Att notera aktier på en börs eller annan marknadsplats innebär att bolaget går från att vara privat till publikt. Det blir möjligt att handla med aktierna i bolaget på ett friare sätt och aktierna blir tillgängligt för allmänheten. Att vara ett publikt bolag ställer andra krav på dokumentation, system och processer än om man är ett privat bolag eftersom aktieägarkretsen kan vara mer spridd än i ett privat. Plötsligt sitter inte alla ägare på samma information men alla aktieägare är utsatta för samma upp- och nergångar i aktiens pris.
Vissa av de krav som ställs på noterade bolag kan även gälla om bolaget noterar annat än aktier, exempelvis värdepapper exempelvis obligationer.
Alla bolag som ska noteras på en reglerad marknad i Sverige ska genomgå en så kallad noteringsgranskning. Från och med den 1 januari 2022 ligger ansvaret för att anlita en noteringsrevisor på bolaget som ska noteras. Noteringsrevisorn ska vara anlitad innan bolaget ansöker om att initiera en noteringsprocess. PwC är en av de fem revisionsbyråer som är utsedda av börsen till noteringsrevisorer. Ansvarig noteringsrevisor på PwC är Catarina Ericsson.
Noteringsrevisorn utför en granskning av en mängd områden och tittar på bolagets styrning, organisation, dokumentation, system och processer. Syftet med granskningen är att bedöma om bolaget "lever som" eller kan börja "leva som" ett noterat bolag, det vill säga är börsfähigt utifrån de krav som ställs på noterade bolag. Noteringsgranskningen mynnar ut i en rapport som avrapporteras till bolaget. Bolaget presenterar noteringsrevisorns rapport för börsens bolagskommitté, som utifrån rapporten tar det slutliga beslutet om huruvida bolaget är redo för notering
En så kallad pre-IPO är en granskning som utförs inför en noteringsprocess. Granskning går ut på att undersöka hur bolaget ligger till utifrån börsens krav på noterade bolag, om en börsgranskning skulle skett i dag. Kort sagt, att göra en bedömning av om bolaget är börsfähigt. Granskningen mynnar ut i en rapport med vilka gap och brister som finns och vad som behöver åtgärdas för att leva upp till börsens krav. Detta kan sedan följas upp av ett separat projekt som går ut på att åtgärda de noterade gapen och bristerna för att bolaget ska vara börsfähigt.
Att vara redo för att noteras och leva upp till de krav som börsen/marknadsplatsen ställer på noterade bolag. Att kunna visa att man "lever som" eller kan börja "leva som" ett noterat bolag per omgående. Exakt vad som kraven är skiljer sig från olika börser, marknadsplatser och listor.
För att bli börsfähig behöver bolag vanligtvis förbereda sig inför sin IPO, vilket innebär att arbeta igenom ett antal områden. Exempel på dessa är att se över sin organisation och kompetenser, att gå igenom och komplettera sin portfölj av styrande dokument och att se över sina processer för strategisk och affärsmässig planering. Andra områden är processer för riskbedömning och riskhantering inklusive informationssäkerhet och informationsgivning, IT och intern kontroll i affärsprocesserna.
Styrande dokument är ett paraplybegrepp som syftar på de dokument som styrelsen och företagsledningen tagit fram för att bolaget ska styras på ett strukturerat sätt och i enlighet med bolagets syfte och mål. Dessa dokument består ofta av en hierarki av dokument som på olika sätt och med olika detaljrikedom beskriver hur bolaget styrs och fungerar. I börsens krav på ett noterat bolag finns ett antal förbestämda dokument som måste finnas och dessa bör kompletteras beroende på bolagets verksamhet, riskbild och styrning.
En finanspolicy är ett exempel på ett styrande dokument och kan utformas på olika sätt beroende på bolagets verksamhet, risker och sätt att strukturera sin styrning på. Den kan exempelvis göras antingen bred eller smal. Antingen kan den beskriva hur bolaget ska jobba för att hantera finansiella risker så som fluktuationer i ränta, valuta etc. Dokumentet kan även göras till ett bredare dokument som mer riktar in sig på hur de ansvarsområden som ligger under CFO hanteras och regleras.
