Förslag till ändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2)
2023-03-14
Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 17 februari 2023 beslutat att remittera ett förslag till ändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag med tillhörande vägledning, K2.
Bakgrund
I december 2020 tog BFN det första steget i en översyn av K2- och K3- regelverken. Nämnden skickade ut en förfrågan om synpunkter på övergripande frågor om normgivningen. Frågorna gällde bland annat normgivningens struktur och regelverkens tillämpningsområde.
På de frågor som specifikt rör K2 förordar en majoritet av de svarande att en förändring vad gäller frågan om gränsvärdet för tillämpning av K2 bör bestämmas på något annat sätt än i dag.
Utifrån de svar som lämnades fattade BFN ett beslut om att inriktningen fortsatt ska vara fullständiga och sammanhållna separata regelverk för K2 respektive K3. Nämnden beslutade också att begränsningen i tillämpningen av K2 ska göras utifrån verksamhetens karaktär snarare än utifrån ett gränsvärde. Nämnden har sett över möjligheterna att strukturera om och samordna kapitelindelningen i K2 och K3 men inte funnit en ändamålsenlig lösning.
Sune Edvardsson
Redovisningsspecialist, PwC Sverige
E-mail
010-213 12 64
Väsentliga ändringar
Vem som får tillämpa K2
Tillämpningen av K2 – punkterna 1.1 och 1.1A
K2 är avsett och lämpligt för mindre företag med enklare förhållanden.
Nämnden har övervägt olika alternativ och kommit fram till att företag som har vissa typer av transaktioner, tillgångar eller skulder inte ska få tillämpa K2, se punkt 1.1A. Detta ska dock inte gälla de minsta företagen. Därför införs ett gränsvärde motsvarande gränsvärdet för när ett aktiebolag kan välja bort revisor. Dessa företag kan därmed tillämpa K2 om de inte är undantagna i punkt 1.1.
- Generellt förbud att tillämpa K2 för:
a) Bostadsrättsföreningar och
b) Företag med en eller flera utländska filialer.
Följande mindre företag får inte heller tillämpa detta allmänna råd:
a) Företag som normalt har skatt som är väsentlig och som beror på att skattemässigt värde på tillgångar eller skulder skiljer sig från redovisat värde (uppskjuten skatt).
b) Företag som normalt har en eller flera transaktioner som är väsentliga och som är säkrade på annat sätt än enligt punkterna 11.8, 13.5 eller 17.8.
c) Företag som normalt har, som huvudsaklig tillgång, en eller flera byggnader med betydande komponenter som har väsentligt olika nyttjandeperioder.
d) Företag som normalt har transaktioner, tillgångar eller skulder som är väsentliga och vars redovisning inte direkt eller indirekt regleras i detta allmänna råd.
Förutom vem som får tillämpa K2 finns ett antal ändringar. Ett urval av ändringarna visas nedan:
Rättelse av fel
Nämnden anser att rättelser i K2 ska få göras på ett sätt som ger en bättre redovisning än nuvarande regel men förenklingsperspektivet ska fortfarande beaktas. Huvudregeln för att rätta fel ska därför vara att räkna om den ingående balansen för det räkenskapsår som årsredovisningen avser.
Händelser efter balansdagen
Synpunkter har framförts om att reglerna om händelser efter balansdagen är svåra och att företagen behöver få mer ledning för sin bedömning av händelser efter balansdagen. Utformningen av reglerna om händelser efter balansdagen har därför anpassats för att motsvara reglerna om händelser efter balansdagen i K3, som är tydligare.
Bruttoredovisning av fastprisuppdrag till alternativregeln
Det har ansetts oklart om skrivningarna i punkt 6.24 och 4.7 om ej avslutade tjänste- och entreprenaduppdrag som är uppdrag till fast pris och som redovisas enligt alternativregeln innebär att kvittning ska göras mellan aktiverade utgifter och fakturerade belopp för varje enskilt uppdrag (bruttoredovisning) eller om kvittning ska ske mellan samtliga nedlagda utgifter för alla uppdrag och samtliga fakturerade belopp och bara redovisa i en post i balansräkningen (nettoredovisning). Nämnden anser att sådana uppdrag ska bruttoredovisas vilket har förtydligats i punkt 6.24.
