Återuppfinn din compliance-funktion

Det globala näringslivet upplever att regelverken har blivit allt mer komplexa under de tre senaste åren. Nu gör många företag stora investeringar i teknik för regelefterlevnad, men samtidigt är det fler som behöver använda sig av AI för att lösa regelverksfrågorna.  

Enligt rapporten svarar hela 85 procent att regelverken de behöver förhålla sig till har blivit mer komplexa under de tre senaste åren. Trenden märks av inom samtliga undersökta branscher, men allra mest bekymrade är finansbranschen där 90 procent ger samma svar, följt av industri- och servicebranscherna (86 procent). Noterbart är att bland de svenska företag som ingår i undersökningen ser samtliga 34 företag en ökning av komplexitet. 

– Regelverk spelar en viktig roll för ett sunt affärsklimat, men i vår senaste globala vd-undersökning ser vi att den regulatoriska miljön även är det främsta hindret för omställning av affärsmodeller. 64 procent menar att den hindrar det egna företaget från att skapa värde, och här är regelverkens komplexitet en starkt bidragande orsak, menar Christer Johnsson som är Risk Leader på PwC Sverige.

För att möta kraven på regelefterlevnad, uppger så många som 71 procent att de planerar för satsningar på digitala initiativ under de närmaste tre åren.

– Samtidigt famlar fortfarande många företag efter lösningar inom AI-området, där vart tredje företag anger att de inte använder eller genomför förberedande arbete när det gäller AI-stöd för regelverk, berättar Christer Johnsson.

När det gäller företagens prioriteringar av enskilda delar inom regelområdet, hamnar cybersäkerhet samt dataskydd och dataintegritet överst, vilket drygt hälften (51 procent) av respondenterna anger. Därefter följer bolagsstyrning som 40 procent lyfter fram. 

Undersökningen har även tittat närmare på var företag upplever att regelverkens komplexitet har haft negativ påverkan på organisationen under de tre senaste åren. Här anger 89 procent att implementering eller underhåll av IT-system har påverkats negativt av den ökade komplexiteten från regelverk. Drygt vart tredje bolag upplever till och med att ökningen är mycket stor. På andra plats hamnar ledningens möjlighet till fokus, och därefter negativ påverkan på företagets förmåga att ställa om och förändra den egna affärsmodellen.

– I en alltmer komplex regelmiljö behövs en tydlig strategi för regelefterlevnad och även ett tydligt ledarskap som driver frågorna. Det fungerar inte längre att agera på ett traditionellt sätt eftersom nya utmaningar kräver nytänkande, där det gäller att snabbt identifiera och förstå uppkomna risker. För att nå dit krävs utveckling av processer och införande av ny teknik, säger Christer Johnsson.

Insikterna från undersökningen hjälper dig som är:

Insikter från undersökningen

1. Efterlevnadsarbetet är mer komplext än någonsin tidigare, drivet av omvandling och nya affärsmodeller. Den gemensamma nämnaren är fokus på tekniska efterlevnadsrisker, särskilt cybersäkerhet och dataskydd – en högsta prioritet för 51% av de tillfrågade.
2. En majoritet av de tillfrågade (77%) uppgav att de påverkats negativt i någon eller stor utsträckning inom flera tillväxtområden. Detta skapar ett krav för företag att utveckla efterlevnad för att lindra den kommersiella påverkan för att frigöra potential för värdeskapande.
3.  "Sammanlänkad efterlevnad" är viktig för bättre beslutsfattande, transparens och kultur. 59% av de tillfrågade rapporterade större förtroende för beslutsfattande inom efterlevnad tack vare bättre samordning.
4. Ny tekniska verktyg hjälper redan företag att agera snabbare och undvika faror. För efterlevnad innebär detta bättre överblick över risker och riskhanteringsaktiviteter (64%), snabbare identifiering och proaktiv respons på efterlevnadsfrågor (53%), högre kvalitet/mer insiktsfull rapportering (48%) och ökad produktivitet och kostnadsbesparingar (43%).
5. Man är mån om att påskynda efterlevnadsomvandlingen. Endast 7% av de tillfrågade anser sig att i dagsläget vara ledande inom efterlevnad, men 38% siktar på att vara ledande inom tre år.

