Cirkulär ekonomi
Från linjärt till cirkulärt – en omställning som redan pågår
Den traditionella ekonomiska modellen följer ett linjärt mönster. Resurser utvinns, produkter tillverkas, nyttjas, slängs och längs hela linjen uppstår avfall. Ett kortsiktigt och ineffektivt ekonomiskt system som fungerar men ger konsekvenser som inte längre accepteras. Geopolitisk instabilitet, klimatförändringar, förändrade teknik- och kundbeteenden, stigande materialkostnader och allt fler regelverk förändrar spelplanen.
Cirkulär ekonomi bygger på en ny affärslogik som ger förutsättningar för mer hållbara konsumtionsbeteenden och ökad resiliens. Det handlar om att designa produkter och tjänster för att bevara materialvärdet, förlänga livslängden på produkter, minimera avfall, regenerera resurskretslopp och skapa mer lokala resursflöden. Tack vare teknisk utveckling och digital beteendeutveckling finns nu en stabil grund för cirkulära affärsmodeller. Dessutom synliggör en mer komplex riskbild behovet av att ställa om och ökar motivationen till förändring.
Varför är det relevant just nu?
Europas linjära ekonomi – med sitt beroende av ändliga resurser och importerat råmaterial – är varken ekologiskt eller geopolitiskt hållbar. Den här insikten driver fram en allt mer ambitiös europeisk lagstiftningsagenda kopplad till cirkulär ekonomi. Genom att lagstifta om resurseffektivitet, produktdesign och transparenta värdekedjor vill man stärka europeisk konkurrenskraft, minska vår strategiska sårbarhet och samtidigt öka omställningen för klimatet. Ambitionen är tydlig: att Europa ska vara en global förebild där industrins förnyelse bygger på cirkulära principer och den ekonomiska tillväxten frikopplas från resursförbrukning.
EU:s politiska ramverk – från vision till lagstiftning
Omställningen till en cirkulär ekonomi drivs av tre övergripande politiska initiativ som tillsammans formar regelverken:
European Green Deal (gröna given) är EU:s övergripande agenda för hållbar tillväxt, med målet att unionen ska bli klimatneutral till 2050. Den gröna given är utgångspunkten för ny lagstiftning som rör resurser, material och produkter.
Circular Economy Action Plan är en viktig byggsten för den gröna given. Handlingsplanen adresserar hela livscykel för en produkt, från design och tillverkning till avfall och återvinning. Hittills har planen bland annat resulterat i följande regelverk: ESPR, PPWR och EU:s batteriförordning.
Clean Industrial Deal tar steget vidare. Det är EU:s strategi för att kombinera klimatomställningen med industrins konkurrenskraft. Cirkulär ekonomi är en av avtalets sex pelare där målet är att EU:s cirkularitetsgrad fördubblas från cirka 12 procent till 24 procent till 2030 (European Commission).
Som en del av Clean Industrial Deal förbereds en ny Circular Economy Act, planerad till 2026, som syftar till att skapa en inre marknad för sekundära råmaterial, öka utbudet av återvunna material och stimulera efterfrågan. Den kommer att bygga vidare på Circular Economy Action Plan.
Regelverken – fler och mer omfattande
ESPR (Ecodesign for Sustainable Product Regulation) – ställer krav på hållbar produktdesign för många produktgrupper, inklusive reparerbarhet, hållbarhet och återvinningsbarhet.
Batteriförordningen – ställer krav på hållbarhet och cirkularitet genom batteriets hela livscykel, inklusive insamling, återvinning och återvunnet innehåll.
Digitala produktpass (DPP) – Är en del av både ESPR och batteriförordningen. Det är en slags digital kopia av fysiska produkter som ska vara spårbar genom hela värdekedjan, från råvara till slutanvändning.
WEEE Directive (Waste Electrical and Electronic Equipment Directive) – reglerar insamling, behandling, återvinning och återställning av elektriskt och elektroniskt avfall. Som en del av den kommande Circular Economy Act, med fokus på högre insamlingsmål, harmoniserade EPR-system och bättre återvinning av kritiska råmaterial, revideras nu det här direktivet (maj 2026).
