Lagstadgad hållbarhetsrapport från 2017

2016-12-15

Bakgrund

Under hösten beslutade riksdagen om en ändring i årsredovisningslagen (och motsvarande lagar för kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag med flera) som innebär att företag av en viss storlek från och med räkenskapsår som påbörjas efter den 31/12 2016 ska upprätta en hållbarhetsrapport, i de flesta fall således kalenderåret 2017. Uppskattningsvis träffas cirka 1 600 svenska företag av denna lagändring som alltså innebär att de årsredovisningar som publiceras från och med våren 2018 ska innehålla en särskild hållbarhetsrapport (eller en tydlig hänvisning till en sådan).

Rapporteringskravet bygger på ett EU-direktiv från 2014 som syftar till att göra information om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor mer öppen och jämförbar. Sedan tidigare finns ett allmänt upplysningskrav avseende icke-finansiell information i förvaltningsberättelsen i den mån detta behövs för att förstå företagets utveckling, ställning eller resultat, samt särskilda krav för de företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken. Dessa upplysningskrav kvarstår men kompletteras nu således med ett nytt krav på en "hållbarhetsrapport" med utökad information.
 

Vilka företag berörs?

Enligt ändringen i årsredovisningslagen ska "stora företag" som uppfyller mer än ett av följande villkor (under de två senaste räkenskapsåren) upprätta en hållbarhetsrapport:

  • Medelantalet anställda > 250 
  • Balansomslutning > 175 Mkr
  • Nettoomsättning > 350 Mkr

Stora företag som är moderföretag i en koncern som är stor enligt ovan definition ska också upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen som helhet. Detsamma gäller om moderföretagets värdepapper är noterade på en reglerad marknad, oavsett moderföretagets storlek.

Ett stort företag som är dotterföretag i en koncern som upprättar en hållbarhetsrapport kan hänvisa till koncernens rapport i stället för att göra en egen, under förutsättning att det är tydligt att dotterföretaget (och dess samtliga dotterföretag) omfattas av koncernrapporten.
 

Vad ska redovisas?

Hållbarhetsrapporten ska förutom det som nämns ovan även innehålla upplysningar som behövs för förståelsen av "konsekvenserna av verksamheten". Lagen anger specifika upplysningar som bör lämnas, däribland rörande miljö (exempelvis användning av energi och vatten, samt växthusgasutsläpp och andra föroreningar), sociala och personalrelaterade frågor (exempelvis jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, samt dialog med lokala grupper), respekt för mänskliga rättigheter, samt motverkande av korruption.

Förväntan är att företaget lämnar upplysningar om de mest väsentliga frågorna, det vill säga där det finns risk att verksamheten ger upphov till allvarliga konsekvenser för miljö, personal etc. Enligt lagtexten bör hållbarhetsrapporten åtminstone behandla de ovan nämnda frågorna vilket innebär att företaget måste påvisa vilka frågor som är väsentliga och varför.

Vilka upplysningar ska då lämnas avseende de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna? Företaget ska redogöra för de hållbarhetsrisker i verksamheten som rör dessa frågor med avseende på (där det är relevant) affärsförbindelser, produkter eller tjänster, inklusive hur företaget hanterar dessa risker. Företaget ska beskriva sin affärsmodell och hur denna tar hänsyn till hållbarhetsaspekter, det vill säga vilken hållbarhetspåverkan som uppstår genom företagets sätt att göra affärer. Man ska också redovisa hur hållbarhetsarbetet styrs i organisationen genom exempelvis policys, mål och resultatindikatorer för de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna. Om företaget inte följer någon policy i en eller flera av ovan nämnda frågor ska detta förklaras och motiveras.

Ett ytterligare upplysningskrav enligt ändring i årsredovisningslagen gäller "mångfaldspolicy" i styrelsen. Utöver det som nämns ovan ska stora företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad i bolagsstyrningsrapporten redogöra för den mångfaldspolicy som gäller vid tillsättning av styrelseledamöter, inklusive hur den har tillämpats under året och vilket resultat som har uppnåtts. Denna information ska således inte ingå i själva hållbarhetsrapporten utan i bolagsstyrningsrapporten och behandlas inte vidare här.
 

Redovisningens format

Utgångspunkten är att hållbarhetsrapporten inkluderas i förvaltningsberättelsen, men det finns även möjlighet att ta med hållbarhetsrapporten i årsredovisningens "framvagn" (alltså utanför själva förvaltningsberättelsen) eller i en helt separat publikation. Redan idag publicerar ett betydande antal svenska företag särskilda hållbarhetsredovisningar och härigenom kan de således fortsätta med detta och helt enkelt hänvisa till denna i förvaltningsberättelsen.

Oavsett hållbarhetsrapportens format och placering ska företaget i förvaltningsberättelsen upplysa om var hållbarhetsrapporten finns och därigenom också avgränsa rapporten. Detta kan vara särskilt relevant i det fall hållbarhetsupplysningarna förekommer på mer än ett ställe, exempelvis i såväl förvaltningsberättelsen som några sidor i "framvagnen". Genom att hållbarhetsrapporten inkluderas i eller i varje fall hänvisas till från förvaltningsberättelsen blir det också tydligt att det är styrelsen som är ansvarig för och avsändare av hållbarhetsrapporten.
 