Vilka är de fem högsta prioriteringar kring efterlevnad? Teknik ligger högst på agendan, med cybersäkerhet och dataskydd och integritet som nyckelprioriteringar för över hälften av respondenterna. Bland de prioriteringar som listades rankades även bolagsstyrning (40%), Anti-Mutor/Anti-Korruption, Anti-Penningtvätt (AML) och bedrägeririsker (38%) högt. Även om dessa inte är nya ämnen kan deras höga ranking återspegla de förändringar som pågår i olika länder och branscher för att förstärka regler för bolagsbeteende och transparens.

Trots vikten av regleringar, fann PwC:s 27:e globala vd-undersökning att den regulatoriska miljön var det största hindret för omvandling, där 64 % höll med om att den hindrar deras företag från att leverera värde.  

Det är föga förvånande att 85 % uppgav att kraven på efterlevnad blivit mer komplexa de senaste tre åren. Detta var en trend som konsekvent kändes av tvärs över branscher, där de inom finansiella tjänster (90 %), industri och tjänster (86 %), konsumentmarknader (83 %), healthcare (84 %) och TMT (81 %) alla upplevde effekterna av ökande reglering. Hälften av de som svarade i undersökningen har ett globalt ansvarsområde och måste navigera genom olika lagar och regler över flera jurisdiktioner, vilket förstärker komplexiteten i efterlevnad.

Majoriteten av de tillfrågade (77 %) uppgav att deras företag hade påverkats negativt i viss eller stor utsträckning inom fem eller fler områden som kan driva tillväxt. Allt detta skapar ett dilemma: Om regleringar är avsedda att skydda marknads- och bransch-ekosystem och hjälpa dem att blomstra, gör den komplexitet som den har skapat faktiskt motsatsen? Att besvara denna fråga kräver en förståelse för vilket värde som kan frigöras genom att arbeta med efterlevnad på ett annorlunda sätt, och omvandla efterlevnadsmodeller.  

PwC ser att företag förändrar sitt angreppssätt till efterlevnad på olika sätt, från stegvisa förbättringar till mer omfattande omvandling. Detta inkluderar:

• Centralisering och samordning av efterlevnadsaktiviteter
• Användandet av AI för att automatisera efterlevnadsaktiviteter och generera nya insikter
• Ökad användning av data för att identifiera efterlevnadsrisker och stödja bättre beslutsfattande
• Integrering av efterlevnadsmekanismer tidigare i produktutvecklingen

Vissa företag ser över gränsdragningen mellan de traditionella organisatoriska linjerna i deras efterlevnadsporcesser för att  bygga och förstärka en efterlevnadskultur. Detta har varit ett fokusområde för företag och tillsynsmyndigheter inom flera sektorer, särskilt inom finanssektorn där man lagt stor vikt vid uppförande och kultur. Ökande datamängder, kostnader och regleringskomplexitet tvingar företag att integrera teknik i sina operativa modeller för att förbli relevanta och hålla jämna steg med utvecklingen.

Företag använder i allt högre grad teknik för att effektivisera olika efterlevnadsaktiviteter. Undersökningen visar att 49% av använder teknik för 11 eller fler efterlevnadsaktiviteter. Utbildning (82%), riskbedömning (76%) och övervakning av efterlevnad och transaktioner (75%) utgjorde de tre främsta områdena för teknikanvändning. Detta följdes tätt av kundkännedom/bedömningar (75%) och regulatoriska avslöjanden och rapportering (72%). I genomsnitt planerar 82% av företagen att investera mer i minst en teknik för att automatisera och optimera efterlevnadsaktiviteter, vilket indikerar ett fortsatt momentum i digitaliseringen av efterlevnadsmodeller.