Redovisning av uttag ur kapitalförsäkring
Det har påtalats att det saknas regler i K2 om hur uttag från kapitalförsäkringar ska redovisas. Det framgår endast i exempel 16 d. Kapitel 8 och 11 har därför kompletterats med regler som överensstämmer med exemplet, punkt 5.2 i RedU 14 och de Frågor och svar som finns på BFN:s webbplats.
Redovisning av inkråmsförvärv och tilläggsköpeskilling vid förvärv av andelar i ett företag
Nytt avsnitt i kapitel 9 samt tillägg i punkt 9.3.
K2 saknar regler om hur inkråmsförvärv ska redovisas samt om hur negativ goodwill som eventuellt uppkommer ska behandlas. Det saknas också regler om hur tilläggsköpeskilling i olika situationer ska redovisas. Kapitel 9 har därför kompletterats med ett eget avsnitt om redovisning av inkråmsförvärv där det framgår att anskaffningsvärdet (köpeskillingen) för inkråmet fördelas på de tillgångar inklusive eventuell goodwill och skulder som ingår i förvärvet. Därmed uppkommer ingen negativ goodwill vilket BFN bedömer vara lämpligt eftersom K2 är ett förenklingsregelverk.
Redovisning av underavskrivningar - kommentaren till punkt 15.3
En fråga har ställts om underavskrivningar får bokföras. Med underavskrivningar avses att ett företag gör högre planenliga avskrivningar än vad som är skattemässigt tillåtet enligt regeln om räkenskapsenlig avskrivning. För att ha möjlighet att redovisa avskrivningar som motsvarar de skattemässiga och behålla rätten till räkenskapsenlig avskrivning skulle det behövas en möjlighet att redovisa en intäkt (bokslutsdisposition) och en post i balansräkningen. Balansräkningsposten skulle kunna vara en tillgångspost eller posten Obeskattad reserver.
BFN bedömer att det inte är lämpligt att redovisa en tillgång och att det inte är förenligt med ÅRL att redovisa en negativ obeskattad reserv. Kommentaren till punkt 15.3 har därför förtydligats med att det inte är möjligt att redovisa underavskrivningar. Ett företag som gör högre planenliga avskrivningar än vad som är skattemässigt tillåtet kan därmed förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning och får i ett sådant fall tillämpa restvärdemetoden vid beskattningen. BFN bedömer dock att det inte är så vanligt.
Avsättning för särskild löneskatt för vissa pensionsåtaganden punkterna 16.17 och 16.18
Enligt första stycket i punkt 16.16 ska ett åtagande om pension som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång tas upp till tillgångens redovisade värde. Enligt punkt 16.17 ska den särskilda löneskatten beräknas på pensionsåtagandets redovisade värde. Det är vanligt att värdet på den företagsägda tillgången (normalt en kapitalförsäkring) ska täcka både pensionsåtagandet och den särskilda löneskatten. Det förekommer dock lösningar där värdet av den företagsägda tillgången inte ska täcka åtagandet för den särskilda löneskatten. I ett sådant fall blir avsättningen för den särskilda löneskatten för låg om tillgången har ökat i värde.
Även vid en begränsad värdeökning kan en redovisning enligt punkt 16.17 vara oförenlig med väsentlighetsprincipen. Punkt 16.17 har därför ändrats så att avsättning för särskild löneskatt på pensionsåtaganden som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång (kapitalförsäkring) i stället ska beräknas på tillgångens marknadsvärde på balansdagen om värdet är högre än pensionsåtagandets redovisade värde och om inte annat framgår av punkt 16.18.
När ska ändringarna börja tillämpas
BFN föreslår att ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024 men får tillämpas för räkenskapsår som påbörjas tidigare. Remisstiden går ut den 2e oktober 2023.
Läs gärna remissen i sin helhet. Ta gärna detta tillfälle att kommentera ändringarna!
