Detta innebär förslaget Omnibus från EU-kommissionen

Den 26 februari 2025 publicerade EU-kommissionen flera så kallade Omnibus-förslag som syftar till att förenkla arbetet med hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD, CSDDD, EU-taxonomin.

Man föreslår även förändringar i CBAM. Med dessa förenklingar förväntas de administrativa kostnaderna minska, vilket i sin tur ska underlätta för företag inom EU och stärka EU:s konkurrenskraft.

Förslagen till förändringar är komplexa och omfattar flera befintliga regelverk. Här kan du ta del av en sammanfattning med de viktigaste ändringsförslagen i CSRD avseende uppskjutet ikraftträdande och förändringar i omfattning och innehåll. Det är av vikt att ett företag analyserar om det tillhör våg 1, 2 eller 3 för att förstå på vilket sätt förslaget om uppskjutet ikraftträdande, omfattning och innehåll kan komma att påverka företagets framtida hållbarhetsrapportering.

European Commission publishes ‘Omnibus’ proposals
Läs artikeln

PwC:s Mikael Scheja och Isabelle Hammarström presenterar Omnibusförslaget

Omnibus och CSRD

Förändringar i omfattningen för hållbarhetsredovisning (innehållsförslaget)

Antalet företag som omfattas av obligatoriska krav på hållbarhetsredovisning skulle minska med cirka 80 %
Rapporteringskraven skulle endast gälla stora* företag med fler än 1 000 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret
Stora företag med färre än 1 000 anställda och börsnoterade små och medelstora företag (SME) kommer inte att behöva rapportera enligt CSRD
Detta reviderade tröskelvärde skulle göra CSRD mer likriktat med CSDDD
EU-taxonomirapportering kommer endast att krävas för stora företag, med mer än 1 000 anställda och en omsättning på mer än 450 MEUR

- Frivillig EU-taxonomirapportering för att hävda förenlighet är möjlig om företaget har fler än 1 000 anställda men under 450 MEUR i omsättning

*Samma kriterier för “stor” som idag: samma 2 av 3 kriterier för två på varandra fastställda räkenskapsår med 50 MEUR omsättning, 25 MEUR balansomslutning och 250 anställda i genomsnitt. (I Sverige: 550 MSEK, 280 MSEK). Fortsatt gäller att kriterierna tillämpas på både enskilt bolag och/eller koncern. Dotterbolagsundantaget att hänvisa till moderbolagets konsoliderade rapport kvarstår som tidigare.

Uppskjuten tillämpning av hållbarhetsredovisning (specifikt förslag att skjuta upp ikraftträdandet)

Våg 2-företag, det vill säga stora företag/koncerner (som enligt nuvarande CSRD är tänkta att rapportera för räkenskapsåret 2025), kommer endast att rapportera för första gången för räkenskapsåret 2027
Våg 3-företag, noterade SME, små och icke komplexa kreditinstitut och captivebolag (som enligt nuvarande CSRD är tänkta att rapportera för FY 2026, med opt-out-möjlighet att skjuta upp till FY 2028) kommer endast att rapportera för första gången 2028

Ändringarna av tidpunkterna görs för att säkerställa att företag i ursprungliga våg 2 och 3 inte behöver rapportera när de är under tröskeln på 1 000 anställda. Det ger också tid för kommissionen att arbeta med och utfärda nya delegerade akter för de föreslagna ändringarna av nuvarande ESRS och en ESRS-standard för frivillig rapportering.

Angående så kallade våg 1-företag, det vill säga stora företag/koncerner av allmänt intresse och med över 500 anställda, så finns det inget förslag om uppskjutet ikraftträdande. Men den föreslagna omfattningsändringen med 1 000 anställda skulle kunna sätta företag med 500-1 000 anställda utanför omfattningen (scope). Om och när detta händer beror på antagandet av nytt direktiv inom EU och införlivandet i nationell lagstiftning i Sverige. Det är osannolikt att detta händer för rapporteringsperioden för räkenskapsåret 2025.

