Hållbarhetsrapportering – nya gränsvärden föreslås gälla redan 2026

Man och kvinna står vid skrivbord på modernt kontor och diskuterar CSRD.
  • 2026-04-21

Utredningen som ansvarar för att införliva ändringarna i CRSD i svensk rätt har nu publicerat ett delbetänkande, SOU 2026:27. Delbetänkandet beskriver förslag på hur ändringsdirektivet till CSRD ska genomföras i svensk lagstiftning och vilka regler som ska gälla för den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen framöver. Förslagen är nu ute på remiss till och med den 21 augusti 2026. Därefter väntas regeringen ta ställning till utredningens förslag och föra dem vidare i lagstiftningsprocessen.

Förslagen ligger i linje med den överenskommelse som nåtts på EU‑nivå och innebär i huvudsak förenklingar samt att betydligt färre företag omfattas av rapporteringskraven. Några svenska särregler föreslås inte, utan regleringen genomförs på EU:s miniminivå.

En central förändring är att storlekskriterierna uppdateras. Endast företag som under de två senaste räkenskapsåren både haft fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning som överstiger 4,9 miljarder kronor omfattas av CSRD. Dessa kriterier ersätter helt dagens regler och den tidigare planerade vågindelningen.

För så kallade våg 1‑bolag föreslås en förenkling som innebär att de nya kriterierna kan tillämpas redan från räkenskapsår som börjar 1 januari 2026. Företag som inte uppfyller de nya gränsvärdena behöver då inte längre upprätta någon lagstadgad hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2026. För övriga företag börjar de nya gränsvärdena och tillämpningsreglerna gälla 1 januari 2027.

En effekt av de nya föreslagna gränsvärdena och reglerna är att SME-bolag faller ut ur scope. De företag som klassificeras som små och icke-komplexa institut samt captivebolag i ÅRKL (Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag) respektive ÅRFL (Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag) torde också falla bort från scopet. Därför stryks tidigare regel om att de kan upprätta en förenklad rapport. Faller ett sådant företag in inom de nya trösklarna måste det upprätta en fullständig hållbarhetsrapport.

Gränserna för hållbarhetsrapportering för tredjelandsföretag höjs till att dotterbolaget eller filialen i Sverige ska ha haft en omsättning över 2,2 miljarder det senaste räkenskapsåret och tredjelandskoncerner omsatt över 4,9 miljarder inom EES de två senaste räkenskapsåren. Tidpunkten för rapportering är oförändrat år 2028.

Samtidigt föreslås att övergångsregler kopplade till tidigare NFRD‑baserad rapportering tas bort, vilket innebär att inga företag kommer att behöva tillämpa den äldre lagstiftningen från och med räkenskapsåret 2026. 

Delbetänkandet innehåller även utökade undantag. Bland annat föreslås att även dotterbolag med överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad ska kunna hänvisa till en koncernrapport i stället för att upprätta en egen hållbarhetsrapport. Ett nytt undantag införs också mot att konsolidera dotterbolag i hållbarhetsrapporten när de förvärvas eller avyttras under räkenskapsåret, när datainsamling inte alltid är praktiskt genomförbar, även om moderbolaget fortsatt ska rapportera om väsentliga händelser. Moderbolag som är så kallade finansiella holdingföretag ska inte behöva upprätta en konsoliderad hållbarhetsrapport. 

Vidare införs ett lagstadgat skydd för små och medelstora företag i värdekedjan. Företag med färre än 1 000 anställda ska endast behöva lämna information i enlighet med de frivilliga EU‑standarder som väntas antas under 2026, rapporterande företag kan inte begära att erhålla information från företag i sin värdekedja under denna storleksnivå. Dessutom flyttas startpunkten för den treåriga övergångsregeln för rapportering av värdekedjeinformation fram och börjar gälla i och med 2026 rapporteringen för våg 1 företagen och för övriga företag från och med räkenskapsåret 2027. 

Utredningen föreslår även ett stärkt skydd för känslig information i hållbarhetsrapporten, bland annat införs undantag för företagshemligheter. 

Hållbarhetsrapporter ska granskas av auktoriserade revisorer eller revisionsbolag med särskild behörighet. Utredningen klargör att utbildningskrav bör införlivas i revisorslagen. Revisorsinspektionen ska dessutom enklare kunna godkänna revisorer eller revisionsföretag från tredjeland för granskning i Sverige från räkenskapsår 2025 till 2030.

Nästa steg

Förslagen är nu ute på remiss till och med den 21 augusti 2026. Därefter väntas regeringen ta ställning till utredningens förslag och föra dem vidare i lagstiftningsprocessen. De nya reglerna föreslås i huvudsak börja tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2027 eller senare, men för våg 1 företag redan första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 2025.

Emelie Söderlund

Emelie Söderlund

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Sanna Efraimsson

Sanna Efraimsson

Redovisningsspecialist, hållbarhet, PwC Sverige

Följ oss i sociala medier