Ny rapport från PwC Sverige belyser möjligheterna med blandfinansiering

Storskaliga investeringar i en grön- och social omställning kräver att kapitalmarknaden mobiliseras på ett helt nytt sätt. Hit hör att möjliggöra för den idéburna sektorn att utveckla samhällsinfrastruktur som skolor och överkomliga bostäder. Samtidigt skapas nya möjligheter för bankerna, våra institutionella investerare, impactinvesterare och filantroper.

I en ny rapport från PwC Sverige, “Blandfinansiering: Nya finansieringsmöjligheter för stora idéburna sociala projekt i Europa och Sverige”, lyfter vi fram möjligheten att mobilisera kapital till social utveckling genom blandfinansiering. Det är en investeringsmetodik för att kanalisera kapital till verksamheter som hittills varit utestängda från den vanliga lånemarknaden. Blandfinansiering samlar kapital från filantroper och statligt subventionerat kapital till affärsbanker, institutionella placerare, riskkapitalfonder och privatpersoner.

kollegor läser om blandfinansiering

Vad är blandfinansiering?

Blandfinansiering (blended finance) är en metod för att strukturera kapital från olika finansieringskällor, som kommer från aktörer med olika riskprofiler, avkastningsförväntningar och placeringshorisonter. Blandfinansiering är alltså en investeringsmetod, inte en investeringsmodell.

  1. Aktörerna ställer olika krav på avkastning men de har den gemensamma utgångspunkten att investeringen ska kunna uppvisa ekonomisk bärighet på sikt.

  2. Aktörerna är öppna för att samarbeta med varandra, vilket är speciellt värdefullt på det sociala området där kapital ges till initiativ som samlar intressenter från offentlig sektor, idéburen sektor och näringslivet.

  3. Aktörerna vill se en mätbar samhällsnytta som gärna är systemförändrande. Därför behövs en effektrapport - så kallad impact report - som tydliggör den stora berättelsen och vilken samhällsnytta aktiviteterna i byggnaden bidrar till.

Stödja finansiering till den gröna omställningen

Blandfinansiering kan användas för att överbrygga ett finansieringsgap i marknaden där exempelvis en aktör i låginkomstländer inte får bankfinansiering för att göra en större infrastrukturinvestering för att nå de gröna eller sociala hållbarhetsmålen. I Sverige används det för att stödja finansiering till den gröna omställningen. Men det kan också öppna upp för en aktör i civilsamhället att få finansiering där organisationsformen annars anses vara för riskfylld att låna ut pengar till. Kapitalet kompenserar då för att investeringar med social effekt ofta tar både längre tid för att uppnå positivt kassaflöde och i stort sett aldrig kan skapa en avkastning som ligger långt över marknadens avkastningskrav. Det rör sig om ett klassiskt marknadsmisslyckande, när en aktör inte får lån trots att det går att visa att investeringen i sig har ekonomisk bärkraft, även om det tar längre tid innan det blir möjligt att betala räntor och amorteringar.

Speciellt värdefulla är de aktörer – som vi kallar "katalysatorerna" – som erbjuder startfinansiering, räntefria lån eller garantier. Det ger trygghet för investerare som har högre krav på säkerhet, som banker som erbjuder lån på affärsmässiga grunder. Som sponsor kan det vara en internationell organisation, en utvecklingsbank, en välgörenhetsstiftelse, impactinvestare eller förmögen privatperson.  Blandfinansiering där olika investerarrationaliteter blandas kan därför vara systemförändrande i stor skala. Framgången för det katalytiska kapitalet mäts som hävstången på hur mycket kapital som bidraget mobiliserar.

Några engagerade nordiska aktörer

Något svenskt exempel på blandfinansiering till idéburen infrastruktur finns inte. Samtidigt har flera idéburna aktörer i Stockholmsområdet börjat mobilisera sig, som Ersta Diakoni (sjukhus), Stockholms Stadsmission (socialt kooperativt hyreshus) och KFUM (basketarena). Initiativen skulle kunna skalas upp, om det fanns en svensk marknad för blandfinansiering.

Privata investeringar i den svenska sociala omställningen kantas fortsatt av institutionella hinder. I rapporten har vi ändå hittat några exempel på engagerade nordiska aktörer som Ikea Foundation, norska Ferd, Ikare, Sida, och institutionella investerare som Alecta, Afa och Skandia. Bland svenska impact investerare möter vi samtidigt en nyfikenhet kring blandfinansiering, även om kunskapen fortfarande ofta är låg. Med rapporten hoppas vi därför bidra till ett bredare samtal som kan öppna upp för civilsamhällesaktörer att kunna ta en växande roll i lösningen av våra komplexa sociala utmaningar.

Kontakta oss

Fredrik Lindblad

Fredrik Lindblad

Strategy & Innovation, PwC Sverige

Tel 0709-29 33 18

Sophie Nachemson-Ekwall

Sophie Nachemson-Ekwall

Rådgivare social hållbarhet, PwC Sverige

Tel 0728-80 93 77

Följ oss i sociala medier