Redovisningsutredningen – ändringar i årsredovisningslagen

Juni 2014

EU:s redovisningsdirektiv

Den svenska årsredovisningslagen baseras på EU:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv. Dessa direktiv ersattes under 2013 av ett nytt redovisningsdirektiv från EU, som tagits fram i syfte att minska byråkratin och förenkla bestämmelserna, framför allt för mindre företag. Det nya direktivet medför:

  • nya bestämmelser om redovisning i små företag
  • vissa ändringar i redovisningsreglerna för mindre och medelstora företag
  • regler om rapportering av betalningar till regeringar från företag verksamma inom utvinningsindustrin.

Utredning om implementering

Det nya redovisningsdirektivet ska nu implementeras i Sverige och en utredning har i en första fas haft i uppdrag att lämna förslag på de ändringar som krävs för att införa direktivet i svensk rätt. Utredningen presenterade i april sitt första delbetänkande, som innehåller förslag på:

  • betydande ändringar i årsredovisninglagen och konsekvensändringar i ett antal andra lagar
  • ny lag om rapportering av vissa betalningar till myndigheter.

Utredningens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling och synpunkter ska lämnas senast den 1 september 2014.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 20 juli 2015 med tillämpning första gången för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016.

I en andra fas ska utredningen ta fram förslag till ytterligare förenklingar för företagen, bedöma om kategorin mikroföretag (se nedan) ska införas och se över ÅRL:s struktur och språk.

Ändrade företagskategorier

I EU:s nya redovisningsdirektiv delas företagen in i fem kategorier: företag av allmänt intresse, stora företag, medelstora företag, små företag och mikroföretag. Utredningen föreslår att de fyra första kategorierna införs i svensk lag, medan införandet av kategorin mikroföretag ska övervägas ytterligare i den fortsatta utredningen. Införandet av kategorin mikroföretag är inte obligatorisk för medlemsländerna vilket de andra kategorierna är.

Kategorin företag av allmänt intresse omfattar företag vars överlåtbara värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad (noterade), kreditinstitut och försäkringsföretag, samt andra aktiebolag som är registrerade som publika. Företag av de nämnda typerna hänförs till denna kategori oavsett företagets storlek. Andra företag som ibland anses vara ”av allmänt intresse”, såsom statliga och kommunala aktiebolag, ingår dock inte i kategorin. Denna kategori är ny i förhållande till gällande svenska bestämmelser.

Kategorierna stora, medelstora och små företag baseras på storlek. Liksom i den nuvarande kategoriindelningen används gränsvärden avseende medelantal anställda, balansomslutning och nettoomsättning. Den tekniska utformningen av gränsvärdena justeras dock något. Fortfarande gäller att två gränsvärden ska överskridas två år i rad. Det tidigare kravet att samma gränsvärde skulle överskridas två år i rad, tas dock bort. Detta kan, i enstaka fall, ge en förändrad klassificering. Gränsen mellan stora och medelstora företag föreslås gå vid 250 anställda, 175 miljoner kronor i balansomslutning och 350 miljoner kronor i nettoomsättning. Gränsen mellan medelstora och små företag föreslås utgöras av den nuvarande gränsen mellan större och mindre företag, 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Kategorin mikroföretag definieras inte i direktivet och det är inte obligatoriskt för medlemsländerna att införa kategorin. Utredningen föreslår att kategorin inte införs i den första fasen. I utredningens andra fas ska dock behovet och effekterna av en kategori för mikroföretag analyseras. Eftersom syftet är att underlätta för små företag, är det troligt att kategorin kommer att införas i svensk lag. Det finns dock inga indikationer om vilka företag som i så fall kommer att hänföras till den och vilka lättnader de kommer att få.