Revisorns granskning

Ett annat krav enligt årsredovisningslagen är att revisorn i företaget ska kontrollera att hållbarhetsrapporten har upprättats (i enlighet med lagens krav). Detta är alltså endast en kontroll av att rapporten finns och har det innehåll som anges i lagen, det är inte någon granskning av innehållet där underlag samlas in för att verifiera de uppgifter som presenteras. Enligt EU-direktivet fanns också en möjlighet för medlemsländerna att kräva att revisorn ska kvalitetssäkra innehållet i hållbarhetsrapporten genom en mer ingående granskning, men detta alternativ har alltså inte valts av lagstiftaren i Sverige.

Revisorn ska lämna ett yttrande om hållbarhetsrapporten. Enligt ändring i revisionslagen förtydligas att detta kan göras genom att revisionsberättelsen innehåller ett uttalande om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Därmed blir det tydligt att hållbarhetsrapporten undantas från den revision som revisorn normalt utför på all information i förvaltningsberättelsen. 

Hållbarhetsrapporten ska överlämnas till revisorn för kontroll inom samma tid som årsredovisningen (förvaltningsberättelsen) i övrigt. Detta gäller även i det fall företaget upprättar en separat hållbarhetsrapport fristående från årsredovisningsdokumentet. Revisorn ska då skriva ett särskilt uttalande att en hållbarhetsrapport har upprättats som överlämnas till företagets ledning samtidigt som revisionsberättelsen och sedan fogas till den fristående hållbarhetsrapporten.
 

Ytterligare vägledning

Innehållet i årsredovisningslagen är inte mer konkret eller utförligt än vad som presenterats ovan. Enligt EU-direktivet uppmuntras företag att tillämpa något etablerat ramverk för hållbarhetsrapportering, däribland riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI) som idag är den de facto standard som används av de allra flesta företag som frivilligt upprättar hållbarhetsredovisningar. GRI:s riktlinjer ger stöd i hur väsentliga hållbarhetsfrågor kan identifieras och innehåller principer för hållbarhetsredovisning samt förslag på potentiellt relevanta hållbarhetsaspekter och resultatindikatorer.

Härutöver har EU utlovat att Kommissionen ska utarbeta (icke-bindande) riktlinjer för hållbarhetsrapportering inklusive allmänna och sektorsspecifika resultatindikatorer. Dessa riktlinjer skulle publiceras senast i början av december 2016, men hade vid skrivandet av denna artikel ännu inte offentliggjorts. Att döma av den återkoppling som Kommissionen fått när man tidigare under året bad om svar på vissa frågor rörande utformningen av riktlinjerna borde dessa bli ganska allmänt hållna och principiella snarare än omfattande och detaljerade. En majoritet rekommenderade Kommissionen att istället hänvisa till befintlig vägledning för hållbarhetsredovisning, exempelvis GRI:s riktlinjer.

I väntan på Kommissionens riktlinjer har flera andra instanser tagit fram olika former av vägledning. Den europeiska revisorsfederationen FEE har publicerade i november 2016 en skrift "Disclose what truly matters" som ger konkreta exempel på hur en hållbarhetsrapport enligt EU-direktivet kan komma att se ut. I Sverige har den svenska revisorsorganisationen FAR tagit fram en FAQ som svarar på vanligt förekommande frågor kring införandet av EU-direktivet i svensk lagstiftning. Även Svenskt Näringsliv har publicerat en FAQ där ändringen i årsredovisningslagen tolkas.
 

Vad innebär detta för mitt företag?

Sammanfattningsvis innebär denna ändring i årsredovisningslagen att stora företag från och med räkenskapsåret 2017 ska upprätta en hållbarhetsrapport som en del av årsredovisningsdokumentet (förvaltningsberättelsen) eller som ett separat dokument som avges samtidigt med årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten ska innehålla vissa upplysningar om åtminstone fyra specifika hållbarhetsfrågor i den mån dessa är relevanta för verksamheten. Revisorn ska uttala sig om huruvida hållbarhetsrapporten är korrekt upprättad eller inte.

En del företag som träffas av lagändringen har säkert redan någon form av hållbarhetsrapportering. Då gäller det att utreda vilket gap som finns mellan den nuvarande hållbarhetsrapporten och lagens krav så att framtida rapporter också innehåller det som årsredovisningslagen föreskriver. För en hel del företag innebär lagändringen att de nu måste upprätta sin första hållbarhetsrapport. Ett första steg på denna resa är att utreda vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för företaget och som då bör vara i fokus för hållbarhetsarbetet (med policys, mål och resultatindikatorer) och den kommande hållbarhetsrapporten. Ett etablerat ramverk som GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning kan vara ett stöd i arbetet med väsentlighetsanalysen och hållbarhetsrapporten.

Kontakta oss

Fredrik Ljungdahl

Partner / Hållbarhetsansvarig, PwC Sverige

Tel 0709-29 32 34

Följ oss i sociala medier