Dessa förändringar syftar främst till att förtydliga och klargöra befintliga regler, vilket i sin tur ska underlätta tillämpningen och minska komplexiteten för företagen. Detta har också medfört nya och justerade regler, samt borttagandet av en del redundanta bestämmelser. En tidigare artikel om vilka företag som får tillämpa vilket regelverk återfinns här: De uppdaterade K2 och K3 Årsredovisning har äntligen antagits
Ändringar i K2-regelverket
BFN har genomgripande granskat och justerat regelverkets innehåll för att bättre anpassa det till verkliga företagssituationer. En av de huvudsakliga förändringarna rör hur förenklingsreglerna i K2 korrelerar med väsentlighetsprincipen i Årsredovisningslagen (ÅRL). Det har införts en presumtion som tydliggör att förenklingsreglerna kan tillämpas utan strid med väsentlighetsprincipen, med vissa undantag där företag själva måste göra en bedömning.
Sådana bedömningar avser förenklingsreglerna för periodisering i punkterna 2.4, 2.4A samt 7.9 (det vill säga att företag inte behöver periodisera inkomster, utgifter och förskott understigande 7 000 kronor – en annan ändring är också att dessa punkter tidigare hade en tillämpning för belopp under 5 000 kronor – , samt vissa återkommande utgifter). För dessa förenklingsregler behöver företaget göra en bedömning enskilt och tillsammans. Även förenklingsregeln avseende förbättringsutgifter på annans fastighet i 10.28 träffas av en begränsning i tillämpningen.
Nya regler innefattar hur tilläggsköpeskilling vid förvärv och försäljning av inkråm och andelar redovisas, samt nya regler för prisjustering av hyra och leasing. Exempel på ändrade regler inkluderar höjningen av gränsbeloppet för periodisering (5 000 kronor blev 7 000 kronor, se även ovan) och val mellan två metoder för hur rättelse av fel ska redovisas. En ytterligare viktig ändring är punkterna 11.12, 15.5 samt 19.5 som handlar om redovisning av aktieägartillskott. Ändringen avser att utfästelsen måste ha lämnats senast på balansdagen för att redovisning ska kunna ske vid denna tidpunkt. En avsättning för särskild löneskatt på pensionsåtaganden ska i vissa fall ske utifrån tillgångens verkliga värde (se punkten 16.17).
Uppställningsformerna för resultat- och balansräkningen har också genomgått förändringar. Exempelvis har poster i resultaträkningen och balansräkningen preciserats och omstrukturerats för att bättre avspegla ekonomiska realiteter, t ex har det förtydligats vad som ska redovisas i resultaträkningsposten Råvaror och förnödenheter (se punkt 4.4).
Ändringar i K3-regelverket
K3-regelverket har också reviderats med syftet att eliminera tvetydigheter. En av de viktigaste förändringarna är klargörandet kring vilka företag som är skyldiga att tillämpa K3, samt preciserandet av redovisning av tilläggsköpeskilling genom att dessa regler har skrivits om för att mer stämma överens med IFRS. Utöver detta har även ett förtydligande skett avseende när en ändrad bedömning leder till att en eventualtillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen.
Förändringar har också gjorts för att förenkla rättandet av tidigare felaktigheter i räkenskaperna, genom att uttryckligen tillåta mindre företag att räkna om den ingående balansen istället för omräkning av jämförelsetalen.
Speciellt intressant är införandet av ett nytt kapitel 38, som riktar sig mot bostadsrättsföreningar, vilka kommer behöva tillämpa K3 från och med räkenskapsåret som inleds efter 31 december 2025. Nya regler som specifikt rör dessa föreningar har integrerats, och tidigare regler från andra kapitel och regelverk har flyttats hit.
Tillämpning och övergång
Både K2- och K3-ändringarna träder i kraft för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025. För nystartade företag vars räkenskapsår startar efter den 30 juni 2025 och som har ett förlängt räkenskapsår som avslutas den 31 december 2026 eller senare, ska ändringarna redan tillämpas från det första räkenskapsåret. Någon annan förtida tillämpning är inte möjlig.
För företag som tillämpar K2 och där förändringar som innebär nya värderingsmetoder, gäller dessa endast för nya transaktioner och poster som omvärderas vid varje balansdag. För företag som tillämpar K2 ska posterna i resultat- och balansräkningarna för det närmast föregående räkenskapsåret inte räknas om. Enligt årsredovisningslagen ska företaget i ett sådant fall lämna en upplysning om den bristande jämförbarheten.
Sammanfattning
De senaste ändringarna i K2 och K3 återspeglar BFNs pågående ansträngningar att förenkla och effektivisera redovisningsstandarderna för de svenska företagen. Genom att integrera mer precision och riktlinjer hoppas man att dessa förändringar kommer att leda till ökad klarhet och därigenom bättre efterlevnad och tillämpning av regelverken i praktiken. Det är viktigt att företag noggrant granskar dessa nya bestämmelser för att säkerställa korrekt tillämpning och uppfyllande av redovisningskraven, detta särskilt med tanke på att en tillämpningen av K2 begränsas för mindre företag.
PwC återkommer under hösten med mer information, seminarium, verktyg, årsredovisningsexempel och seminarium.
