.jpg.pwcimage.150.100.jpg)
Näringsliv och samhälle – att ta ansvar för framtiden
Vilka är de viktigaste frågorna som de politiska beslutsfattarna ska ta ansvar för och vilket stöd ska näringslivet ge? Enligt företagsledarna är kompetensfrågan på arbetsmarknaden en huvudfråga för både politiker och näringsliv. I samstämmig topp hamnar nämligen förmågan att skapa en kompetent, utbildad och anpassningsbar arbetskraft – 52 procent ser ett politikeransvar här och 61 procent ser ett ansvar från näringslivshåll.
På politikernas bord följer sedan ansvar för fysisk och digital infrastruktur (50 procent) och ett effektivt skattesystem (44 procent). När det gäller eget ansvar inom näringslivet så hamnar hälsa och välmående bland arbetskraft som nummer två på ansvarslistan med 46 procent svarande och därefter ansvar för en fysisk och digital infrastruktur (39 procent).
Klimatansvar hänger i luften
Vem ska då ta ansvar för klimatutmaningen? Den frågan är ännu mer relevant efter företagsledarnas svar i årets undersökning. När det gäller klimat och miljöområdet så menar nämligen endast 34 procent av respondenterna att det i huvudsak är ett politikeransvar, samtidigt som det egna ansvaret från näringslivshåll är på exakt samma låga nivå (34 procent).
Ytterligare ett område som hamnar i ansvarsmässigt kläm är ett diversifierat och inkluderande arbetsliv som 36 procent ser som prioriterat för näringslivet och endast 13 procent anser vara ett fokusområde för poltiska beslutsfattare.
Att utjämna inkomstskillnader är ett tredje område där ansvarsfrågan hänger löst och där endast 17 procent ser frågan som politiskt inriktad och så få som 13 procent kopplad till ett näringslivsansvar.
Rätt verktyg för att bygga morgondagens samhälle
Vikten av transparens är tydlig i årets undersökning och när det kommer till frågor om att mäta och rapportera olika aktiviteter finns mer att göra inom företagen. Bland annat säger företagsledarna att den egna verksamheten kan bli bättre på att mäta de egna insatserna inom innovation (55 procent), affärsstrategier (43 procent) och klimatpåverkan (39 procent). De svenska företagsledarna är än mer självkritiska när det gäller att mäta just klimatpåverkan. Här säger nämligen så många som 54 procent att de borde göra bättre insatser på att mäta företagets påverkan.
När det gäller rapportering finns samma tre områden i topp, men med störst förbättringspotential när det gäller klimatpåverkan (43 procent), följt av innovation (38 procent) och affärsstrategier (33 procent).
Net Zero Economy Index
Även om det finns ljuspunkter när det gäller många länders agerande inom klimatområdet så är vägen fortfarande lång till koldioxidneutralitet. Nuvarande förändringsnivå måste ökas dramatiskt för att nå Parisavtalets mål om begränsad temperaturhöjning. I PwC:s globala Net Zero Economy Index mäts förändringar av energirelaterade koldioxidutsläpp och sätts i relation till BNP-utveckling.
Den ekonomiska och klimatmässiga balansakten
Parallellt med pandemins framfart har vi kunnat se tydliga tecken på att klimatet har påverkats i positiv riktning på grund av ändrade beteenden. Fortsätter den omställningen som har varit så gynnsam för miljön med färre resor och transporter, eller riskerar klimatspåret att tappas när fokus hamnar på att ta tillbaka förlorade intäkter?
I årets undersökning har företagsledarna frågats ut om politiska beslutsfattares förmåga att kombinera kortsiktig ekonomisk återhämtning med långsiktiga klimatmål. Tittar vi på det globala snittet så tror knappt hälften av respondenterna att ett sådant kombinerat scenario är möjligt. Skillnaderna är dock stora mellan olika länder.
Mest optimistiska till en sådan utveckling är företagsledarna i Kina där 79 procent tror på politikernas förmåga att balansera ekonomisk och klimatmässig utveckling. Svenska företagsledare tillhör också optimisterna där 63 procent tror att politikerna lyckas med konststycket att förena ekonomi och klimat. Däremot är skepticismen mer utbredd i andra delar av världen, som i USA (40 procent) samt inom Central- och Östeuropa där snittet är så lågt som 31 procent.
"Vi är övertygade om att det behövs omfattande och direkta åtgärder för att genomföra en snabbare omställning till grön infrastruktur och teknik. Att återvända till läget innan pandemin är inte vägen framåt. Det krävs fler och rätt investeringar och det är nödvändigt med regleringar som stöd för skiftet. Samtidigt innebär förändringarna nya spännande utvecklingsmöjligheter för produkter och tjänster."
