Säkringsredovisning i K2 - årsredovisning i mindre aktiebolag

Juni 2015

Det har under en tid debatterats vad som gäller avseende säkringsredovisning i K2 eftersom K2 innehåller mycket begränsade regler avseende säkringsredovisning. Den som är insatt i K2 kan dock notera att det finns ett begränsat antal områden i regelverket där säkringsredovisning eller närliggande frågor faktiskt regleras. Nedan återger vi först vilka dessa områden är för att därefter diskutera de frågeställningar som detta ger upphov till.

Fordringar och skulder i utländsk valuta/ valutaterminer

  • Punkterna 11.7, 13.5, 17.8 och 16.5; Om värdet på fordringar eller skulder i utländsk valuta säkras med en valutatermin ska fordran eller skulden inte värderas till balansdagens kurs, enligt huvudregel i K2, utan värderingen ska ske till terminskursen. Värdeförändringar på terminskontraktet redovisas inte separat. För valutaterminskontrakt som inte säkrar en balanspost ska avsättning ske om kontraktets värde på balansdagen är negativt.

Pensionsåtagande

  • Punkt 16.15; Ett åtagande om pension som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång, ska tas upp till tillgångens redovisade värde även om det verkliga värdet är högre.

Värdepappersportfölj

  • Punkt 11.2 och 11.5; Flera olika finansiella instrument som ingår i en värdepappersportfölj behöver inte redovisas enligt lägsta värdets princip post-för-post, utan orealiserade vinster och förluster kan kvittas mot varandra genom en kollektiv värdering.

Redovisning av en eller flera transaktioner tillsammans

  • Ett område som har varit föremål för stor debatt är innebörden av punkt 2.6, det vill säga avsnittet ”Grundläggande principer- en eller flera transaktioner” i K2. Punkt 2.6 lyder:

”Varje transaktion ska normalt redovisas för sig. En transaktion ska redovisas i delar om det är nödvändigt för att rätt återge den ekonomiska innebörden. Flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska innebörden inte kan förstås annars.”

Vad innebär då ovanstående i exempelvis ett sammanhang där företaget använder sig av ett derivat för att neutralisera en risk som finns i en annan balanspost? Normalt ska alltså varje enskild transaktion redovisas för sig, men punkt 2.6 innebär en öppning för att flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska innebörden inte kan förstås annars. I säkringsrelationer är det vedertaget att man måste se de olika posterna tillsammans för att den ekonomiska innebörden ska kunna förstås. Innebär detta att man i vårt exempel kvalificerar för att redovisa derivatet och dess underliggande post tillsammans med stöd av punkt 2.6?

En part som har debatterat innebörden av punkt 2.6 vad gäller säkringsförhållanden är SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund). SRF har tillställt BFN ett brev där denna frågeställning lyfts fram. BFN anger i sitt svar att det i K2 inte är tillåtet med säkringsredovisning för säkringsförhållanden utöver det som anges i punkterna11.7, 13.5 och 17.8, det vill säga valuta på befintliga fordringar och skulder. BFN poängterar i sitt svar att vid tillämpning av K2 ska beaktas att K2 är ett förenklingsregelverk vilket bland annat innebär att det innehåller färre valmöjligheter än exempelvis ett regelverk som K3. BFN lämnade dock inga ytterligare kommentarer kring hur punkten 2.6 ska tolkas i sammanhanget.

Sammanfattningsvis kan sägas att innebörden och tillämpningen av punkt 2.6 i samband med vissa säkringstransaktioner inte är glasklar. Vi kan därför förvänta oss en fortsatt debatt i frågan allteftersom tillämpningen av det nya K2-regelverket fortgår.

För mer information kontakta:
Johan Månsson, 010-213 30 44, johan.maanson@pwc.com
Anna Lööw, 010-213 38 82, anna.loow@pwc.com

Kontakta oss

Johan Månsson

Partner , PwC Sverige

Tel 0709-29 30 44

Anna Lööw

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 82

Följ oss i sociala medier