Kooperation
Spännande vägval för kooperationen
När kooperationens framtid diskuteras är frågorna många - hur kan lönsamhet och medlemsnytta förenas och hur säkras rekryteringen av nya medlemmar? Samtidigt skapar de nya sociala nätverken spännande möjligheter för värderingsstyrda verksamheter – nätverk som gör att engagemanget kan hitta nya vägar.
Vägval var temat när PwC bjöd in till seminarium, där kooperationens betydelse för ekonomisk och social utveckling diskuterades. Ett sextiotal deltagare från olika kooperativa företag slöt upp för att prata om medlems- och entreprenörskap, affärsstrategier, framgångsfaktorer och mycket annat. Lars Wennberg är ansvarig för PwC:s satsning på kooperativ sektor och stod som värd för seminariet.
– Idag har vi chans att prata om framtiden för det kooperativa företaget och de vägval som väntar – både i Sverige och globalt. Det kan gälla kommersiella frågor, till exempel om företagens vinster är mål eller medel men också synen på medlemmarnas engagemang, sa han.
Ny typ av inflytande genom sociala nätverk
Lars Wennberg lyfte fram generationsgapet som är större än någonsin och blir en utmaning för de kooperativa företagen. De här företagen behöver öka det interna engagemanget, vara närvarande i dialogen och även rekrytera nya medlemmar för att säkra sin utveckling.
– Här kan den nya tidens sociala forum och nätverk göra skillnad och stärka de kooperativa företagens relationer till medlemmar och andra nyckelgrupper, underströk Lars Wennberg. För unga människor är nätet en självklarhet, där det är enkelt att göra sin röst hörd och vara med och styra – även om man inte kommer på de traditionella medlemsmötena.
– På nätet jämför man priser, kvalitet och tar del av andra omdömen. Det ger en ny typ av makt, som påminner om det inflytande som konsumenterna strävade efter när kooperationen föddes. Ta därför chansen och utnyttja nätet – både i det stora och lilla, sa Lars Wennberg.
Unik organisation
Moderator Ulrika Beck-Friis presenterade dagens första föredrag, där det kooperativa strategiarbetet var i centrum. Det handlade om ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan i Stockholm och bakom projektet står Stefan Einarsson. Han har tittat närmare på en modell, som förklarar hur roller och intressen förenas och ger det kooperativa företaget en särprägel, t ex genom att det idébundna och affärsmässiga ska samsas.
– En grundbult är att det är samma medlemmar som äger och nyttjar kooperationen, vilket gör att de får en dubbel relation till sin organisation, sa han.
De skiftande rollerna som medlemmarna har skapar en mix av stabilitet och kreativitet samt av stora och små förändringar, som balanseras mot varandra.
En sammanhållande kraft i organisationen är det delade värderingssystemet, men det är också en resurs som det gäller att använda på rätt sätt.
– Kooperationen har en unik fördel. Om man får med medlemmarna i förändringsprocesser så ger det en enorm drivkraft, sa Stefan Einarsson. Samtidigt finns det en stor utmaning i att klarlägga hur kärnan i det gemensamma värderingssystemet egentligen ser ut så det kan utnyttjas på rätt sätt.
Nordisk kooperation
Marcus Borgström har lång erfarenhet från den finska kooperationen och stod för de samnordiska perspektiven. Han presenterade några av de marknadsförändringar, som påverkat kooperativa företagen och deras medlemmar, bland annat avregleringar och strukturomvandlingar, som präglat den svenska och finska livsmedelskooperationen.
– Framgångsfaktorerna för dagens handelsföretag i kooperationen handlar om kedjestyrning, logistik, gemensam upphandling och gemensamma varumärken, sa han. Företagen har blivit alltmer marknadsorienterade och strävan efter avkastning kan då utmana medlemsnyttan.
För att klara den framtida konkurrens pekade han på några områden som företagen måste bli bättre på att lyfta fram.
– Betona medlemsnyttan och den kooperativa egenarten tydligare, till exempel genom att ta fram lösningar som känns prisvärda för medlemmarna. Glöm heller inte att uppmärksamma medlemmarnas rötter, till exempel det som förknippas med närbutiken, närproducerat, hög service med mera.
Att styra entreprenörer
Anna-Karin Stenberg, är CFO i Praktikertjänst som är Sveriges största företag inom privat hälso- och sjukvård. Och inom Praktikertjänst arbetar man hårt på att få företagets alla entreprenörer att gå åt samma håll.
– Utmaningarna kanske inte är större än i andra företag, men i alla fall annorlunda, sa hon. Vi ägs av 2 150 praktiker som i mångt och mycket styr sig själva. En nyckelfråga är hur vi hanterar den enskilda praktikerns behov kontra behoven i det stora företaget.
– För att styra och utveckla verksamheten jobbar vi med förankring och dialog, fortsatte hon. Vi reser mycket för att träffar praktiker och lägger kraft på att lyssna och kommunicera.
