ESMA har publicerat fokusområden för årsredovisningen 2024

2024-11-22

kollegor diskuterar ESMAs fokus 2022

ESMA, paraplyorganisation för EU-ländernas tillsynsmyndigheter, publicerar varje år prioriterade områden som tillsynsmyndigheterna inom EU kommer att fokusera på vid granskningen av kommande årsredovisningar. En övergripande reflektion från årets rapport är att fokusområden avseende finansiell rapportering väsentligt skurits ned och i stället finns ett ökat fokus på hållbarhetsrapportering.

Reflektioner på fokusområden inom finansiell rapportering

När det gäller årets redovisningstillsyn avseende den finansiella rapporteringen i 2024 års årsredovisningar har ESMA delat in sina fokusområden i två områden:

  • Överväganden avseende likviditet
  • Redovisningsprinciper, bedömningar, väsentliga uppskattningar

När det gäller det första området, överväganden avseende likviditet, påminner ESMA om vikten att upplysa om likviditetsrisker och pekar särskilt på de nya upplysningskraven som införts 2024 i IAS 7 och IFRS 7 kopplat till leverantörsfinansieringsupplägg (Supplier finance arrangements/reverse factoring) respektive nya upplysningskrav i IAS 1 som införts 2024 avseende långfristiga lån som innehåller lånekovenanter. Därutöver påminner ESMA om redan existerande regler kring rapportering av kassaflöden, bland annat att kassaflöden ska redovisas brutto i finansierings- och investeringsverksamheten.

När det gäller det andra området, redovisningsprinciper / uppskattningar / väsentliga uppskattningar, betonas att upplysningar kopplade till dessa områden ska vara företagsspecifika (det vill säga att inte enbart repetera regler i IFRS® Redovisningsstandarder). Så kallade boilerplate-upplysningar riskerar att dölja relevant information och minska förståelsen för de finansiella rapporterna.

ESMA påminner om att företagen tydligt upplyser om (i) de bedömningar som gjorts när företagsledningen tillämpat företagets redovisningsprinciper och som har den mest betydande effekten på de redovisade beloppen, och (ii) de antaganden som gjorts om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under det kommande räkenskapsåret. Bland annat nämns att upplysningar om bedömningar som gjorts för att fastställa om företaget har bestämmande inflytande över ett annat företag (dotterföretag) eller har betydande inflytande i ett annat företag (intresseföretag) bör lämnas när dessa bedömningar varit särskilt komplexa att göra.

Cecilia Nordenadler, PwC

Cecilia Nordenadler
Redovisningsspecialist, PwC Sverige
E-mail
010-212 40 50

Claes Janzon, PwC

Claes Janzon
Partner och redovisningsspecialist samt vice ordförande i FAR:s Operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning, PwC Sverige
E-post
0709-29 30 42

Mikael Scheja, PwC

Mikael Scheja
Ek dr, redovisningsspecialist, PwC Sverige
E-post
0709-29 30 38

Reflektioner på fokusområden inom hållbarhetsrapportering

Det är tydligt att det som EU kommissionen framhåller i sitt arbete, att hållbarhetsrapporteringen är lika viktig som den finansiella rapporteringen, nu även visar sig i praktiken. Det blir innebörden av ESMAs rapport när man ser till vilka områden som ska prioriteras och sätter hållbarhetsrapporteringen i relation till den finansiella.

Avseende hållbarhetsrapportering är det naturligt att ESMA kommer fokusera på hur företag implementerar och rapporterar i enlighet med de Europeiska hållbarhetsstandarderna ESRS.  CSRD har implementerats i lokal rätt i de flesta EU-länderna och det blir obligatoriskt för stora företag och koncerner på reglerad marknad att göra en hållbarhetsrapport med tillämpning av ESRS. Fokus kommer att ligga på att både omfattningen av rapporten är korrekt (det är den finansiella konsolideringen som styr) och att väsentliga områden är inkluderade och processen för att ta fram påverkansområden, samt finansiella risker och möjligheter (Impacts, Risks and Opportunities, IRO) är tydligt beskrivna och alla upplysningar inkluderade.

