Ser vi slutet vid horisonten?

2018-01-22

krisränta | PwC

I snart ett decennium har centralbanker på båda sidor om Atlanten fört en fjäderlätt penningpolitik. Men på senare tid har vi sett flera tecken på att den globala ekonomin blivit mer robust med högre inflation och inflationsförväntningar. Patienten överlevde, respiratorn kan kopplas bort och snart är det hög tid för en friskförklaring.

Nu väntar en lång väg tillbaka mot en normalisering av penningpolitiken. På sikt betyder det ett högre ränteläge, något som i högsta grad påverkar både företag och privatpersoner.
 

Vad betyder normalränta för svenska företag?

Riksbanken har kämpat hårt och länge för att få upp inflationen. Sverige har levt med negativ styrränta sedan februari 2015 och sakta men säkert har den expansiva penningpolitiken fått effekt. Nu ska man på olika håll (och i olika takt) börja avveckla dessa kvantitativa lättnader i en strävan mot en normaliserad penningpolitik. I skrivande stund ligger den första höjningen av minusräntan i mitten på sommaren enligt Riksbankens senaste ränteprognos.
 

Högre finansieringskostnader

För svenska bolag betyder det här i första hand högre finansieringskostnader när de lånar pengar hos bankerna och på kapitalmarknaden (för de bolag som har den möjligheten). Få ifrågasätter att räntan blir högre på sikt. Svensk ekonomi är stark samtidigt som nuvarande krisränta riskerar att blåsa upp tillgångspriser (som till exempel bostadspriser) och bidrar till en hög privat skuldsättning. Högre finansieringskostnader innebär att företagsledare noga måste övervaka kostnaderna för att inte resultatet ska bli lidande.
 

Lägre konsumtion

Högre räntekostnader för svenska och europeiska hushåll innebär ett minskat konsumtionsutrymme i takt med att eventuella räntekostnader ökar. En högre ränta gör det även mer attraktivt att spara och skjuta eventuell konsumtion på framtiden. En tredje effekt av högre räntor är att priset på både finansiella och reala tillgångar sjunker, till exempel sjunkande bostadspriser, aktier och obligationer. Det betyder en minskad efterfrågan och företag kommer inte lika lätt att kunna avyttra sina varor och tjänster.
 

Riksbanken går varsamt framåt

Trots en mycket god svensk konjunktur, som enligt vissa bedömare till och med visar överhettningstendenser, så är en avkylning av ekonomin inget som Riksbanken vill genomföra i brådrasket. Enligt liggande prognos inträffar den första räntehöjningen i mitten av 2018 och tidigast en bit in på 2019 har Sverige eventuellt lämnat den historiska minusräntan bakom sig. Det betyder att räntehöjningarna inte kommer att bli kännbara i någon större utsträckning förrän om ett par år (om allt går enligt plan).
 

Företagsledarens verktygslåda

Företagsledare är vana att titta framåt för att försöka förutse marknadsutvecklingen. Nya strategiska allianser, lägga ut delar av verksamhet på entreprenad, renodla verksamhet och eventuellt sälja av det som inte är kärnverksamhet och hålla kostnaderna i schack är några av de åtgärder som ständigt ligger på agendan. Under lång tid har man haft stöd från centralbanker som med konventionella och okonventionella metoder stimulerat ekonomin. Företagsledare måste nu blicka framåt och förbereda sig på en tid utan stödåtgärder. Vi har snart kommit till slutet av regnbågen och där står en hink tom på pengar som använts under krisåren.

Kontakta oss

Peter Nyllinge

VD, PwC Sverige

Tel 010-213 30 60

Följ oss i sociala medier