Geopolitiska utmaningar på den internationella arenan
Utmaningar i en geopolitiskt omvälvande tid
En ny administration har tillträtt i USA och förväntningarna har varit stora när det gäller återgång till en mer traditionell hantering av såväl inrikes- som utrikespolitik. Här i Europa ser många fram emot en mer försonande linje och där EU står på samma sida som USA i ett världsperspektiv.
Samtidigt fortgår de interna slitningarna inom den europeiska unionen och där de långsiktiga följdverkningarna av Storbritanniens utträde är osäkra. Hur väl Storbritannien lyckas med den ekonomiska politiken lär få konsekvenser för hur andra länder agerar. Går vi mot ett mer uppdelat och fragmenterat EU där fler länder söker sig bort från ett samarbete? Eller lyckas Emmanuel Macron med konststycket att manövrera en mer federalistiskt inriktad union in i framtiden? På det här temat visar årets undersökning intressanta resultat när det gäller synen på Storbritannien som handelspartner. Betydelsen kommer snarare att öka än att minska om vi ska tro signalerna från företagsledarna.
Ett av förra årets modeord i samhällsdebatten – polarisering – har förutsättningar att klinga vidare även framöver, såväl på de globala som europeiska politiska arenorna. Hur relationen mellan USA och Kina fortskrider är svårt att sia om. Kina befäster alltmer positionen i det ekonomiska förarsätet. Samtidigt har USA en delikat uppgift, där det gäller att söka en mer försonande hållning enligt en tidigare internationell linje, samtidigt som agerandet inte får framstå som eftergivenhet.
Strid ström eller droppande från de ekonomiska kranarna?
När pandemin väl klingat av och de akuta utmaningarna har hanterats i ett kortare perspektiv, så är det dags att hantera de mer långtgående ekonomiska följderna. Vilka blir konsekvenserna av ett växande skuldberg till följd av den akuta utryckning som såväl centralbanker som enskilda länder har tvingats till? Kommer vi till vägs ände när det gäller synen på belåning och att spendera kapital, eller blir nuvarande lågränteläge ett normaltillstånd under lång tid? De flesta bedömare lutar åt det senare men tesen har inte riktigt samma bäring efter den ekonomiska åderlåtning som pandemin har inneburit. Lägg därtill att en ekonomi med tydlig återhämtning parad med en långvarig börsuppgång, innebär att penningpolitiken lär snegla på räntehöjningar till följd av inflationshot.
Samtidigt är lärdomen av pandemin att satsningar på såväl akut som förebyggande samhällsstruktur kräver resurser, inte minst då när det gäller området vård och omsorg. Skuldberg som ska betas av innebär helt enkelt behov av nya skatteintäkter. I årets undersökning är dessa utmaningar tydligt belysta av företagsledarna. Redan nu ser vi till exempel potentiella skattehöjningar som kan slå hårt mot svenska företag om en internationell digital skatt blir verklighet.