Avseende omfattningen av hållbarhetsrapporten är det viktigt att hela värdekedjan är beaktad, att alla obligatoriska upplysningar i standarden ESRS 2 finns med och att även när det finns infasningsregler så ska företaget ändå ha gjort en fullständig dubbel väsentlighetsanalys och upplysa om alla väsentliga IROer samt vilken information som man i framtiden ska ta fram från sin värdekedja när det varit svårt att initialt klara av detta. Ett fokusområde gällande omfattningen av hållbarhetsrapporten är även dess struktur, företag ska tillse att de följer de regler för rapportens utformning som finns i ESRS 1 och att alla krav i ESRS uppfylls som krävs för att att man ska få göra korshänvisningar till andra rapporter och avsnitt i årsredovisningen.

ESMA har redan tidigare fokuserat på rapportering i enlighet med EU-taxonomin. I rapporten påminner man om de aspekter som lyfts i tidigare rapporter, till exempel att tabellerna är obligatoriska, och påpekar, för icke-finansiella företag, att aktiviteterna som bedrivs testas mot alla sex miljömålen för tillämplighet och förenlighet. I en svensk kontext blir fokus på EU Taxonomin större jämfört med ESRS, detta eftersom implementeringen av CSRD i svensk rätt har skjutit fram ikraftträdandet ett år jämfört med många andra EU-länder (2025 istället för 2024). EU-taxonomiförordningen gäller däremot oaktat detta, vilket gör att en stor andel av svenska noterade företag på reglerad marknad måste tillämpa EU-taxonomin 2024 men inte göra hållbarhetsrapport enligt ESRS förrän 2025. 

Ett fullt utbyggt EU-taxonomisystem där alla sex miljömålen ingår ställer krav på icke-finansiella bolag att undersöka om det finns flera miljömål som är aktuella för en och samma aktivitet och redovisa dem korrekt i tabellerna, vilket kan kräva att det viktigaste miljömålet för en aktivitet beskrivs i fetstil och att flera rader i tabellerna kan behövas för en och samma aktivitet. ESMA påminner även om grundläggande krav såsom att inte dubbelräkna, att lämna upplysningar om hur man bedömt tillämplighet, förenlighet och, när tillämpligt, sina capex-planer. Företag har även en skyldighet att undersöka förenlighet för alla sina aktiviteter när de väl är tillämpliga för ett miljömål.

Reflektioner på fokusområden inom ESEF rapportering

I årets rapport ägnas för första gången ett helt avsnitt åt ESEF-rapportering. Där framgår att vid tillsynen av 2024 års årsredovisningar kommer ESMA att fokusera på vanligt förekommande brister i ESEF-rapporteringen.

Allmänna överväganden och påminnelser ESMA uppmuntrar att ta hänsyn till

Förutom att ESMA kommer att prioritera tillsynen av vissa aspekter inom IFRS Redovisningsstandarder, ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och EU-taxonomi samt tillämpningen av digital rapportering enligt ESEF, påpekar man även vikten av att upprättare av årsredovisningen tydligt ser samband och gör kopplingar mellan information i hållbarhetsrapporten och den finansiella rapporten. Mer specifikt nämner man att klimatrisker och åtgärdsplaner som kan vara beskrivna i årsredovisningens hållbarhetsdelar, behöver beaktas i de finansiella rapporterna när det är tillämpligt och väsentligt. Det kan till och med vara så att ett företag behöver upplysa om att man inte har en viss typ av risk och att det är därför det inte heller återspeglas i de finansiella rapporterna, eller att vissa företeelser som beskrivs i andra avsnitt i en årsredovisning faktiskt inte ger upphov till effekter i resultat- och balansräkningarna. 

För att läsa vidare om ESMAs fokusområden för tillsyn av 2024 års årsredovisningar se ESMAs rapport (pdf 317 kb)

Följ oss i sociala medier