En väl utvecklad modell för ägar- och bolagsstyrning har blivit en grundsten för förtroendet på kapitalmarknaden i olika länder. I Sverige har vi haft en relativt väl utvecklad modell genom bland annat Aktiebolagslagen och för några år sedan kodifierades och stärktes den bolagsstyrningspraxis som hade utvecklats i form av Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). I maj 2008 släpptes den reviderade Koden som nu berör en utvidgad krets cirka 320 bolag - de noterade bolagen på reglerade marknader OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Sedan 2009/2010 har delar av det som reglerades i Koden blivit en del av Aktiebolagslagen (ABL) och Årsredovisningslagen (ÅRL). Det gäller bland annat kraven på revisionsutskott och bolagsstyrningsrapport. Koden har efter det ytterligare uppdaterats för att stämma överens med den nya lagstiftningen. Till detta har staten har via sina ägardirektiv uttryckt att statligt ägda bolag skall tillämpa Koden.
Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning görs utifrån principen ”följ eller förklara”, det vill säga antingen följs Kodens regler eller så förklarar bolaget och motiverar de avvikelser som görs. Ambitionen med Koden är att skapa ett rimligt heltäckande regelverk som kan förmedla en samlad bild av god svensk bolagsstyrning, men måste ses tillsammans med kraven i ÅRL respektive ABL.
Koden innehåller bland annat regler avseende bolagsstämma, valberedningar, styrelsens uppgifter, storlek, sammansättning, arbetsformer och styrelseordförandens roll, samt information om bolagsstyrning. Enligt Koden framgår bland annat att styrelsen ansvarar för att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och efterlevnad av lagar och regler.
Sedan Kodens tillkomst 2005 har PwC årligen, via en jury, utsett bästa bolagsstyrningsrapport. Ta del av resultaten här med exempel på hur god rapportering ser ut:
Bästa bolagsstyrningsrapportering 2010