Flera förändringar i regeringens nya förslag för implementering av CSRD i svensk lag

Bakgrund:

Regeringen har omarbetat förslaget för implementeringen av CSRD i svensk lagstiftning. Lagrådsremissen som publicerades den 15 februari innehåller flera förändringar jämfört med Statens offentliga utredning (SOU 2023:35) som lades fram i somras

Vilka är de största förändringarna?

  • Tidsplan för implementering: Regeringen föreslår att skjuta upp implementeringen av CSRD för stora företag och koncerner av allmänt intresse med över 500 anställda. Dessa ska tillämpa de nya reglerna första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. Det betyder att dessa (förutom de som har ett brutet räkenskapsår som börjar efter utgången av juni) behöver rapportera enligt CSRD först räkenskapsår 2025 istället för räkenskapsår 2024. Övriga infasningsregler är desamma som tidigare, det vill säga de företag som enligt lagförslaget i SOU:n skulle tillämpa de nya reglerna från och med räkenskapsår 2025 kommer fortsatt att göra det.

  • Monetära värden i miljoner kronor fastställda för storlekskriterier: EU har tidigare fattat beslut om justerade gränsvärden på grund av inflation och för att reducera rapporteringsbördan. I lagrådsremissen har monetära värden i MSEK definierats för vad som är stort företag eller koncern samt medelstora och små företag eller koncern, se tabell nedan:
  Anställda Omsättning Balansomslutning
Stor Fler än 250 Över 550 MSEK Över 280 MSEK
Medelstor Färre än 250 Under 550 MSEK Under 280 MSEK
Små Fler än 10 Över 10 MSEK Över 5 MSEK

Samma av tre kriterier behöver vara uppfyllda de två senaste räkenskapsåren.

  • Undantag för vissa bolagsformer: Vissa förändringar och klargöranden har också gjorts gällande vilka bolagsformer som träffas av CSRD. Enligt förslaget undantas kommanditbolag och tjänstepensionsföretag från rapporteringskravet. Det förtydligas även att specialfonder, AIF och värdepappersfonder inte ska omfattas, men att investmentföretag och fondförvaltare kommer att behöva rapportera enligt CSRD. (På samma sätt som föreslogs i SOU:n, beror omfattningen av CSRD också på ett företags/koncerns storlek. De speciella infasningsreglerna ska också tillämpas.)

  • Utökad omfattning för vissa typer av finansiella företag: Regeringen föreslår att alla kreditinstitut och försäkringsföretag, som är små, medelstora eller stora företag ska omfattas av CSRD-rapporteringskravet, oavsett om de har noterade värdepapper eller inte på reglerad marknad. Detta innebär att omfattningen av kreditinstitut och försäkringsföretag som omfattas av CSRD-rapportering utökas till att även inkludera alla små och medelstora företag som inte är noterade. I detta avseende går förslaget längre än vad som krävs enligt direktivet (CSRD). Enligt regeringens förslag ska alla små och medelstora kreditinstitut och försäkringsföretag omfattas av rapportering från och med räkenskapsåret 2026, med möjlighet att skjuta upp rapporteringen under de första två räkenskapsåren (det vill säga fram till 2028).
  • Förtydligande kring nettoomsättning för försäkringsföretag: CSRD anger att kriteriet för nettoomsättning, som används vid beräkning av om bolag är stora, medelstora eller små, behöver anpassas för kreditinstitut och försäkringsföretag för att bättre spegla den verksamhet som dessa bolag bedriver. För försäkringsföretag har det nu förtydligats i Lagrådsremissen att nettoomsättning ska förstås som Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) i enlighet med definitionen i bilaga 2 till Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. För försäkringsföretag med försäkringsbaserade sparprodukter innebär detta att sparpremier som betalas inom ramen för sådana försäkringsavtal inte ska ingå i Premieinkomst (och således inte i beräkningen av nettoomsättning) i de fall bolaget väljer, av redovisningsskäl, att separera sparkomponenten i sådana avtal från försäkringskomponenten (och redovisa sådana sparkomponenter som finansiella skulder.)

Vad händer härnäst?

Det är viktigt att ha i åtanke att lagrådsremissen är ett förslag och inte slutgiltig lagstiftning. Lagrådet kommer att gå igenom och ta ställning till om förslaget är förenligt med andra lagar och regelverk, inklusive EU-rätt. Detta kommer att vara ett viktigt steg i genomförandet av lagförslaget eftersom Lagrådsremissen inte är i enlighet med tidslinjen för implementeringen av CSRD, gällande stora företag och koncerner av allmänt intresse med över 500 anställda, jämfört med vad som presenteras i EU-direktivet. Efter att Lagrådet har lämnat kommentarer kommer regeringen att fortsätta utforma lagförslaget för att slutligen lägga fram en proposition som ska röstas igenom i riksdagen. Om en majoritet röstar för propositionen kommer lagändringen avseende de nya rapporteringskraven att träda i kraft 1 juli 2024.

Det är även viktigt att notera att EU Taxonomin inte påverkas av denna Lagrådsremiss. Ett listat bolag som träffas av EU:s Taxonomiförordning kommer fortsatt att rapportera i linje med denna förordning för 2024.

Mer information

Länk till Lagrådsremissen:  https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/2024/02/LRR-Nya-regler-om-hallbarhetsrapportering-fran-tryck-m-bilagor.pdf

Länk till “SOU”: https://www.regeringen.se/contentassets/abb381d5c0774d2e9229367cdb4f38bb/nya-regler-for-hallbarhetsredovisning-sou-202335.pdf

Länk till den svenska lagstiftningsprocessen: https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/lagstiftningsprocessen/

luftballonger i solnedgång

Kontakta oss

Mikael Scheja

Mikael Scheja

Ek dr, redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 30 38

Följ oss i sociala medier