Benchmarkförordningen
De senaste åren har ett antal referensvärden för ESG och "låga koldioxidutsläpp" utformats. Men det har hittills saknats harmoniserade metoder för framtagande av klimatanpassade referensvärden. Det har även saknats tydlighet kring vilka mål som eftersträvas med dessa index. Följden blir svårigheter ifråga om jämförbarhet, pålitlighet och tillämpning av låg-koldioxid-index.
Syftet med BMR (Benchmark regulation) är att möjliggöra jämförelser mellan olika metoder för klimatanpassade referensvärden, ge investerare ett lämpligt verktyg som är i linje med investeringsstrategier och öka transparensen avseende investerarnas inflytande samt minska risken för greenwashing.
Dessa klimatanpassade referensvärden (climate benchmarks) definieras som ett referensvärde för investeringar som innefattar, vid sidan av finansiella mål, specifika mål kopplade till utsläpp av växthusgaser och övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Målsättningarna för de två referensvärdena är liknande, men de särskiljer sig ifråga om graden av restriktivitet och ambitionsnivå.
EU Climate Transition Benchmark (EU CTB)
EU Climate Transition Benchmark (EU CTB) möjliggör större diversifiering och tillgodoser institutionella investerares behov i deras kärntilldelning (core allocation). EU CTB är huvudsakligen avsett att användas av institutionella investerare som till exempel pensionsfonder och återförsäkringsföretag och syftar till att skydda sina investeringar mot risker kopplade till klimatförändringar och transaktionsrisker.
EU Paris-aligned Benchmark (EU PAB)
EU Paris-aligned Benchmark (EU PAB) är utformat för mer ambitiösa klimatrelaterade investeringsstrategier och kännetecknas av stränga minimikrav. Detta referensvärde är huvudsakligen avsett att användas av institutionella investerare som avser ge uttryck för mer brådska än CTB-investerare och som vill vara i framkant kring en omedelbar övergång till ett +1,5 graders-scenario.