Vilka av våg 2- och 3-företagen i punktlistan ovan som i framtiden måste rapportera för räkenskapsåret 2027 respektive 2028, ifall ikraftträdandet blir uppskjutet, beror på resultatet av antagandet av förändringarna omfattningsförslaget och införlivandet av det i svensk lokal lagstiftning.

Omnibus och EU-taxonomin

Förändringar i omfattning och innehåll i EU-taxonomin

Stora företag med över 1000 anställda och en omsättning över 450 MEUR måste fortsatt rapportera i enlighet med EU-taxonomin.

Opt in: Ett "opt-in"-system införs för stora företag med över 1 000 anställda men utan intäkter som överstiger 450 miljoner EUR. Dessa företag behöver bara rapportera enligt taxonomin om de säger sig ha gröna eller delvis gröna aktiviteter. För dessa företag kommer en något förenklad rapporteringsskyldighet att gälla.Detta kommer att minska antalet företag som är skyldiga att rapportera sin taxonomiförenlighet (alignment)
Väsentlighet: Förslaget introducerar en väsentlighetsprincip i taxonomin. För icke-finansiella företag innebär det att de kan utelämna rapportering om aktiviteter som tillsammans utgör mindre än 10 % av nämnaren i de tre KPI:erna. Dessutom kan företag välja att inte rapportera OpEx för aktiviteter som tillsammans utgör mindre än 25 % av de totala intäkterna. En väsentlighetsprincip föreslås även för finansiella företag, beroende på typ av finansiellt institut. Till exempel kan kreditinstitut utelämna att rapportera tillämplighet ("eligibility") och förenlighet ("alignment") för tillgångar som tillsammans utgör mindre än 10 % av nämnaren i sin “Green Asset Ratio” (GAR). Liknande väsentlighetsprinciper införs för andra typer av finansiella institut.
Förenklingar i mallar: Förenklingar i rapporteringsmallar införs för både icke-finansiella och finansiella företag, och särskilt för kreditinstitut leder förslaget till en betydande minskning av antalet obligatoriska datapunkter.
Tekniska kriterier: Förslaget innebär en förenkling av tillämpningen av "Do no Significant Harm" (DNSH) -kriterierna i bilaga C för förebyggande och kontroll av föroreningar relaterade till kemikalier, detta som ett första steg i att revidera och förenkla alla sådana DNSH-kriterier. Även med de föreslagna ändringarna kommer kraven i bilaga C fortfarande att vara mycket utmanande för många företag.

Omnibus och CSDDD

Ändringar i timing och innehåll i CSDDD

Uppskjuten applicering av Sustainability due diligence-krav för de största företagen med ett år (till den 26 juli 2028), samtidigt som antagandet av riktlinjerna förs fram med ett år (till juli 2026)
Förenkla Sustainability due diligence-kraven genom att:

- fokusera systematiska due diligence-krav på direkta affärspartners;

- minska frekvensen av periodiska bedömningar och övervakning av deras partners från årliga till 5 år, med ad hoc-bedömningar vid behov

Omnibus och ESRS

Kommissionen planerar att cirka 6 månader efter antagandet av omfatttningsförslaget utfärda en ny delegerad rättsakt med ändringar i befintliga ESRS

Ta bort "minst viktiga” datapunkter
Prioritering av kvantitativa datapunkter framför beskrivande text
Ytterligare åtskillnad mellan obligatoriska och frivilliga datapunkter utan att försämra interoperabiliteten med ISSB och utan att det påverkar den dubbla väsentlighetsanalysen
Tydligare instruktioner om hur väsentlighetsprincipen ska tillämpas
Förenkla strukturen och presentationen av standarderna
Övriga ändringar som kan anses nödvändiga med tanke på erfarenheterna från den första tillämpningen av ESRS
Ingen förändring av det "dubbla väsentlighetsperspektivet", vilket innebär att företag som fortfarande omfattas måste rapportera om hur hållbarhetsrisker påverkar deras verksamhet och om deras egen påverkan på människor och miljö

