Finansinspektionen publicerade den 2 juli ett förslag till ändrade kapitaltäckningsregler. I remissen föreslår FI bl a ändrade krav på det kapital som institutet får räkna in i kapitalbasen, hur stora exponeringar ska bestämmas och den information som ska lämnas till FI och marknaden.
Vidare föreslår FI vissa tekniska ändringar om t.ex. leasing, kreditderivat och exponeringar i fonder. FI föreslår dock inte ändringar i reglerna om värdepapperisering nu utan hänvisar till ett separat förslag som kommer efter sommaren.
EU:s regler för kapitalkrav antogs i juni 2006 baserat på Basel 2-avtalet från G10-mötet, de s.k. kapitaltäckningsdirektiven. Dessa kallas även CRD (Capital Requirement Directives), och omfattar direktiv 2006/48/EG (kreditinstitutsdirektivet) samt direktiv 2006/49/EG (kapitalkravsdirektivet). Det nu gällande svenska kapitaltäckningsregelverket baseras på dessa direktiv.
Det främsta målet med EU-kommissionens (kommissionen) ändringar under de senaste åren är att säkerställa kapitaltäckningsdirektivens effektivitet. Dessutom är ändringarna ett resultat av den översyn som har gjorts av reglerna om stora exponeringar, behovet av att fastställa principer och regler som inte tidigare har formaliserats på EU-nivå såsom primärkapitaltillskott samt att kommissionen har identifierat inkonsekvenser i kapitaltäckningsdirektiven.
Kommissionens arbete har bl.a. resulterat i följande antagna nya direktiv:
FI föreslår nu ändringar i följande föreskrifter och allmänna råd:
Förutom ändringarna i kapitaltäckningsdirektiven har FI tagit hänsyn till de riktlinjer som CEBS har tagit fram. Riktlinjerna innehåller såväl generell vägledning som detaljerade regler.
Övriga ändringar i direktiven som inte omfattas av förslaget den 2 juli omhändertas dels genom lagändringar dels genom ett förslag till nya föreskrifter om hantering av likviditetsrisker, som FI skickade på remiss den 24 juni 2010, se separat artikel i FS matters . Ändringar i kapitaltäckningslagen, införandelagen och förordningen har ännu inte offentliggjorts av Finansdepartementet. När detta görs kan FI behöva modifiera sitt förslag.
PricewaterhouseCoopers fokuserar i detta nyhetsbrev på de delar i förslaget som avser kapitalbas, stora exponeringar och rapportering.
Kapitalbas
Vad gäller kapitalbasen föreslår FI bl.a. att gränsvärdena för hur stor del av det primära kapitalet som får utgöras av primärkapitaltillskott ändras från högst 30 procent till högst 50 procent. Primärkapitaltillskotten delas in i tre kategorier med olika krav, vilka får ingå i det primära kapitalet med 15, 35 respektive 50 procent, dock sammanlagt högst 50 procent. Vidare föreslår FI att villkoren för att kvalificera som primärkapitaltillskott skärps samt en ny möjlighet att få inräkna tidsbundna primärkapitaltillskott med en ursprunglig löptid om minst 30 år i det primära kapitalet.
Förslaget innehåller övergångsbestämmelser som innebär att de primärkapitaltillskott som ett institut har fått tillstånd att räkna in i det primära kapitalet före den 31 december 2010, får räknas in i det primära kapitalet under en övergångsperiod på 30 år.
FI föreslår att avdrag från det primära kapitalet ska göras om institutet har varit med och finansierat köp av instrument som ingår i dess kapitalbas och har information om detta.
FI föreslår krav på att årsvinst måste vara verifierad av revisorn för att få räknas in i kapitalbasen som primärt kapital i likhet med hur det idag hanteras under löpande verksamhetsår i kvartalsrapporter.
Stora exponeringar
En hel del förändringar föreslås om vilka exponeringar som ska undantas vid bestämmande av stora exponeringar. Den förändring som kan ha störst påverkan är förslaget om att ta bort undantaget som finns avseende exponeringar mot andra institut.
Vidare föreslår FI att exponeringar mot institut i DKK, NOK eller SEK, som förfaller på följande bankdag och som inte ingår i dessa instituts kapitalbas, ska undantas.
Vid bestämmande av den sammanlagda exponeringen mot en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning föreslår FI att de tillgångar som är underliggande andra tillgångar (såsom i en fond eller i en värdepapperisering) ska identifieras och sammanräknas med andra exponeringar mot den kunden.
För att öka institutens flexibilitet föreslås nu gällande undantag avseende garantier och säkerheter omformas till ett mer generellt regelverk.
Rapportering
FI föreslår nya krav på rapportering av kapitaltäckning och stora exponeringar. De nya kraven innebär att ytterligare information ska rapporteras men också att fler institut och finansiella företagsgrupper omfattas av rapporteringsskyldighet.
Kommande reglering
Europaparlamentet och Europeiska rådet förväntas under 2010 anta ytterligare ett ändringsdirektiv som brukar kallas CRD III. Förslaget innebär bl.a. höjda kapitalkrav för poster i handelslagret som beräknas med en value-at-risk metod, hårdare regler avseende återvärdepapperiseringar, nya villkor för ersättningssystem och förlängda övergångsregler vid övergång till en IRK metod. FI kommer att remittera förslag avseende detta direktiv separat under hösten. Enligt kommissionens nuvarande förslag kommer dessa ändringar att träda i kraft den 1 januari 2011.
Vidare pågår ett arbete såväl på europeisk nivå (CRD IV) som i Baselkommittén (Basel 3) och som bl.a. kommer att ställa krav på ytterligare stärkt kvalitet på kapitalbasen, ökade krav på likviditetsreserv, olika kontracykliska buffertar och krav på en lägsta nivå på kapital i förhållande till balansomslutningen vilken mäts genom en icke-riskvägd kapitalkvot (leverage ratio). Baselkommitténs ändringar förväntas att införas i EU-direktiv och träda i kraft tidigast under 2012.
Ovanstående ändringar innebär att de föreskrifter som nu föreslås av FI kan komma att ändras inom en snar framtid.
Länk till Finansinspektionens förslag:
http://www.fi.se/Templates/Page____12758.aspx