FN:s hållbarhetsmål – vilken roll har näringslivet?

Det finns välgrundade kommersiella fördelar med att integrera de globala hållbarhetsmålen i företagets strategier. Men hur redo är näringslivet att stötta regeringarna i dess arbete med att nå de globala hållbarhetsmål som FN:s medlemsländer har antagit?


2001 lanserade FN milleniemålen med ambitionen att minska fattigdomen i mindre ekonomiskt utvecklade länder. För sin tid var milleniemålen en ambitiös satsning mot fattigdomen vars resultat idag ses som generellt framgångsrikt: Den extrema fattigdomen har halverats över en 15 årsperiod och mer än 2 miljarder människor har fått tillgång till rent dricksvatten.


Som ersättare till milleniemålen antog FN:s 193 medlemsstater under hösten 2015 17 nya globala hållbarhetsmål, Sustainable Development Goals för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till 2030. De 17 nya målen har 169 delmål och är medvetet framtagna för att skifta fokus från ett utvecklingsperspektiv och istället reflektera de bredare frågorna som driver utveckling globalt med fokus på de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna. Skiftet gör att de nya målen både är relevanta för alla världens länder och även för företag då näringslivet lyfts fram som en viktig aktör för måluppfyllnad.

  • 193 länder överens om att uppnå gemensamma mål
  • 17 globala hållbarhetsmål med 169 delmål och indikatorer
  • Regeringar ansvarar för måluppfyllnad men samarbete mellan myndigheter och näringslivet lyfts fram
  • Fokuserade på att genomföra verklig förändring och mäta resultat i realtid

Varför är de nya målen relevanta för näringslivet?


De nya hållbarhetsmålen är ett resultat av en omfattande intressentdialog som FN under två år fört med aktörer från både den offentliga och privata sektorn. Medan målen inte är rättsligt bindande för medlemsstaterna kommer de att fungera som en de facto vägledning för regeringars lagstiftning och incitament på nationell nivå. Jämfört med milleniemålen ges näringslivet en tydligare roll för måluppfylland av hållbarhetsmålen. Vi tror att denna roll för näringslivet mot de nya målen, och att det kommer att bidra till att företagen får en klarare bild av hur deras verksamhet bidrar, eller hindrar, regeringar i arbetet att uppnå målen. Utöver detta tror vi att de företag som integrerar de för verksamheten mest väsentliga målen, kommer att ha en konkurrensfördel gentemot de bolag som inte förstår deras bidrag eller har kunskap att se över och anpassa sina strategier.
 

Två affärskritiska aspekter:

  • Företag som anammar målen i sin strategi, och därmed bidrar till politiskt fastställda nationella prioriteringar, kommer att kunna stärka sin licens för att bedriva verksamheten.
  • Regeringar globalt använder redan de nya hållbarhetsmålen för att staka ut den framtida politiska riktningen och regelmässiga utvecklingen.

 

Vad bör företagen göra?

Införandet av de nya målen kommer att innebära en stor förändring för företag – ett nytt sätt att tänka och anpassa kompetens och resurser för att samspela med de nya målen. Primärt behöver företag se över sin strategi och därefter kalibrera inriktningen för att belysa och leverera sitt positiva bidrag till målen. Vidare ser vi ett behov för företagen att utveckla rapporteringen mot olika intressenter genom att samla in, kvalitetssäkra och rapportera ny relevant data.
 

Praktiska implikationer för företag:

  • Identifiera vilken påverkan verksamheten och värdekedjan har på de nya målen
  • Förstå vilken metod och data som är relevant och identifiera lämpliga källor för insamling
  • Kvantifiera och värdera verksamhetens påverkan
  • Använd resultat i framtida strategiutveckling
  • Sätt upp mål och införande av löpande översyn
  • Kontinuerlig strategikalibrering
  • Kommunicera framsteg internt och externt till olika intressenter

 

Läs mer

Kontakta oss

Daniel Johansson Stattin

Rådgivare, PwC Sverige

Tel 0709-29 48 20

Följ oss i sociala medier