En annan stark utgångspunkt är värdegrunden i företaget, där nyckelorden är nytänkande, entreprenörsanda, omtanke, engagemang, förtroende och kvalitet.
Årets kooperativ
Combine arkitekter bytte nyligen företagsform och blev på köpet utsedda till årets kooperativ.
– Vi vill utveckla vårt kreativa kapital och arbetade redan tidigare utan hierarkier i företaget. Då blev det naturligt att byta företagsform till kooperativ, sa Eveliina Hafvenstein Säteri från Combine.
– Organisationen förändras ständigt och de som är mest intresserade av en viss fråga driver den extra aktivt, inflikade hennes kollega Magnus Schön Vi påminner om en ensemble, där man tar olika roller beroende på situationen – ibland som solist ibland mer i bakgrunden.
– Uppfattas ni inte som flummiga när vi satsat på ett kooperativ, frågade en åhörare?
– Nej, det har aldrig varit någon stor fråga och den tycks i alla fall inte ha skrämt bort några kunder, sa Magnus.
– Kooperativ finns i nästan alla branscher och är den associationsform som ökar snabbast i Sverige, klargjorde en annan åhörare. Idag omsätter de 22 största ekonomiska föreningarna 200 miljarder kronor. Det är dags att göra upp med fördomarna och sluta se detta som flum!
Många medlemsdimensioner
Torbjörn Einarsson stod för dagens andra inspel från forskningsfronten. Även han är knuten till Handelshögskolan och har specialgranskat medlemskapets dimensioner i kooperationen.
– Kooperativet är en komplex och flerdimensionell ägarform som är bredare än aktieägandet, påminde han. Samtidigt bör man se medlemskapet som en relation mellan individ och organisation och denna relation skapas och omformuleras över tiden.
Till det flerdimensionella hör att man kan se en personlig nytta med sitt medlemskap, till exempel ekonomisk nytta eller ett intresse av att delta i styrningen av verksamheten. Andra personer är kanske engagerade av ideologiska skäl och ytterligare någon för att det utvecklar de sociala relationerna eller är en trevlig fritidssysselsättning. Genom att alla dessa skäl finns med samtidigt i bilden kompliceras styrningen av kooperativa organisationer.
– Finns det risker om medlemsstocken föråldras och kanske inte är lika engagerad längre? frågade Ulrika Beck-Friis.
– Jo, en risk är då att ledningen får mera makt. Det gör kanske att man väljer att utveckla specifika saker som inte ligger i linje med medlemmarnas intresse.
Behov av föryngring
Frågan om hur man föryngrar kom också upp – stämmer det inte att 80-talisterna är mer engagerade än 60- och 70-talisterna och därmed kanske skräddarsydda för kooperationen?
– Jo, de unga vill gärna ställa upp med få sitter trots allt i styrelserna i dag, konstaterade Torbjörn Einarsson.
– Det där känner vi igen, instämde en av åhörarna. Våra valberedare rekryterar bara i sina egna nätverk. Där finns inga 80-talister och därför hamnar de unga heller inte i våra styrelser.
Kooperativ panel
Seminariedagen avslutade med en paneldiskussion med LRFs ordförande Helena Jonsson, Frank Fiskers som är koncernchef KF, Anders Lago, ordförande i HSB samt Arlas ordförande Åke Hantoft.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna i era respektive företag, frågade Ulrika Beck-Friis.
– Att skapa framtidstro för våra medlemmar som är Sveriges bönder. Vi ska visa att livsmedelsproduktion är en framtidsbransch. Dessutom gäller det att tro på det vi gör och inte bara lyfta fram plånboksfrågan, sa Helena Jonsson.
– Arla går mot att bli ett stort internationellt kooperativ efter senaste fusionen. Att förverkliga denna ambition är en av våra främsta framtidsfrågor, betonade Åke Hantoft.
– För oss är ekonomin klart viktigast, sa Frank Fiskers. Konsumentkooperationen måste bli lönsam – detta genom att satsa på bra och säker mat, fina butiker och prisvärda erbjudanden.
– HSB ska bli bättre på medlemsnytta, öka bostadsbyggandet och bli en stark bostadspolitisk aktör, poängterade Anders Lago.
Lönsamhet eller värderingar?
Riskerar inte lönsamhetskraven att krocka med värderingarna, frågade Ulrika Beck-Friis.
– HSB ska vara ett kooperativt företag där medlemsnyttan går hand i hand med att tjäna pengar. Och det är kärnvärdena som skillnaden, annars kan vi lika gärna lägga av.
– Vi är den kommersiella maskinen i KF. Därför måste vi tjäna pengar så att ägarna kan göra allt det övriga en kooperativ organisation vill förknippas med, poängterade Frank Fiskers.
– Ibland uppfattas de svenska kooperativa företagen som kommersiella "multisar". Då glömmer man att vi egentligen består av många små aktörer. Det måste vi bättre på att kommunicera, avrundade LRF:s Helena Jonsson.
Broschyr
