Nu är femte penningtvättsdirektivet här

Det så kallade femte penningtvättsdirektivet (5AMLD) är nu implementerat i svensk rätt sedan den 10 januari 2020. Direktivet genomför ändringar i det fjärde penningtvättsdirektivet och syftar till att förbättra det nuvarande ramverket, särskilt med anledning av ökad användning av nya tekniska tjänster för terrorfinansiering. Här har vi sammanfattat de viktigaste förändringarna.

Utökat tillämpningsområde

Mot bakgrund av bland annat ökad handel med kryptovalutor utvidgar 5AMLD direktivets tillämpningsområde till att omfatta handelsplattformar för sådana valutor. Även konsthandlare samt personer och företag som tillhandahåller tjänster liknande de som erbjuds av revisorer och skatterådgivare omfattas och måste vidta åtgärder för kundkännedom samt rapportera misstänkta aktiviteter.

Sänkt tröskel för anonyma förbetalda kort

De nya reglerna begränsar när anonyma förbetalda kort får utfärdas och sänker tröskeln för kravet på att identifiera kunder vid transaktioner med anonyma betalkort. För butiksköp bestäms tröskeln till 150 euro och för köp över internet gäller en tröskel på 50 euro.

Ökad transparens kring verkliga huvudmän

Genom femte penningtvättsdirektivet införs krav som syftar till att öka transparensen i fråga om verkliga huvudmän bakom bolag och truster. Reglerna medför att registret över verkliga huvudmän i bolag ska bli offentligt. Tillgång till information i registret över verkliga huvudmän i truster kommer förenkla informationsinhämtningen och svenska verksamhetsutövare ges möjlighet till ökad insyn för utländska ägar- och kontrollstrukturer än tidigare.  

Förstärk befogenhet för Finanspolisen

Nationella finansunderrättelseenheter (Financial Intelligence Units) ges genom 5AMLD utökade befogenheter att begära information från finansiella institut, i vissa fall utan föregående rapport och även på begäran av FIU i en annan medlemsstat. Tillgången till information underlättas vidare genom krav på införande av centraliserade system i samtliga medlemsstater för framtagande av uppgifter om bland annat kontoinnehavare, fullmaktshavare och verkliga huvudmän.

Skärpta åtgärder vid affärsförbindelser med högriskländer

Direktivet föreskriver strängare krav avseende skärpta åtgärder för kundkännedom vid transaktioner eller affärsförbindelser med länder som ingår i Kommissionens förteckning över högrisktredjeländer. Medlemsstaterna ges även rätt att föreskriva ytterligare riskreducerande åtgärder, utöver skärpta åtgärder för kundkännedom, med beaktande av särskilda omständigheter i enskilda fall.

Hur behöver ni anpassa er verksamhet för att efterleva de nya kraven? Kontakta oss gärna för en diskussion kring vad ändringarna innebär för er organisation och hur vi kan hjälpa er.