De senaste årens genomgripande samhällsförändringar ställer helt nya krav på energibolagen. Omställningen till fossilfria bränslen som vågkraft, vindkraft och vätgas och den politiska målsättningen med 100 procent förnybar elproduktion i Sverige år 2040 är bara några av utmaningarna för elbolag och elnätsleverantörer. Den ökade medvetenheten inom hållbarhet från konsumenter, arbetet med att minska CO2-utsläpp och globala förändringar inom energipolitiken kräver nya affärsmodeller och samarbetsformer med andra branscher.
Det gäller att utveckla nya strategier, förbättra verksamhetsmodeller och skapa effektivare organisationer. Digitaliseringen innebär nya möjligheter för energibolagen, men samtidigt måste affärsmodellerna förändras. Vi hjälper dig att säkerställa en framgångsrik transformationsresa och ta tillvara på affärsmöjligheterna.
Under det kommande decenniet kommer vi att se nya energisystem växa fram. Branscher som olja och gas, kraft och energi och kemikalier konvergerar och formas till integrerade energisystem. Vi lär även se nya investerare från andra branscher som till exempel kemteknisk industri som vill trygga försörjningen av fossilfri el samt pensionskapital som vill satsa på långsiktiga investeringar. International Renewable Energy Agency förutspår att 13 biljoner US-dollar kommer att behövas för att stärka kraftöverföringen och distributionsnätverk över hela världen fram till 2050. PwC uppskattar att kostnaden för att transformera elnäten enbart i Europa kommer att uppgå till minst 2 000 000 000 000 dollar de närmaste 30 åren, en i det närmaste astronomisk summa. Mer än 500 miljarder dollar kommer att investeras i Europa till år 2030 bara på infrastruktur för den begynnande vätgasmarknaden.
EU siktar på att minska nettoutsläppet av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Målet är att nå klimatneutralitet till 2050. Den 14 juli 2021 presenterade Europeiska kommissionen Fit for 55-paketet med förslag som syftar till att bli världens första klimatneutrala kontinent 2050. Fit for 55-paketet är ett imponerande 12 000 sidors lagstiftningsförslag som effektivt kodifierar principerna i EU:s klimatlagstiftning.
Energiindustrin genomgår stora omvälvningar orsakade av pandemin och störningar på oljemarknaden tack vare en kollaps i efterfrågan och ett överskott av utbud. Det finns dock andra krafter som omformar branschen, inklusive övergången till förnybara energikällor och konvergensen mellan energi- och kraftindustrin. En sak är dock säker: gårdagens affärsmodeller håller inte längre. Nya perspektiv krävs.
Sol-, vind-, tidvatten- och geotermisk energi kommer att utgöra en större andel av den globala energimixen. En mer disruptiv förändring ser vi redan idag med batteridrivna elfordon som ersätter gas- och dieseldrivna bilar. Dessutom har vi vätgas, som använder förnybar energi för att utvinna väte från vatten genom elektrolysprocessen.
Läs artikeln "The Energy future has arrived"
Är vätgasekonomin framtiden för energibranschen? Grön vätgas produceras av förnybara resurser som sol och vind. Men hur ser förutsättningarna ut för att möta världens framtida energibehov? Ekonomin för grön vätgas är utmanande idag, främst på grund av att de underliggande kostnaderna och att tillgången på förnybara energikällor varierar kraftigt. PwC har analyserat den gröna globala vätgasmarknaden och identifierat efterfrågan, investeringskostnader per land och lovande export- och importmarknader. Resultaten ger dig som är beslutsfattare och branschledare vägledning om hur den framtida marknaden för grön vätgas kan utvecklas.
Pandemin har accelererat en mängd trender som distansarbete, automatisering och digitalisering. En viktig lärdom från pandemin är att vi inte längre kan anta att det som hände i det förflutna kommer att fortsätta att hända i framtiden.
I rapporten "The Rise of circularity, in energy, utilities and resources" undersöker vi hur energibolagen kan vinna genom att ta itu med dagens utmaningar genom principerna inom cirkulär ekonomi. Att integrera cirkulärt tänkande i strategier ger nya perspektiv och hävstång för effektivitet och värdeskapande.
Kostnaderna och effekterna av kol som energikälla är en växande global utmaning. Stora koldioxidutsläppande företag står nu inför utmaningen att prissätta kol och redogöra för dess påverkan.
Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) var ett banbrytande program när det lanserades 2005, det första i världen som försökte införa en obligatorisk koldioxidmarknad för att minska utsläppen i högintensiva koldioxidutsläppande industrier. Företag som ingår i EU ETS står för 40 procent av utsläppen av växthusgaser i Europa. Europeiska kommissionen vill utvidga handeln med utsläppsrätter till andra sektorer, inklusive vägtransporter och sjöfart.
I studien "Emissions trading systems: The opportunities ahead" kring utsläppshandel har vi undersökt 25 företag som deltar i EU ETS, inom industrier som olja och gas, cement, stål, kemikalier och flyg. Vi ställde frågor om hur utsläppsrätter redovisas. Resultaten visar på olika metoder för redovisningen och ger värdefulla insikter kring handeln med utsläppsrätter. Både undersökningen och resultaten baseras till övervägande del på International Financial Reporting Standards (IFRS).
.jpg.pwcimage.150.100.jpg)
