Det genomsnittliga avkastningskravet för investeringar i stora noterade bolag ligger på 8,5 procent, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med förra året. Resultaten i 2024 och 2025 års studier är därmed de högsta som uppmätts sedan finanskrisen 2009.
– Bakgrunden till årets resultat är det fortsatt osäkra ekonomiska klimatet, drivet av Rysslands invasion av Ukraina och konflikten i Gaza. Dessutom har USA:s införande av nya tullar lett till en kraftigt negativ utveckling på de globala aktiemarknaderna, säger Jon Walberg, ansvarig för företagsvärderingar på PwC.
Högst avkastningskrav bland aktieanalytiker och riskkapitalister
För fjärde året i rad ökar aktieanalytikernas krav på avkastning till 9,1 procent och är tillsammans med riskkapitalister (9 procent i avkastningskrav) den grupp som ställer högst krav på avkastning. Förvaltare, å andra sidan, har det lägsta avkastningskravet (8 procent), vilket är en minskning från fjolårets 8,2 procent.
Svenska marknaden mest lovande jämfört med Europa och USA
I årets studie finns även en fråga om vilken av de geografiska marknaderna – USA, Europa eller Sverige - som förväntas ge högst avkastning under 2025. Nästan hälften av respondenterna (49 procent) förutspår att den svenska marknaden kommer att prestera bäst, medan 36 procent tror att Europa som helhet kommer att leverera den högsta avkastningen. Endast 16 procent förväntar sig att USA kommer att generera den högsta avkastningen under 2025.
– Resultatet illustrerar en växande förtroendeklyfta mellan investerare och den amerikanska marknaden, främst påverkad av politiska beslut som införandet av nya tullar i USA. Detta skapar en osäkerhet som leder investerare att söka trygghet och potentiell avkastning i något stabilare regioner som Sverige och Europa, avslutar Jon Walberg.
Övriga resultat från undersökningen
Synen på den riskfria räntan varierar
Bedömningen bland respondenterna är att den normaliserade riskfria räntan bör ligga på i genomsnitt 2,8 procent. Förvaltarna har den högsta uppskattningen med 3,4 procent, medan rådgivare inom Corporate Finance ligger lägst med 2,6 procent.
Majoriteten justerar för bristande likviditet
Årets studie undersöker också om och hur likviditetsrabatt används vid värdering av aktier i onoterade bolag, för att hantera antagen brist på likviditet. Resultatet visar att 78 procent av respondenterna gör en justering för att ta hänsyn till likviditetsskillnader mellan onoterade och noterade aktier, antingen genom en direkt rabatt eller genom att höja avkastningskraven.
Mindre företag möter högre avkastningskrav
En stor majoritet av respondenterna (98 procent) uppger att de tillämpar storleksrelaterade tillägg till riskpremien. Den största förändringen återfinns i de två minsta storlekskategorierna där det storleksrelaterade risktillägget har ökat med 0,4 procentenheter. Det ligger nu på 4,5 procent för företag med ett börsvärde på 100 miljoner kronor och 3,1 procent för de med ett börsvärde på 500 miljoner kronor.
Om undersökningen
PwC har tagit fram "Riskpremiestudien" årligen sedan 1998. Studien genomförs i form av en enkätundersökning riktad till större kapitalplacerare och andra aktörer på den svenska aktiemarknaden. Årets studie ägde rum mellan 6 mars och 8 april 2025, och totalt medverkade 45 respondenter inom kategorierna förvaltare, riskkapitalister, aktieanalytiker och rådgivare inom Corporate Finance.
Ladda ner och läs tidigare rapporter
- Riskpremiestudien 2023 (pdf 6,2 MB)
- Riskpremiestudien 2024 (pdf 1,5 MB)
Kontakta oss
