Långsiktiga strategier och incitamentsprogram viktiga verktyg i förändringsarbetet
Årets rapport understryker betydelsen av att få in klimatmålen i företagens strategier och i företagsledarnas incitamentsprogram för att uppnå långsiktigt hållbara resultat. Det visar sig nämligen att ju större ett företags åtagande är i form av att minska sina utsläpp av växthusgaser, desto större är sannolikheten att de har utsläppsmål som en naturlig del av sin strategi och sina incitamentsprogram.
I undersökningen delade vi in företagen i fyra kategorier utifrån vilken typ av åtagande de gjort och huruvida det var kopplat till ett vetenskapligt grundat mål – exempelvis en höjning av jordens medeltemperatur på maximalt 1,5 grader – eller till mål som saknar vetenskapliga kriterier.
Resultatet visar att 70 procent av de företag som har ett åtagande om nettonollutsläpp och där åtagandet är kopplat till ett vetenskapligt grundat mål (vi kallar dessa företag kategori 1), har inkluderat utsläppsmålen i sin långsiktiga strategi. Det kan jämföras med 9 procent av företagen som varken har utsläppsmål eller någon koppling till vetenskapliga kriterier (kategori 4). Detta visas i grafen längre ner på sidan.
På samma sätt ser vi att om man inkluderar utsläppsmål i den enskilde företagsledarens incitamentsprogram så ger det en större effekt. 34 procent av företagen i kategori 1 har en koppling mellan incitamentsprogram och klimatmål, medan den andelen är försumbar i kategori 4 (1 procent).
Svag koppling till strategier och incitamentsprogram
Vi frågade de globala företagsledarna i årets undersökning hur de arbetar med icke-finansiella mål med koppling till affärsverksamheten, som bland annat kundnöjdhet, medarbetarengagemang samt automation och digitalisering. Därutöver undersökte vi hur de arbetar med andra icke-finansiella mål som till exempel jämställdhet, etnisk mångfald och utsläpp av växthusgaser.
En viktig iakttagelse i undersökningen är att styrningen oftare är knuten till de traditionella affärsmässiga målen än mot sociala eller miljörelaterade mål. 71 procent av de globala företagsledarna följer till exempel långsiktigt upp kundnöjdhet och 62 procent följer upp medarbetarengagemang.
När vi tittar på sociala och miljörelaterade mål är bilden en helt annan. Endast 38 procent säger att de har inkluderat mål om jämställdhet i sin långsiktiga strategi och 37 procent har långsiktiga mål för utsläpp av växthusgaser.
De svenska resultaten ligger i princip på samma nivå som de globala när det gäller de traditionellt verksamhetskopplade målen. Däremot svarar hela 77 procent av företagsledarna i Sverige att de har jämställdhetsmål i sin strategi och 68 procent att de har mål för utsläpp av växthusgaser.
Samtidigt finns det en klyfta mellan det som ingår i de långsiktiga strategierna och vad man väljer att inkludera i incitamentsprogrammen. Endast 39 procent av de globala respondenterna har sitt incitamentsprogram kopplat till kundnöjdhet, 36 procent till medarbetarengagemang och 23 procent till automation och digitalisering.
Korrelationen mellan sociala och miljörelaterade mål och ekonomiska incitament är ännu svagare. Så lite som 11 procent har sitt incitamentsprogram kopplat till mål om jämnare könsfördelning, 13 procent har en koppling till minskning av växthusgaser och 8 procent till etnisk mångfald. Här ligger de svenska svaren på ungefär samma nivå.
En intressant observation är att globalt säger 6 procent av företagsledarna att de inte följer upp någon av de nämnda parametrarna i sin långsiktiga strategi och hela 35 procent har ingen koppling alls mellan de undersökta målen och sitt personliga incitamentsprogram.
Vi har delat in företagen i fyra kategorier utifrån deras åtagande för att minska utsläpp av koldioxid
Finns mål för att minska utsläppen av växthusgaser med i:
“I en tid då samhällets utmaningar blir fler och alltmer komplexa behöver många organisationer ställa om sin strategi för framtiden. Samhällets förväntningar har aldrig varit större inom områden som klimatpåverkan, social hållbarhet och mångfald. Kombinationen av ett förtroendefullt agerande och förmågan att skapa långsiktigt hållbara resultat kommer att bli avgörande för framgång."
Företag som anser sig ha högt förtroende arbetar mer aktivt med icke-finansiella mål
För att få grepp om hur de globala företagsledarna upplever det egna företagets anseende ställde vi ett antal frågor om hur de såg på sina kunders förtroende för verksamheten. Frågorna berörde bland annat synen på kundernas lojalitet mot företaget och dess produkter samt kundernas benägenhet att rekommendera företagets produkter. Baserat på svaren delade vi in företagsledarna i fyra kategorier baserat på graden av förtroende (1 högst förtroende och 4 lägst).
Det visar sig att de företag som anser sig ha högst förtroende har flest icke-finansiella mål kopplade till verksamheten. 51 procent av företagsledarna i dessa företag har mål om kundnöjdhet som en del i sitt incitamentsprogram. Det kan jämföras med 33 procent i företag med lägst upplevt förtroende.
Vår tolkning är att de företag som anser sig ha högst förtroende hos sina kunder arbetar aktivt med att bygga upp sitt förtroende. Ett sätt att göra det är att visa att företaget arbetar målmedvetet och långsiktigt även med de icke-finansiella målen.
Förtroende och branschtillhörighet påverkar synen på intäkter och utsläppsmål
Som vi berörde tidigare delade vi in företagsledarna i fyra olika kategorier utifrån vilken grad av förtroende de anser sig ha hos sina kunder. Vår studie visar att företag där företagsledarna känner att de har sina kunders förtroende, har en mer positiv syn på framtida intäkter. De har också oftare ett mål om nettonollutsläpp.
Bland de företagsledare som upplever sig ha högst förtroende (kategori 1) säger sju av tio att de är mycket säkra på ökade intäkter under det kommande året och tre av tio uppger att de har ett åtagande för nettonollutsläpp.
Även branschtillhörighet spelar roll för hur aktivt ett företag arbetar med klimatmålen. Inom branscherna kraft och el, och energi har fler företag mål om nettonollutsläpp. Kraft- och elbranschen ligger i topp med 40 procent, följt av energi med 39 procent. I botten ligger företag inom media och underhållning samt hälso- och sjukvård.
Detta bekräftar att branscher med höga utsläpp ofta ligger främst när det gäller att agera för klimatet. Det ger dem en komplicerad roll som en aktör som både bidrar till att skapa problemen, men också hjälper till med lösningarna.
Det japanska konglomeratet Mitsubishi Corporation, som har en omfattande verksamhet inom energisektorn, brottas med dessa utmaningar. Företagets vd, Takehiko Kakiuchi, säger:
– Japan räknar med att täcka ungefär 40 procent av sitt övergripande energibehov med förnybar energi. Naturgas är avgörande för att täcka resterande 60 procent, och även om det är en utmaning att nå samsyn kring mekanismer för klimatkompensation, ser koldioxidneutral LNG (liquefied natural gas) ut som en lovande lösning.
Frågan är vad som i slutänden kan accepteras av andra intressenter samtidigt som det är konkurrenskraftigt när det gäller kostnaden. Kärnkraft, som är det mest ekonomiska alternativet, är riskfylld.
– I Japan är kärnkraften en energikälla som ger ren el, men innovativa sätt att minska oron kring säkerheten är avgörande för att övervinna motståndet hos allmänheten.
