Nya regler avseende kapitaltäckning och stora exponeringar

2010-12-14

Finansinspektionen (FI) publicerade den 9 december 2010 sina nya bestämmelser i föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar. Genom detta genomför FI delar av de ändringar som gjorts i form av EU-direktiv. Ändringarna reglerar och ställer bland annat högre krav på vad som får räknas in som primärt kapital samt tar bort och ersätter undantag vid bestämmande av stora exponeringar. Samtidigt som detta har Finansdepartementet (FD) lämnat en remisspromemoria innehållande förslag till hur direktiven skall införlivas i svensk lag.

Inom EU har det bedrivits ett arbete efter och under finanskrisen som har syftat till en skärpning av de aktiviteter som anses ha varit bidragande till krisen. Därtill syftar ändringarna till att förebygga att kriser uppstår inom andra delar av finanssektorn samt att förbättra förutsättningarna för gränsöverskridande tillsynssamarbete och tillsyn. Arbetet har mynnat ut i ändringar i de direktiv som styr de regler som institut behöver efterleva. Förändringarna går under namnen CRD II och CRD III.

De förändringar som berör kapitalbasen leder till nya gränsvärden för hur stor del av det primära kapitalet som får utgöras av primärkapitaltillskott. En ökning sker från dagens gränsvärde på 30 procent till 50 procent samtidigt som villkoren skärps på vad som får räknas som primärkapitaltillskott. FI delar in primärkapitaltillskotten i tre kategorier beroende på hur väl de uppfyller kraven, Generellt krävs det att tillskotten är flexibla och ränteutbetalningar kan ställas in, att tillskotten är förlustabsorberande genom efterställdhet, och att tillskotten är varaktiga genom att vara eviga (eller minst 30 år), och inte innehålla incitament för återköp.

Vid bestämmande av stora exponeringar medför ändringarna att dagens undantag för exponeringar mot institut tas bort och ersätts av ett annat undantag. Det nya undantaget möjliggör att ha exponeringar mot institut som överstiger 25 procent av kapitalbasen om exponeringen högst uppgår till 150 miljoner euro, dock inte högre än 100 procent av kapitalbasen. Undantag får även göras för exponeringar mot institut inom EES som förfaller påföljande bankdag och är i danska, norska eller svenska kronor. Det ställs även högre krav på garantier samt att säkerställda obligationer får undantas i större utsträckning.

Föreskrifterna ställer även krav på vilken information som behöver offentliggöras gällande primärkapitaltillskott och likviditetsrisk. Information behöver lämnas om hur summan av eventuella primärtillskott är fördelade inom de olika kategorierna samt hur stor del som ingår i kapitalbasen. För varje enskilt primärtillskott ska även information lämnas om när det kan tas i anspråk och enligt vilken metod. För likviditetsrisk skall både kvalitativ och kvantitativ information offentliggöras så marknadens aktörer kan bedöma företagens förmåga att hantera likviditetsrisker.

Genom den promemoria som Finansdepartementet släppt, som var ute på remiss till 17 december, förslås hur ändringarna i CRD II och CRD III skall införlivas i svensk lagstiftning. En ny lag är en förutsättning för att FI ska kunna ge ut ytterligare föreskrifter för de återstående ändringar inom direktiven. Det direktiv som benmäns CRD III som kommer tas av Europaparlamentet och Europeiska rådet under slutet av 2010 kommer innehålla ytterligare förändringar för institut. Främst sker förändringar rörande ökat kapitalkrav för handelslager som beräknas med en intern metod (value-at-risk), striktare regler för återvärdepapperisiering, nya villkor för ersättningssystem och förlängda övergångsregler vid övergång till en intern riskklassificeringsmetod (IRK-metod).

Effekterna av finanskrisen har även drivit på ytterligare förändringar på såväl europeisk nivå som i Baselkommittén, som brukar benämnas Basel 3. Förändringarna kommer leda till krav på stärkt kvalitet på kapitalbasen, ökade krav på likviditetsreserv, olika kontracykliska buffertar och krav på en lägsta nivå på kapital i förhållande till balansomslutningen som mäts genom en icke-riskvägd kapitalkvot (leverage ratio). Ändringar i Baselkommitténs regelverk kommer att införas i EU-direktiv och förväntas träda i kraft tidigast under 2012.

Länk till Finansinspektionen: http://www.fi.se/Regler/Kapitaltackning/Listan/Andringar-i-FIs-regler-om-kapitaltackning-och-stora-exponeringar/

Länk till Finansdepartementets promemoria: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/155069