Nya föreskrifter om rapportering av likviditetsrisk

2010-02-20

Finansinspektionen släppte den 18 januari ett förslag till nya föreskrifter om rapportering av likviditetsrisk. Förslaget är ytterligare ett steg i den åtstramning som pågått efter finanskrisen, då just tillgången på likviditet blev ett problem. Konsekvensen av förslaget blir att det ställs högre krav på omfattningen av rapporteringen samt att frekvensen ökar. Förslaget är ute på remiss till slutet av februari och väntas träda i kraft den 1 juli 2011.

Ett av de dominerande problemen under finanskrisen var just svårigheten att få tillgång till marknadsupplåning och likviditet. Räddningsinsatser från centralbanker var framför allt riktade för att tillföra likviditet och öka förtroendet mellan aktörer. Sedan dess har lagstiftare och tillsynsmyndigheter, inte minst inom Baselkommittén, arbetat fram ett antal förslag för att stärka aktörernas förmåga att motstå liknande likviditetspåfrestningar. Baselkommittén har släppt sitt ramverk, Basel III, som bland annat innehåller två nya likviditetsmått, varav ett som Finansinspektionen vill börja bevaka redan nu.

Genom den nya rapporteringsföreskriften ställs det högre krav på kreditinstitut och värdepappersbolag som har en balansomslutning som överstiger 5 miljarder kronor. Dagens föreskrift om rapportering av likviditetsrisk (FFFS 2007:3) berör samma institut och ersätts när den nya föreskriften träder i kraft. De berörda instituten kommer både att behöva öka omfattningen av vad som rapporteras samt frekvensen av rapportering. Exempelvis kommer rapportering att behöva göras månadsvis och vara inlämnad inom 15 dagar, jämfört med gällande kvartalsvisa rapportering som inlämnas inom samma tidsram som kapitaltäckningsrapporten.

Instituten förväntas rapportera storlek och sammansättning av sin likviditetsreserv, i enlighet med hur den definieras i hanteringsföreskriften. Detaljer kring sammansättningen ska inkludera information om olika valutor, belåningsbarhet samt eventuell pantsättning. Instituten ska lämna prognoser över framtida kassaflöden som förväntas uppstå vid en avveckling av balansräkningen. Prognosen ska visa dagliga flöden upp till ett år och både inkludera kontrakterade samt modellerade kassaflöden, vilka kräver att antaganden görs.

Förslaget innehåller även ett av de nya likviditetsmåtten, som Baselkommittén har arbetat fram, Liquidity Coverage Ratio som mäter institutens betalningsberedskap i ett stressat scenario under 30 dagar. Måttet konstrueras genom att instituten rapporterar detaljer om tillgångar, kassainflöden och kassautflöden som viktas enligt det stressade scenariot. Anmärkningsvärt är att Finansinspektionen går före resten av Europa och inför Baselkommitténs förslag på LCR redan nu, däremot utan något krav på lägsta nivå. Måttet beräknas införas i resten av Europa tidigast den 1 januari 2012 tillsammans med det andra måttet Net Stable Funding Ratio som tar sikte på en längre tidshorisont.

Utöver detta behöver även instituten rapportera värdepappersförfall, beroende av stora långivare och känsliga lånemarknader samt säkerställda obligationer. Konsekvenserna av förslaget blir både att högre krav ställs på IT-system och kompetens inom instituten. Genom att Finansinspektionen går före övriga Europa och inför delar av Baselkommitténs förslag innebär det även att framtida justeringar kan behöva göras av föreskriften samtidigt som Finansinspektionen framhäver att den befintliga rapporteringsföreskriften inte varit tillräcklig och genom att den ändras så finns det anledning att blicka framåt.

Länk till Finansinspektionen:
http://www.fi.se/Regler/FIs-forfattningar/Forslag-nya-FFFS/Listan/Forslag-till-nya-foreskrifter-om-rapportering-av-likviditetsrisk/