Sammanfattningsvis föreslås alltså följande kategorier (gränsvärdena avser antal anställda/balansomslutning/ nettoomsättning):

BetänkandetNuvarande ÅRL
Företag av allmänt intresse
(noterade, finansiella, publika)
Större/mindre
Stora företag,
över 250 / 175 / 350
Större företag,
över 50 / 40 / 80
Medelstora företag,
över 50 / 40 / 80
Små företag,
under 50 / 40 / 80
Mindre företag,
under 50 / 40 / 80
Mikroföretag
(behandlas i den fortsatta utredningen)
 

Andra föreslagna ändringar

En utgångspunkt för det nya direktivet har varit att minska den administravtiva bördan för mindre företag och en del av ändringarna har gjorts i detta specifika syfte. Främst har upplysningskraven satts under luppen. I syfte att göra bestämmelserna mer lättbegripliga för mindre företag har strukturen på upplysningskraven förändrats. Den föreslagna lagtexten (kapitel 5 i årsredovisningslagen) inleds med de upplysningskrav som gäller för alla företag. Därefter anges de ytterligare krav som avser medelstora företag, och sedan de krav som tillkommer för stora företag respektive företag av allmänt intresse.

En del av de nu gällande upplysningskraven tas bort. För medelstora företag försvinner till exempel kraven på upplysningar om arvoden till revisorer och om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenar och geografiska marknader. För små företag försvinner också kraven på upplysningar om till exempel löner, sociala avgifter och pensionskostnader, fördelning av anställda på kvinnor och män och olika länder, vissa skulder och säkerheter post för post, och antalet aktier.

En hel del andra ändringar föreslås också i årsredovisningslagen. Vissa ändringar har ingen eller begränsad praktisk betydelse, till exempel skrivs reglerna om väsentlighet och avvikelse från grundläggande principer om, poolningsmetoden tas bort och begreppet extraordinära intäkter och kostnader utmönstras (upplysningar om avvikande poster bör dock fortfarande lämnas i not).

Andra ändringar har dock betydande konsekvenser. Till exempel föreskriver lagförslaget att när ett företag aktiverar utvecklingskostnader, ska motsvarande belopp föras till en fond i bundet eget kapital. Härigenom begränsar lagstiftaren företagens möjligheter att dela ut medel som uppkommit genom aktivering av egenutvecklade tillgångar. Dessutom mildras femårsregeln vid avskrivning av immateriella tillgångar och reglerna för värdering av avsättningar ges samma innehåll som i IFRS.

Kompletterande redovisningsnormer

När årsredovisningslagen ändras, måste också de regelverk som tolkar och kompletterar lagen ändras. Företag som går över till redovisning enligt Bokföringsnämndens K2- eller K3-regler, vanligtvis under 2014, har alltså bara ett par år på sig att vänja sig vid dessa regler. Sedan kommer regeländringar som ska hanteras från och med 2016.

EU-direktivet förbjuder medlemsländerna att införa ytterligare upplysningskrav, utöver direktivets, för små företag. I utredningen konstateras att denna begränsning gäller även för dem som utfärdar normer på redovisningsområdet. Bokföringsnämndens K2- och K3-regler kommer därför inte heller att kunna kräva ytterligare upplysningar av de små företagen.

Rapport om betalningar till myndigheter

Utredningen föreslår att en ny lag antas – lag om rapportering av vissa betalningar till myndigheter. Lagen är tillämplig för företag inom kategorierna företag av allmänt intresse och stora företag, som är verksamma inom utvinningsindustrin eller som bedriver avverkning av primärskog. Dessa företag ska upprätta och offentliggöra en årlig rapport över betalningar som gjort till myndigheter i de länder där företagen är verksamma. Endast betalningar som överstiger 860 000 kronor behöver tas med i rapporten. Rapporten ska inte ingå i årsredovisningen men ska ges in till Bolagsverket på samma sätt och vid samma tidpunkt som årsredovisningen.

EU-kommissionen anger att betalningar från utvinningsindustrin och den industri som sysslar med avverkning av primärskog kan utgöra en ansenlig del av ett lands inkomster, särskilt för resursstarka utvecklingsländer. Det är därför viktigt att göra sådana betalningar kända, så att möjligheterna att utkräva ansvar av berörda myndigheter ökar. Målet är att bidra till en förbättrad demokratisk styrning i länder som tar emot betalningar och därigenom minska ländernas problem med korruption, fattigdom och konflikter.

För mer information kontakta:

Monica Olsson, 010-213 11 11, monica.olsson@pwc.com
Johan Månsson, 010-213 30 44, johan.maanson@pwc.com

Kontakta oss

Johan Månsson

Partner , PwC Sverige

Tel 0709-29 30 44

Följ oss i sociala medier