Vägen till en hållbar vård 2030

2023-06-19

Endast var sjätte anställd inom sjukvården har en aktuell utbildning i krishändelser, och många känner sig otrygga med situationen. Det här visar en ny rapport som har tagits fram av PwC, tillsammans med AbbVie och CompuGroup Medical. Resultaten visar också att många svenskar räknar med att vården kommer att bli sämre fram till år 2030.

Oro i omvärlden, accelererande global uppvärmning, ökad vårdtyngd och ett osäkert ekonomiskt läge är komplexa utmaningar, även för vården. Vårdens insatser för ökad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är viktiga såväl för planeten i stort som för att nu och i framtiden kunna erbjuda en god, jämlik och tillgänglig vård trots förändrade förutsättningar.

Revisions- och rådgivningsföretaget PwC släpper nu i samarbete med biopharmaföretaget AbbVie och e-hälsoaktören CompuGroup Medical (CGM) rapporten "Vägen till en hållbar vård 2030". Den nya rapporten är baserad på två enkätundersökningar, den ena med sjuksköterskor och läkare, den andra med allmänheten, samt djupintervjuer med specialister.

"Det är tydligt att det krävs mer arbete med säkerhet och beredskap inom vården, inte minst med tanke på det oroande omvärldsläget och erfarenheter från pandemin."

Jon Arwidson, branschansvarig hälso-och sjukvård, PwC Sverige

Ladda ner Vägen till en hållbar vård 2030

Fyll i dina uppgifter och få en länk till rapporten.

Bristande krisberedskap inom vården

Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att alla som arbetar inom vården får utbildning och möjlighet till övning i krisberedskap, detta för att snabbt kunna ställa om vid en krishändelse. Den här bilden stämmer dock inte med verkligheten, där endast 16 procent av vårdpersonalen i undersökningen uppger att de har genomgått en krisutbildning under de senaste 18 månaderna. Av dem som genomgått en krisutbildning svarar var tredje person att de trots detta inte känner sig trygga med att hantera en framtida kris.

– Det är tydligt att det krävs mer arbete med säkerhet och beredskap inom vården, inte minst med tanke på det oroande omvärldsläget och erfarenheter från pandemin. Det är heller inte bara personalen som känner sig osäkra på hur de ska agera vid en kris. Vår undersökning visar också att endast en av fem svenskar känner sig helt trygga med att vården kan möta deras vårdbehov i en krissituation, säger Jon Arwidson, branschansvarig för hälso- och sjukvård på PwC Sverige.

"Endast en av fem svenskar känner sig helt trygga med att vården kan möta deras vårdbehov i en krissituation."

Jon Arwidson, branschansvarig hälso-och sjukvård, PwC Sverige

Vårdkvaliteten väntas sjunka till år 2030

Undersökningen har även tittat närmare på vårdens framtid. Bland svenska folket tror 34 procent att vården kommer att vara av sämre kvalitet år 2030 än idag, vilket kan jämföras med 21 procent som tror att kvaliteten kommer att vara bättre. Även bland vårdens medarbetare är det fler som tror på en negativ utveckling även om skillnaderna är mindre, 35 procent spår en sämre vård och 30 procent tror på en förbättring.

Kompetensförsörjningen är den svenska vårdens största framtidsutmaning.

Regionerna saknar budgetposter för kompetenshöjning

Vid de djupintervjuer som genomförts med vårdspecialister, är samtliga överens om att kompetensförsörjningen är den svenska vårdens största framtidsutmaning.

Samtliga regioner har politiskt beslutade dokument om kompetensförsörjning för vårdpersonal. Samtidigt är det bara knappt en fjärdedel av dem som har en specifik budgetpost för detta.

– Men att enbart utbilda och anställa räcker inte för att lösa vårdens resursbrist. Vi behöver även förändrade arbetssätt och använda nya digitala lösningar. Det kan också handla om att låta patienterna genomföra delar av sin egen vård samt administrativa uppgifter, menar Cecilia Fornstedt, branschexpert hälso- och sjukvård, PwC Sverige, och huvudförfattare till rapporten.

"Att enbart utbilda och anställa räcker inte för att lösa vårdens resursbrist. Vi behöver även förändrade arbetssätt och använda nya digitala lösningar."

Cecilia Fornstedt, branschexpert hälso- och sjukvård, PwC Sverige

Brist på vårdpersonal tydligast i norr och väst

Resultaten visar också att 43 procent av vårdtagarna märker av personalbrist när de har kontakt med vården. Här finns det samtidigt tydliga skillnader mellan olika delar av Sverige.

I de nordligaste delarna är det 59 procent som uppger att de märker av bristen på vårdpersonal, och i Västsverige är det 50 procent som ger samma svar. I Småland däremot är det bara 27 procent som har upplevt brist på personal vid vårdkontakter.

Om rapporten

Rapporten baseras på två undersökningar, där den ena har bevarats av totalt 436 sjuksköterskor och läkare. I den andra undersökningen medverkar 1 024 svenskar i åldrarna 18-79 via Kantar/Sifos webbpanel. Båda undersökningarna genomfördes i slutet av mars 2023. Som ett komplement har även intervjuer ägt rum med tolv specialister på svensk vård.

Läs mer om PwC:s tjänster inom hälso- och sjukvård

Rapporten presenteras och diskuteras i Almedalen, onsdag 28 juni 10.30: En hållbar omställning mot framtiden – står vården inför en omöjlig ekvation? Välkommen att delta, fysiskt eller digitalt!