Glädjande nog visar dock data en förbättring bland storbolagen när det gäller internationella skatter. 61 procent av de större företagen menar nu att de har en bra förberedelse för internationella skatteregler, vilket kan jämföras med 48 procent förra året.
– Det är positivt att se att storbolagen blir bättre på att förbereda sig för globala skatteregler som lägstanivå för bolagsskatt och digital beskattning, säger Ulrika Lundh Eriksson som är skatterådgivare på PwC.
Resultaten visar samtidigt på en fortsatt ökad administrativ skattebörda. 35 procent av företagen anser att de behöver lägga mer tid på skattehantering idag i förhållande till för fem år sedan, och endast tre procent menar att tidsåtgången för skatter har minskat. Utvecklingen märks tydligast bland storbolagen, där hela 48 procent menar att skattehanteringen tar mer tid i anspråk nu än för fem år sedan.
Sänkta arbetsgivaravgifter fortsatt högst upp på önskelistan
Undersökningen har även tittat närmare på vilka skatter som anses mest viktiga att ändra. Arbetsgivaravgifterna dominerar fortsatt företagens önskelista, även om andelen sjunkit till 45 procent (från 50 procent förra året). På andra plats hamnar inkomstskatt för privatpersoner som anges av 23 procent, vilket också är en minskning från förra året. Däremot är det nu fler som lyfter fram en sänkt bolagsskatt (14 procent), vilket motsvarar en ökning med fyra procentenheter.
Energiskatterna påverkar många företags utveckling
Även om energiprisernas utveckling varit osäker, så visar undersökningen tydligt hur energiskatterna påverkar företagens planering.
– Närmare hälften av företagen menar att energiskatterna har en stor påverkan på hur verksamheten kan utvecklas. Bland de större bolagen är det hela 53 procent som ger samma svar, säger Oscar Warglo, skatterådgivare på PwC.
Högre betyg för regeringens skattepolitik
Synen på regeringens skattepolitik fortsätter att vara övervägande positiv. I år uppger 74 procent av storbolagen att skattepolitiken är ganska eller mycket bra, vilket är i nivå med förra året. Bland de mindre och medelstora bolagen är nöjdheten 65 procent. När undersökningen genomfördes, innan regeringsskiftet 2022, var det endast 42 procent av de mindre och medelstora bolagen som var nöjda.
Intresset för en skattereform vänder uppåt
Efter två år med minskat stöd för en skattereform ökar nu stödet till 52 procent, jämfört med 49 procent förra året. Det här ger en signal till våra politiska partier inför valåret 2026.
Fler vill införa en beredskapsskatt
Stödet för en beredskapsskatt fortsätter att öka. I år ställer sig 35 procent bakom en beredskapsskatt för att stärka svensk försvars- och krisberedskap, vilket kan jämföras med 30 procent förra året och 26 procent för två år sedan.
Bristande förberedelse för tullar
Ett nytt område som undersökningen belyser är företagens beredskap för tullförändringar. Här visar resultaten att många företag känner oro men samtidigt är otillräckligt förberedda. Ungefär 4 av 10 företag uppger att de är dåligt förberedda för att hantera de tullförändringar som väntas.
AI-användning inom skatteområdet i sin linda
Trots att AI och automatisering förändrar grundförutsättningarna inom många områden, finns det fortfarande mycket att göra för att effektivisera skattehanteringen. Knappt var tionde respondent menar att de har börjat använda AI för att effektivisera skattehanteringen.
Tjänstepension blir viktigare konkurrensfaktor
Med en ökad medellivslängd förväntas pensionsfrågan bli en allt viktigare konkurrensfaktor vid rekryteringar. I år är det 15 procent som tänker öka den procentuella andel som avsätts till tjänstepension under de kommande tre åren. Framförallt har fler storbolag börjat planera för en höjning - andelen har fördubblats från fem procent förra året till 10 procent i år.
Om Skattebarometern 2025
Undersökningen fokuserar på svenska bolags åsikter om skatter. 300 bolag har medverkat, fördelat på 90 större bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap eller med en omsättning på minst en miljard kronor, samt 210 mindre och medelstora bolag med en omsättning på 50-500 miljoner kronor. Intervjuerna ägde rum via telefon och genomfördes av undersökningsföretaget Norstat under våren 2025.
Ulrika Lundh Eriksson