebär bland annat att:

  • Bokföring av andra affärshändelser än kontantbetalningar får senareläggas till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen inträffade. Tidsgränsen är satt för att möjliggöra samordning med momshanteringen. Under tiden fram till bokföring ska verifikationerna hållas ordnade.
  • Kontantbetalningar ska bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning senast nästföljande arbetsdag. Bokföring så att de kan presenteras i systematisk ordning kan ske enligt regeln om 50 dagar ovan.
  • För kontanttransaktioner som registreras i ett certifierat kassaregister kan även bokföring i registreringsordning senareläggas i enlighet med 50-dagarsregeln.
  • Möjlighet till ytterligare senareläggning finns vid försäljning från myntautomat, för företag med låg omsättning, för enskilda näringsidkare och för ideella föreningar, stiftelser med flera

Rättelse av bokföringspost

En del vanligt förekommande bokföringsprogram möjliggör att transaktioner ändras i efterhand. I det nya allmänna rådet har BFN därför förtydligat reglerna på detta område.

Bokföringslagen kräver att bokföringen ska göras på ett varaktigt sätt. Vid bokföring i ett bokföringsprogram krävs därför att registreringar inte kan tas bort eller ändras. BFN slår fast att en affärshändelse inte kan anses bokförd förrän bokföringen är låst. Så kallad preliminär bokföring utgör alltså inte bokföring i lagens mening. Efter den tidpunkt då bokföringen ska vara gjord, får det inte finnas någon möjlighet att göra ändringar.

En bokföringspost ska rättas genom en särskild rättelsepost som dokumenteras genom en verifikation. Rättelsen får göras i den period då felet uppstod, om arbetet med denna period ännu inte avslutats. Om arbetet med den berörda perioden har avslutats, måste rättelsen hänföras till den period då felet upptäckts. Med period avses normalt kalendermånad. Arbetet med en period anses avslutat när periodens affärshändelser är bokförda samt eventuella avstämningar och rättelser med anledning av avstämningarna är gjorda.

Modern teknik

I det nya allmänna rådet ingår anvisningar beträffande en del moderna fenomen som exempelvis e-fakturor, räkenskapsinformation som hämtas från en extern webbplats och elektroniska betalningsmedel (till exempel sms-biljetter och elektroniska presentkort). Några exempel på föreskrifter beträffande användningen av modern teknik är:

  • Mottagna betalningsanvisningar i elektronisk form anses inte som kontanta betalningar. Uppgifter om in- och utbetalningar som företaget självt måste ladda ner från motpartens hemsida, anses som mottagna och ska användas som verifikation.
  • Räkenskapsinformation som tas emot i form av pdf-filer, sms eller mejl sparas i elektronisk form. Normalt behöver uppgifterna flyttas till ett säkrare lagringsmedium, till exempel en hårddisk. Företag som använder internetbaserade bokföringsprogram eller andra arkiveringstjänster där räkenskapsinformation förvaras elektroniskt hos annan än företaget, måste säkerställa (till exempel genom avtal) att det har tillgång till all räkenskapsinformation, den löpande bokföringen, behandlingshistorik med mera under hela arkiveringstiden och även efter ett byte av program- eller tjänsteleverantör.

Ikraftträdande

Det nya allmänna rådet ska tillämpas för det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2013 men får tillämpas för tidigare räkenskapsår.

För den punkt som kräver att rättelse av en bokföringspost görs med en särskild rättelsepost har ikraftträdandet senarelagts till räkenskapsår som inleds efter 31 december 2014. Därigenom har programleverantörerna fått utrymme att vidta åtgärder. Det kan dock noteras att det nämnda kravet i princip finns även i tidigare regler, även om det uttrycks något otydligare.

Ulrika Anjou, 010-213 36 21, ulrika.anjou@pwc.com

Kontakta oss

Customer Hub

Kundtjänst

Tel 010-212 50 00

Följ oss i sociala medier