En ekonomihandbok är ett exempel på ett styrande dokument. Den kan ha många olika namn men den sammanfattar hur bolaget styrs och hur bolaget jobbar för att ta fram en ekonomisk rapportering i tid och av god kvalitet. Den innehåller många fler saker och avsnitt än "bara" redovisningsregler och syftar till att visa både medarbetare och externa intressenter hur processerna fungerar.
En due dilligence (DD) är en granskning som går ut på att följa upp och "gräva i" bolagets miljö och situation på ett antal områden. Det finns olika typer av DD’s men i noteringssammanhang brukar vi prata om legal due diligence eller skatte-due diligence.
En legal due diligence utförs av jurister och går ut på att man se över ett antal legala områden för att se om det finns viktiga förhållanden och risker som borde lyftas fram, hanteras och värderas. En del av en noteringsprocess är att utforma det bästa sättet att presentera bolaget, dess verksamhet och åtaganden. Vid en legal due diligence inför en notering behöver det företag som utför granskningen vara oberoende från bolaget.
En skatte-due diligence går ut på att gå igenom hela koncernens skattesituation, inklusive risker och rapporteringar, för att säkerställa att det inte finns några skatteexponeringar som är okända och inte har hanterats.
Enligt Aktiebolagslagen (ABL) behöver ett publikt bolag ha en strukturerad process för riskbedömning av sin verksamhet inklusive risker i den finansiella rapporteringen. Risker för fel i den finansiella rapporteringen innefattar alla risker som medför att bolaget inte kan rapportera bokslut och externa rapporter till marknaden i tid med rätt kvalitet utifrån ramverk och regler. För att möta identifierade risker behöver bolaget utforma en ändamålsenlig intern kontroll. Arbetet med riskbedömning och intern kontroll sträcker sig från styrelsenivå ner till processer och kontroller i bolagets verksamhet. Inte sällan sträcker sig enskilda kontroller ner till specifika medarbetare.
Svensk kod för bolagsstyrning är en regelsamling för bolagsstyrning som från och med 2008 gäller för alla svenska bolag, vars aktier är upptagna till handel på svensk reglerad marknad. Koden bygger i grunden på aktiebolagslagen och svenska traditioner för bolagsstyrning men ansluter även till EU och flertal andra länders koder. Kodens främsta syfte är att säkerställa att bolag sköts med ägarnas intresse men även för att bidra till förbättrad styrning, höja förtroende för svensk bolagsstyrning på den internationella kapitalmarknaden och därmed främja det svenska näringslivet.
Bolagskommittén är den gruppering hos börsen som tar upp och tar beslut i vilka bolag som noteras på Nasdaq Stockholm. Underlag till kommittén är börsrevisorns rapport men man gör även egna överväganden.
Ett år efter att ett bolag noterats gör börsrevisorn, på uppdrag av börsen, en uppföljning av hur bolaget arbetar och fungerar utifrån noteringskraven. Börsrevisorn tar avstamp i den rapport hen utfärdade inför noteringen och uppföljning sker framför allt av de områden där brister fanns eller bolaget "var på gränsen" men även andra områden och frågeställningar följs upp.
Inför 1 årsuppföljningen kan bolaget välja att låta genomföra en post-IPO-review vilket är likt en pre-IPO. Granskningen går ut på att förbereda inför börsens ettårsuppföljning och tydliggöra och illustrera eventuella brister och gap.
Efter en notering behöver bolaget fortsätta att utveckla sin styrning kontinuerligt. Det är inte ovanligt att det finns några områden från börsrevisorns rapport där ytterligare arbete krävs. Det kan även finnas områden där bolaget vill utveckla sin styrning efter att det största trycket från själva noteringen är över.