Vår undersökning visade att teknikinvesteringar har gynnat företagens efterlevnadsaktiviteter på olika sätt. Dessa inkluderar bättre överblick över risker och riskhanteringsaktiviteter (64%), snabbare identifiering och respons på efterlevnadsfrågor (53%), högre kvalitet/mer insiktsfull rapportering (48%), snabbare/säkrare beslutsfattande (46%) och ökad produktivitet, effektivitet och kostnadsbesparingar (43%). Var och en av dessa är viktig för att möjliggöra att efterlevnad hjälper företag att röra sig snabbare på marknaden och undvika faror.

Om dessa fördelar ska uppnås, står många organisationer inför en gemensam utmaning: data. Trots att teknikens infrastruktur och applikationer utgör ryggraden i efterlevnadsekosystemet, är det beroende av ett flöde av korrekt, och konsekvent data för att fungera effektivt. 63 % av de tillfrågade uppgav dock att datakomplexitet och  datafragmentering inom organisationen gjorde efterlevnad svårare. De tillfrågade nämnde också datans tillförlitlighet och kvalitet (56 %) samt tillgänglighet (47 %) som utmaningar, tillsammans med brist på färdigheter och erfarenhet (47 %) för att hantera data.

Majoriteten av respondenterna (71%) tror att AI kommer att ha en positiv inverkan på efterlevnad totalt sett. För närvarande rapporterade strax under hälften (46%) att de testar eller använder AI inom data- och prediktiv analys, och 36% testar eller använder det för bedrägeridetektering. Vi ser exempel på  AI som används inom detta område när metoder som ursprungligen utvecklades i finansiella tjänsteföretag används mer allmänt, såsom hos betalningstjänstleverantörer, för att analysera och rikta in sig på transaktioner. Det finns också betydande möjligheter att tillämpa sådana tekniker för att hjälpa icke-finansiella sektorer att fokusera på bedrägerier och efterlevnadsscenarier med högre risk.

Efterlevnad är avgörande för varje del av en organisation. Det hjälper till att definiera dess kultur, bygga förtroende med kunder, leverantörer, investerare, tillsynsmyndigheter och andra intressenter. Detta innebär att den mänskliga dimensionen av efterlevnad utvecklas lika snabbt som regleringarna. Bland de faktorer företag ansåg vara viktigast för att skapa en stark efterlevnadskultur rankades högsta ledningens stöd/"tonen från toppen" (55 %), utbildning och kommunikation för anställda (48 %), samt samordning med efterlevnadsteam (37 %) högst.

Enkätrespondenterna angav att de planerar betydande affärsförändringar under de kommande tre åren som kan kräva ökade insatser inom efterlevnad. Nästan tre fjärdedelar (71%) lyfte till exempel fram digital transformation som ett nyckelinitiativ som kräver efterlevnadskompetens. Här ingår cyber- och dataskyddsregleringar

Endast 7% av företagen anser sig för närvarande ligga i framkant kring efterlevnad, och endast 31% klassificerade sig som mogna – men 84% siktar på att vara ledande eller mogna inom tre år. Detta belyser både en känsla av brådska och en möjlighet att bana väg för nya tillvägagångssätt.

Ungefär 10% av respondenterna välkomnar omvandling. Dessa "Efterlevnadspionjärer" anger att efterlevnadsledningen spelar en betydande roll kring inflytande på affärsbeslut och använder teknik för att optimera efterlevnadsaktiviteter över ett stort antal områden. Denna grupp är mer benägen att (procentsatser är Efterlevnadspionjärer jämfört med alla andra):

Ha breda ansvarsområden - är ansvariga för ett större antal efterlevnadsområden och rapporterar att deras ansvarsområden har ökat under de senaste tre åren (60% jämfört med 41%)
Rådgivning - känner att efterlevnadsfunktionen alltid erbjuder proaktiva råd (58% jämfört med 31%)
Investera mer - planerar att investera i teknik för att optimera efterlevnad och ser datamanagement och analys (56% jämfört med 42%), teknik (52% jämfört med 39%) och AI-förmågor (30% jämfört med 22%) som viktiga
 AI - använder AI över flera områden redan och är mer benägna att se fördelarna med AI (88% jämfört med 69%)
Hög regleringsgrad - kommer från bank- och kapitalmarknader jämfört med andra sektorer (24% jämfört med 15%)