Även om framtiden ser ljus ut när det gäller den egna verksamheten och världsekonomins utveckling, så växer oron bland företagsledarna när det gäller hoten mot tillväxt. Förra året var regelverksfrågor det som gav mest huvudbry, vilket sågs som mycket oroande av 36 procent av de medverkande. I årets undersökning är det fyra hotbilder som är mycket oroande bland minst 38 procent av respondenterna.
52 procent lyfter fram pandemin och andra hälsorisker som den största anledningen till oro, vilket ger en väntad topplacering på hotlistan. På en andraplats hamnar de växande cyberhoten som anges av 47 procent – en ökning med hela 14 procentenheter sedan 2020. Noterbart här är att i Nordamerika och delar av Europa är cyberhoten till och med den största källan till oro.
När det gäller synen på cyberhoten så rankas de tydligt lägre i Sverige där 29 procent anger att de är mycket oroade över utvecklingen inom området. Sverige hamnar därmed även under det nordiska snittet på 38 procent och där 47 procent av de danska och 43 procent av de finska företaglsedarna ger samma svar. Dessutom är graden av investeringar i cybersäkerhet lägre i Sverige. 72 procent av de globala svaren anger ökade satsningar inom området under de kommande tre åren. Motsvarande siffra bland svenska företagsledarna är 56 procent.
Samtidigt som utmaningarna ökar så finns det även orosmoln som verkar skingras i årets undersökning. Till exempel är det betydligt färre av företagsledarna som ser handelskonflikter som ett stort hot mot den egna tillväxten. Här är nedgången elva procentenheter sedan förra årets undersökning.
Värt att lyfta fram är även hur pass mindre bekymrade de svenska företagsledarna är generellt i förhållande till sina globala kollegor. Till exempel är endast var fjärde svensk respondent mycket oroad över att pandemin hotar tillväxten, vilket då kan jämföras med drygt hälften av det globala snittet. Skillnaden när det gäller cyberhot har vi tidigare nämnt. Faktum är att svenska bolag är mindre oroade över hinder för tillväxt inom samtliga 31 undersökta områden.
"Teknikutvecklingen måste mötas med rätt säkerhetsåtgärder. Den explosionsartade utvecklingen av molntjänster och tredjepartsrisker är tydliga exempel på områden där det krävs större fokus på cybersäkerhet. Tittar vi på näringslivet så måste många bolag bli bättre på att se cybersäkerhet som en del av den övergripande riskhanteringen i lednings- och styrelsearbetet. Tyvärr är det fortfarande så att få informationssäkerhetschefer rapporterar direkt till vd eller styrelse."
Ett av de områden som klättrar rejält bland utmaningarna är osäkerheten inom skatteområdet. Här finns en oro för vad som komma skall när det gäller skattehöjningar för att beta av de gigantiska skuldberg som byggts upp över världen under hanteringen av pandemin.
Så många som 60 procent av företagsledarna svarar att de tror att hanteringen av de växande nationella skulderna kommer att leda till att det egna företaget drabbas av skattehöjningar. I vissa länder är oron för skattehöjningar särskilt hög, som i USA (81 procent) och Storbritannien (69 procent). Noterbart här är att endast 35 procent ger samma svar i Sverige. Sannolikt är det här en risk som företagen ännu inte närmat sig tillräcklig mycket här på hemmaplan.
Samtidigt som företagsledarna i Sverige är avvaktande så kan vi se hur deras globala kollegor förbereder sig för en stor framtida skattepåverkan på verksamheten. Den förväntade förändringen av skattesituationen gör att så många som 65 procent av företagen tror sig behöva göra omtag när det gäller kostnadsstrukturen. Närmare hälften svarar att de kommer att behöva skifta medarbetarstrategier.
Skillnaden globalt/USA/Sverige när det gäller synen på skattehöjningar till följd av ökad skuldsättning
"Runt om i världen finns nu omfattande skuldnivåer som behöver hanteras. Dessutom brottas många länder med andra utmaningar som kräver resurser, till exempel inom klimatområdet. Skattesystemen kan bidra till att lösa samhällsviktiga utmaningar, men det gäller då att de är förutsägbara, långsiktiga och baseras på internationellt samarbete. Dessutom behöver skattesystemen vara enkla att förhålla sig till. I vår undersökning "Skattebarometern 2020" är bilden dessvärre motsatt, där allt fler svenska företag uppger att de lägger mer tid på skattehantering."