Förslag till nya skatteregler för investeringsfonder

2010-02-04

Fondskatteutredningen har nu kommit med sitt förslag till nya skatteregler för investeringsfonder. I enlighet med sitt uppdrag föreslår utredningen att investeringsfonder inte ska beskattas för någon inkomst. Den schablonbeskattning som i dag sker i fonden flyttas helt över till andelsägarna. Förslaget synes stärka svenska fonders konkurrenskraft på den internationella marknaden.

Översynen av skattereglerna för investeringsfonder var enligt uppdraget motiverad dels av det nya UCITS IV-direktivet som ska möjliggöra gränsöverskridande sammanläggningar av fonder, dels av det faktum att det svenska fondsparandet i allt större utsträckning sker i utlandsbaserade fonder. Det har också konstaterats att Sverigebaserade fonder i det nuvarande systemet, med beskattning i fonden men med möjlighet till övervältring av skatten till delägarna genom utdelning, har svårt att på utländska marknader konkurrera med utlandsbaserade fonder.

Utredningens förslag innebär i korthet följande:

• Investeringsfonder (svenska och utländska) frikallas från skattskyldighet för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.
• Andelsägaren ska i sin deklaration som inkomst av kapital ta upp en schabloninkomst på ett kapitalunderlag som motsvarar 0,4 % av värdet av hans andelar vid ingången av kalenderåret före taxeringsåret ökat med värdet vid förvärvstidpunkten av andelar som förvärvats under beskattningsåret.
• Schabloninkomst ska tas upp för andelar i både svenska och utländska investeringsfonder och oavsett fondens placeringsinriktning.
• Utdelning och kapitalvinst beskattas också fortsättningsvis på andelsägarnivå.
• Utdelning till investeringsfonder som är hemmahörande i EES-området undantas från kupongskatt.

Kommentarer

Tekniskt sett innebär utredningens förslag betydande förenklingar för de svenska fondförvaltarna. Man kommer inte längre att behöva använda avdraget för lämnad utdelning för att eliminera skattepliktig inkomst i fonden (inklusive den nuvarande schabloninkomsten) utan kan låta fondens inkomst ackumuleras.

Svenska andelsägare kommer att på ett mer påtagligt sätt än nu få betala skatt på sitt andelsinnehav, eftersom skatten på schabloninkomsten tas ut direkt hos andelsägaren. Skatten blir för fysiska personer 30 % av 0,4 % av andelsvärdet vid värderingstidpunkten, dvs. 1,2 promille av andelsvärdet, eller 120 kr per 100 000 kr i fondvärde. För juridiska personer blir skatten 1,052 promille, till följd av att bolagsskatten är 26,3 %.

Det brukliga i dag är att en svensk investeringsfond lämnar utdelning med det belopp som erfordras för att eliminera fondens egen beskattningsbara inkomst, drar av 30 % skatt (om erforderligt) och återinvesterar nettoutdelningen. Det är ett system som principiellt är likvärdigt med det föreslagna (schablonskatten drabbar andelsägaren). Skillnaden är att schablonskatten nu tekniskt sett ingår skatten på utdelningen medan den i det nya systemet kommer att vara separat och därför tydlig. Det är dock en uppenbar fördel att fonden genom att ackumulera löpande inkomst kan få en annan värdeutveckling än i dagens system.

Kommersiellt borde förslaget kunna gynna särskilt fonder som investerar i andra tillgångar än aktier och andra delägarrätter, eftersom dessa har varit tvungna att dela ut all inkomst till ägarna för att undvika kedjebeskattning. Även fonder som investerar i delägarrätter har varit tvungna att lämna utdelning, men har kunnat ackumulera kapitalvinster utan kedjebeskattning.

I de fall då ägarna har varit utländska har den av svenska inkomstskatteskäl motiverade utdelningen genererat en svensk kupongskatt. Nu kan fonden i stället ackumulera sin inkomst och betala ut sitt överskott vid inlösen av andelar. Inlösen av andelar medför inte skattskyldighet till kupongskatt. Utländska investerare som har avstått från att gå in i svenska fonder till följd av kupongskatten bör kunna tänka om, liksom de svenska fondförvaltare som av detta skäl har etablerat fonder i bl.a. Luxemburg.