Andra föreslagna förändringar avseende utvecklandet av framtida nya ESRS

Inga branschstandarder
Frivillig rapportering enligt en ny proportionerlig standard som skulle baseras på VSME-standarden utvecklad av EFRAG

Omnibus och CBAM

För att underlätta för små importörer, inklusive små och medelstora företag samt privatpersoner, föreslås det att införa en ny årlig tröskel för CBAM på 50 ton per importör. Detta skulle befria cirka 182 000, eller 90 %, av importörerna från CBAM-åtaganden, där majoriteten utgörs av små och medelstora företag. Samtidigt skulle över 99 % av de utsläpp som omfattas fortfarande täckas. För företag som fortfarande påverkas av CBAM föreslås regelförenklingar, med fokus på godkännande av CBAM-deklaranter och regler relaterade till CBAM-åtaganden. Här ingår beräkning av inbäddade utsläpp och rapporteringskrav. För att göra CBAM mer effektiv på lång sikt är det också viktigt att stärka reglerna för att undvika kringgående och missbruk. Denna förenkling av regelverket är en del av en övergripande strategi som föregår en framtida utvidgning av CBAM till andra ETS-sektorer och efterföljande produkter. I början av 2026 planeras ett nytt lagstiftningsförslag för att ytterligare utvidga CBAM:s omfattning.

Omnibus och införlivande i svensk lag

Ändringarna av CSRD måste införlivas i nationell lagstiftning för att de ska kunna implementeras och tillämpas av svenska företag.
För att ett företag ska kunna tillämpa de nya föreslagna tröskelvärdena krävs att omfattnings- och innehållsförslaget är antaget inom EU och införlivat i svensk rätt. En ”normal” tidsperiod för antagande av nivå I-lagstiftning (direktiv) är cirka 9-12 månader. Förslaget ger därefter medlemsstaterna en period på 12 månader att införliva i lokal rätt efter antagande på EU-nivå. Det skulle i praktiken innebära att för 2025 och 2026 skulle våg 1 företag fortfarande behöva rapportera enligt den nuvarande lagstiftningen. Det är däremot möjligt att förslaget om att skjuta upp ikraftträdandet kan gå snabbare igenom processen där Kommissionen, Rådet och Parlamentet ska komma överens. Det föreslagna datumet för medlemsländerna att införliva en sådan ändring är satt till den 31 december 2025.
Ändringar av EU-taxonomin (nivå II EU-lagstiftning) införlivas inte. Delegerade rättsakter under EU:s taxonomiförordning som antagits av EU kommissionen och EUs medlemsländer (via Rådet och Parlamentet) är direkt tillämpliga.

Omnibus och nästa steg

CSRD:

CSRD-förslaget angående omfattning och innehåll kommer nu att bli föremål för förhandlingar mellan EU-kommissionen, Rådet och EU-parlamentet.

- Den föreslagna införlivandeparagrafen anger att: Om förslaget antas bör medlemsstaterna införliva direktivet i lokal lagstiftning senast 12 månader efter antagandet

CSRD-förslaget angående senarelagt ikraftträdande för nivå 2 och nivå 3-bolag kommer nu att bli föremål för förhandlingar mellan EU-kommissionen, Rådet och EU-parlamentet.

- Den föreslagna införlivandeparagrafen anger att: Om förslaget antas ska medlemsstaterna implementera detta i nationell lagstiftning senast 31 december 2025

EU-taxonomin:

De föreslagna ändringarna av EU-taxonomin är i form av delegerade rättsakter (nivå II-lagstiftning).

- En månads remissperiod (public consultation).

- Slutliga delegerade rättsakter (med justeringar av nuvarande EU-taxonomiregler) kommer att träda i kraft efter att Europaparlamentet och Rådet haft sin granskningsperiod och röstat för ikraftträdande.