Right to Repair (rätten att reparera) – direktiv som syftar till att stärka konsumenters rätt till reparation och förlänga produkters livslängd.
PPWR (Packaging and Packaging Waste Regulation) – skärper kraven på förpackningsdesign, återvunnet innehåll och möjlighet till retur.
Critical Raw Materials Act – syftar till att säkra EU:s tillgång till kritiska råmaterial genom ökad utvinning, återvinning, förädling och diversifierade leverantörskedjor.
EUDR (EU Deforestation Regulation) – kräver att företag säkerställer och dokumenterar att produkter som placeras på EU-marknaden inte bidrar till avskogning eller skogsförstöring. Omfattar bland annat soja, palmolja, nötkött, trä, kakao, kaffe och gummi – med krav på spårbarhet och tillbörlig aktsamhet genom hela leverantörskedjan.
CBAM (Carbon Border Adjustement Mechanism) – inför koldioxidtullar som påverkar materialval och leverantörskedjor.
Läs mer om CBAM
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) – kräver detaljerad hållbarhetsrapportering, inklusive hur företag använder resurser och hanterar cirkularitet. ESRS E5 fokuserar specifikt på resursanvändning och cirkulär ekonomi.
Läs mer om CSRD
EU-taxonomin – definierar vilka ekonomiska aktiviteter som räknas som miljömässigt hållbara, med direkta kopplingar till cirkulär ekonomi.
Läs mer om EU-taxonomin
CSDDD – kräver att företag identifierar, förebygger, begränsar och redovisar negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö i den egna verksamheten, dotterbolag och värdekedjan.
Läs mer om CSDDD
Ur de övergripande EU-initiativen har en rad regelverk vuxit fram och dessa regelverk hänger ihop. EPR (Extended Producer Responsibility) är inget regelverk i sig utan ett samlingsbegrepp för producentens ökade ansvar för produktens hela livscykel, från design till avfallshantering och återvinning samt finansieringen av systemet. Att hantera regelverken och initiativen som isolerande projekt är kostsamt och ineffektivt. Att se dem som ett system skapar affärsnytta.
När och för vem?
Hur påverkar respektive regelverk verksamheten och när? Det är strategiskt klokt att förstå hur regelverk inom Circular Economy Action Plan påverkar företagets affär, kunder, leverantörer, marknader samt vad som krävs och när för att vara compliant.
Många företag som påbörjat sin cirkulära resa står nu inför nästa steg: att utveckla datainsamlingen, formulera mål och koppla rapporteringen till verklig styrning och affärsstrategi.
Så kan vi hjälpa dig
Vi arbetar i skärningspunkten mellan analys, regelverk och affärslogik.
Det innebär att vi hjälper er med att:
Utbilda styrelse och ledningsgrupp i vad cirkulär ekonomi och regleringar inom produktansvar innebär för er verksamhet. Vi gör det genom paketerade workshops och analyser.
Kartlägga hur er verksamhet påverkas av EPR-regelverk och stötta er att uppnå efterlevnadskrav som även bidrar med affärskritiska insikter och beslutsunderlag.
Formulera handlingsplaner och nyckeltal som är relevanta för just er och som hänger ihop med företagets affärsstrategi, lönsamhet, era finansiella risker och miljömål.
- Kartlägga materialflöden (inflöde, utflöde och avfall) och identifiera finansiella risker och möjligheter genom leverantörskedjeanalyser och due diligence.
- Översätta cirkulär ekonomi från strategiskt koncept och konkretisera det till policyer, åtgärder, operativa mål och mätetal.
- Utveckla intern styrning och datainsamling för att förbättra kvaliteten samt säkerställa tillförlitliga mätetal och öka träffsäkerheten vid konsolidering av data.
Lyft blicken – framtidens affärsmodell är cirkulär
