Aktiemarknadens krav på avkastning ligger kvar på mycket höga nivåer. Det här visar PwC:s årliga riskpremiestudie, där det också framkommer att en majoritet av finansaktörerna vill se en svensk anslutning till euron. Särskilt utbredd är åsikten bland aktieanalytiker.
Avkastningskravet för placeringar i större börsbolag är i genomsnitt 8,4 procent. Därmed tangeras fjolårets notering, och vi får gå tillbaka tillbaka till finanskrisen 2009 för att hitta motsvarande höga nivå på avkastningskraven.
– Bakgrunden är bland annat geopolitisk oro med Rysslands fortsatta invasionskrig mot Ukraina och den pågående situationen i Gaza. Det råder även en fortsatt osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i både USA och Kina, kommenterar Jon Walberg, ansvarig för företagsvärderingar på PwC.
Aktieanalytikernas krav ökar igen
För tredje året i rad ökar aktieanalytikerns krav på avkastning. Med ett krav på 8,8 procent är kategorin nu i topp tillsammans med riskkapitalisterna. På tre år har aktieanalytikernas kravbild klättrat hela vägen upp från branschbotten och ökat med hela 2,7 procentenheter. Även om riskkapitalisterna är kvar högst upp på listan, så har deras krav minskat med 0,9 procentenheter sedan i fjol.
Klartecken för euron
I årets studie finns även en fråga om synen på införandet av euron i Sverige. Här anser cirka 56 procent att Sverige bör överväga att införa euron. Störst är övertygelsen bland aktieanalytikerna där två av tre är inne på eurospåret.
– Samtidigt ser vi att en majoritet inte tror att en anslutning påverkar avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden. Ungefär 63 procent svarar att de inte tror på någon påverkan, och resterande 37 procent spår att euron skulle innebära lägre avkastningskrav. Noterbart är därmed att ingen enda av respondenterna spår att avkastningskraven kommer att öka med euron, berättar Jon Walberg.
Övriga resultat från undersökningen
Allt vanligare med statsobligationer som referensränta
Andelen respondenter som använder tio- eller femårig statsobligation som referensränta för en riskfri investering har ökat från 69 procent till drygt 74 procent. Framförallt är förändringen orsakad av att användningen av femårig statsobligation har ökat med 4,5 procentenheter.
Olika riktningar för storleksrelaterade riskpremietillägg
En stor majoritet av respondenterna uppger att de tillämpar storleksrelaterade tillägg till riskpremien. Utvecklingen när det gäller tillägg spretar dock, där skillnaden i tillägg för den största respektive minsta kategorin av bolag ökade med 0,4 procentenheter.
Skiftande syn på ränta
I snitt är bedömningen att en normaliserad långsiktig riskfri ränta bör vara 2,9 procent. Förvaltare placerade sig högst med 3,5 procent, medan riskkapitalister och respondenter inom Corporate Finance hamnade lägst med 2,6 procent.
Om undersökningen
Riskpremiestudien genomförs i form av en enkätundersökning riktad till större kapitalplacerare och andra aktörer på den svenska aktiemarknaden. Studien ägde rum mellan 8 mars och 9 april 2024, och totalt medverkade 43 respondenter inom kategorierna förvaltare, riskkapitalister, aktieanalytiker och rådgivare inom Corporate Finance.
Ladda ner och läs tidigare rapporter
- Riskpremiestudien 2023 (pdf 6,2 MB)
Kontakta oss
